Måndag och känslan av overklighet låg klart kvar. Jag försökte sjunga in en minneslåt till Jocke och jag valde förstås Stad i ljus men lite omgjord. Men den är ju så jäkla svår så det är tveksamt om jag vågar lägga ut den. Men å andra sidan så bryr jag mig inte så mycket om någon skulle ha åsikter om min sångröst, jag vill hedra Jocke och det har känts bra att sjunga. Tycker någon något annat så bör man ju undvika att gå in och läsa då. Dagen gick och det var lite speciellt att veta att Peter och Anette var inne och tittade på Jocke tillsammans med Lina och några andra. Jag hade bestämt innan att det fick räcka med en gång för mig och jag försökte stå fast vid det. Då fick jag även känslan att Jocke låg kvar i sin kropp, vilket jag inte känt då jag förut tagit farväl av andra. 

Sen kom Ullis hem och vi lyssnade på det jag sjungit in om Jocke och det var lite sorgligt. Vi tog kaffe på farstun och snart kom Peter och Anette och de gjorde oss sällskap. Jag spelade upp låten och det var lite sorgligt men Peter var inte så imponerad av sånginsatsen så det kanske stannar vid att jag har låten för eget bruk bara. De tyckte att det var fint att se Jocke. Vi åkte sedan ned och åt på La Piassa och sen avslutade vi med en promenad i skogen hemmavid. Peter fick lite minnen och sedan busade vi lite vid några träd. Han skulle försöka klättra upp men det var lite väl svårt. 

Efter det blev det lite te och vi somnade gott.