Måndag morgon och allt det tråkiga har klart påverkat mig. Kände mig lite sliten och jag tog lite tid på mig att komma upp. Rätt som det var så ringer mobilen och det är sjukhuset som skulle ringa upp mig om Jocke. De ringde en halvtimme tidigare så jag var lite oförberedd. Jag sade att vi ville ha besked om själva dödsorsaken och det var en liten påminnelse till läkaren. Hon tog anteckningar och gjorde vad hon skulle. Så nu var det bara att vänta. Jag kom upp och sen hör Jalmen av sig och undrar hur det går. Han säger att han kan komma förbi och kolla på hojen och det är jag förstås tacksam över. Han skickar också över telefonnummer till en expert och Jalmen och jag kommer överens om att vi även skall gå en lunchpromenad. Han menar att det skall bli kul att "gå med ett proffs". Det var ju lite kul att höra då jag egentligen har hatat att gå. Men jag ändrade uppfattning 2019, då jag opererade hälen och liksom var tvungen att gå ett bra tag. Det var bättre träning än jag trott. Och promenader och cykling tog mig rätt långt ändå i Ironman 2019. Nåja. Jag röjde lite och när Jalmen kom så satt jag i telefon med experten. 

Jalmen och jag kollade lite på hojen och sen gick vi en promenad. Det blev 3,6 kilometer och helt okej fart. Jag vågade inte plåga honom lika hårt som brorsan P men det var skönt att gå och ett bra förslag av Jalmen. Sen så skulle jag in i huset men var är kidsen? De öppnar inte och frågan är om de hörde när jag ringde på. Till slut kommer jag in via altanen men de hade inte hört mig. De jobbar ju kväll så Tim sov och Felix hade hörlurar på sig. 

Jag visar runt lite i huset och sen tackar han för sig. Och jag får också tacka för lite gott han hade med sig. Eller skall jag tacka? Jag tömde två påsar godis direkt... :-) Sen åkte Felix iväg och jag kollade lite på "Legends of tomorrow". Kanske inte det bästa man sett men det var en spinoff på the Arrow som i sin tur var en spinoff på the Flash och nu har jag fastnat lite. Som i en spinoff... Sen fastnade jag på en jobbansökan som jag inte riktigt kunde släppa och jag var tvungen att försöka få Tim att öppna sitt pdf-program igen. Han har ett program där man kan göra cv och personliga brev. Så innan han skulle åka så drog han igång det och jag ändrade lite. Det blev inte helt perfekt men jag fick det gjort iaf. Sen försökte jag ringa kompisen Flaken som har bra koll på vad det handlar om men han var upptagen rätt ofta idag. Till slut ringer han dock upp och vi snackar lite. 

Ullis kommer hem och vi äter lite och jag bara känner att jag måste få sjunga lite och slänger upp datorn och gör ett snabbt försök med "Stad i ljus" till minne av Jocke. Och jäklars! Jag sätter de höga tonerna rätt bra men jag saknade lite känsla. Det var ju det där med att det är som golf. Man sätter sällan allt samtidigt men det var lite good enough, som blivit alltmer vanligt så här i Covid-tider. 

Sen åker vi till Lina för hon har visst fått besked från läkaren. Oh, det är mycket känslor i kroppen! 

Vi sätter oss i matsalen och Lina berättar. Det här är förstås känsligt och hade det bara handlat om mig så hade jag skrivit mer men det har absolut med hjärtat att göra och det kan absolut vara ärftligt. Det var ändå fint att veta att han troligtvis inte kunde gjort så mycket och att han troligtvis inte led så mycket. Det var mycket att ta in och sen spelade jag upp det jag sjungit in för de som ville höra. Det blev lite känsligt men jag hoppas de tog det bra.

Efter det så spelade jag lite med småkillarna. Men tror ni inte jag sätter den svarta jäkeln två matcher i rad och Vicke vinner igen! :-0 Sen går det bättre mot Gabbe så en seger fick jag med mig iaf. 

Efter det så går jag och Ullis lite i Trosa och vi plockar lite kontroller. När vi nästan är klara så går vi och tar en korv på "Krilles" och på vägen ut så ser vi Gisslan och PF svisha förbi! De vinkar och det var väl typiskt då man trycker i sig en korv. :-) Sen kommer en bil fullsmockad med folk och alla vinkar väldigt glatt, verkligen som de kände oss men vi har ingen aning om vilka det är. Det hann vi inte se. Så läser ni här får ni gärna säga till. Vi blev lite paffa men glada. 

Sen åker vi hem och vid affären så ser vi att vi, eller iaf Ullis, är med som veckans raket. Jag kommer av någon anledning alltid en placering bakom henne och vi ser att en kompis ligger på samma poäng. Så efter affären så åker vi och tar den sista kontrollen vi missade i Vagnhärad. Det var en väldigt enkel så det var lätt fixat och efter någon timme är det justerat och vi ligger två och trea istället och givetvis måste jag busa med kompisen och skriver några rader. Förhoppningsvis tar han det på rätt sätt och plockar några till idag. Som om inte vi kommer att göra det... Mohahaha! :-)

Efter det så började vi att titta på en ny serie, som Ullis hört om på hennes jobb, the Sounds. Den verkade lite tråkig först men snart var vi inne i den. En lång och händelserik dag med många känslor.