Onsdag och det var återigen dags att bege sig mot Nyköping. Denna gång behövde jag visst åter säga till om att det var reskassa och jag börjar bli rädd att något blivit fel. Mina tusen kronor kanske inte blev ett månadskort utan istället så blev bara kortet laddat så det räcker typ åtta dagar max. OM det alltid skall dras pengar menar jag. 

På stadsbussen verkade det dock fungera som vanligt och snart var jag på jobbet igen. Denna gången nästan i tid och det var ju ett fall framåt. 

Nu hade jag fått bättre snurr på mina NTA-lådor men man stöter alltid på patrull lite här och var. Jag får väl skriva en lapp imorgon och förklara om det är något jag inte förstått. 

Hursomhelst så började jag bli allt mer trött och min höft började värka. Det kanske inte var så konstigt för trots att jag bara är på jobbet så fick jag 12 000 steg igår och idag var jag uppe i över 8000 steg mitt på dagen. Det blir väldigt många korta snabba stegförflyttningar och jag som inte rört mig på flera veckor. 

Hursomhelst så var jag helt slut när jag gick hem och jag var så trött så jag orkade inte ens sova utan scrollade lite på mobilen. Rätt som det var så hör jag "Vagnhärads station!" och jag förstår att jag missat att stiga av på min vanliga station. Ajdå! Jag säger hejdå till några gamla elever och får pulsa hem lite längre idag. 

Ullis hade skickat en bild på maten och det såg ljuvligt ut! Vilken ynnest att få kliva in från snöovädret och in i ett varm hem där maten redan är klar - wow! Det värmde och nu kändes det bättre. 

Vi tog det lite lugnt även idag men jag skulle få hämta böcker så det var bara att gå ut i kylan igen. Det var Bengt och Ingrid som var snälla och ville skänka och jag var jättetacksam. Jag visste dock inte hur mycket det var så jag traskade bort först och såg att det var mer än jag trott så efter lite prat så gick jag hem och hämtade bilen och kom tillbaka.

Då såg jag också att råttan jag blev skrämd av istället var ett konstigt runt löv som blåste runt. Ha ha! 

Jag packade in och tackade för mig. 

Hemma så packade jag bara in böckerna i hallen och undrade var Ullis var. Hon låg på IR-madrassen och läste en bok så jag joinade henne på sidan och fortsatte läsa min bok som heter "Den onödige mannen" skriven av Erik Helmerson. 

Den onödige mannen

Det står att det är en stark och utlämnande roman och jag kan bara instämma. Den växer efterhand och tar upp relationsproblem. Sådana som uppstår då man inte liksom förstått varför den andre reagerar som den gör och till slut så gör man saker som hämnd. Det står också att den är rappt skriven och väldigt kul och även det kan jag instämma. Dock kanske jag skulle tagit bort väldigt men visst har den sina poänger. 

Huvudpersonen Peter har liksom tappat bort sig själv och blivit mer och mer försiktig. Till slut är måttet rågat och han vågar säga ifrån. Ibland så är det som han själv blir förvånad då munnen börjar prata. 

Boken handlar i mångt och mycket om civilkurage och är relativt mörk. Jag skulle vilja skriva lite om slutet men vill heller inte spoila något. Jo, det kanske är att man ändå får ut något av boken. Man kan slås av att man faktiskt inte skall vara så feg och jag vågade ju faktiskt både vara med i teve och i radio på kort tid men det kanske inte var så modigt i jämförelse med Peter.

Så var det då dags att börja jobba igen och det var absolut lite småsegt att komma upp. Men jag kom iväg bra men när jag skulle dra kortet så lyste det förstås rött men det var jag beredd på. Då tänkte jag bara fylla på men även det strulade så jag frågade om jag fick fixa det på bussen och det var okej. Det fortsatte strula men till slut fick jag till det och sprang fram och drog kortet. Nu gick det. 

Det var inte många på bussen direkt och absolut inga skolbarn. 

Bussen var lite sen in och sen när stadsbussen skulle komma så kom bara den som gick mot Brandkärr. Jag vinkade förbi den och det ångrade jag då jag fick vänta runt åtta minuter tills min buss kom. Då kunde jag lika gärna tagit Brandkärrsbussen och gått från stockholmsvägen. Nåja!

Det var inte så många på jobbet och snart försökte jag sätta mig in i uppgiften men det tog lite tid. Det visade sig också att jag inte kom in på driven då mitt konto blivit avregistrerat. Till slut fick jag ringa en person privat och hon ringde sedan upp och hjälpte mig lite. 

Trots allt var det skönt att börja jobba lite men jag var fortfarande väldigt hostig. 

Väl hemma igen så blåste det så jag knappt kunde andas men det var desto trevligare att komma in då Ullis fixat värsta middagen! Jäklars vad gott och trevligt! 

Vi myste sedan lite och läste böcker innan vi kände att det fick räcka. Lite irriterande att jag inte blir kvitt hostan bara. 

Måndag  morgon och vi sov lite längre eftersom vi kom i säng sent. 

Felix vara ännu tröttare men efter några timmar var även han uppe. Vi hade ju sagt upp bredbandet och ännu inte skaffat något nytt så det var lite knepigt att se på teven. Vi försökte streama men det var först när Felix kom upp som det löste sig. Jag hade visst ingen koll. 

Sen fixade vi lite med hans packning och efter att blivit klara var det bara att bege sig till hans lägenhet. 

Vi hittade en tom plats som man inte verkade förstå att den var fri idag. Det räknades ju som söndag och där fick man stå då. 

Efter att ha packat in kartongerna så beställde vi lite mat och samtidigt passade Ullis och jag på att köpa lite dricka då Felix väntade inte matbudet. 

Det var supergott och efter ett tag så tackade vi för oss för jag började bli supertrött. 

Väl hemma ville jag sova lite men det vore dumt så vi kämpade oss fram tills det var sängdags. Jag passade på att skicka över lite kvitton i sambandet med Nyårsjoggen och reflekterade även över den lite grand. Det är ju kul att arrangera och jag tycker även det är kul att stå i centrum och prata. Jag vet inte om jag är så himla bra på det men det är säkert någon slags revasch på min jobbiga barndom då jag stammade. 

Söndag morgon och förutom att det är Nyårsafton så är det förstås dagen för vår Nyårsjogg. Utöver det så var det precis 32 år sedan Ullis och jag förlovade oss. Så grattis till oss!

Jag hade vaknat några gånger och varit lite nervös då det ändå är lite påfrestande att arrangera. Dock mest kul men man vill ju att det skall bli bra. På natten, då jag gått upp någon gång, så kände jag mig helt fräsch men så har det ju varit förut. 

När alarmet gick, klockan 07.30, så gick jag upp för både Ullis och Felix hade sagt att de skulle upp då. Jag var snart uppe och började ta på mig men de andra snoozade som aldrig förr. Herregud! tänkte jag. Nä, kanske inte så men de hade sagt att de behövde lite tid på morgonen och nu låg de bara och sov. Efter någon kvart så var alla uppe och vi åt frukost och fixade på vår egen kammare. Jag packade in i bilen och sedan var det bara att hoppas att jag inte glömt någonting. 

När vi rullat iväg så kom Felix på att han glömt någonting och vi vände tillbaka men snart var vi iväg igen och när vi kom fram så ser vi att Flaken kommer springandes med sin son. Vi vinkar och han säger att han fick med sig sonen och vi kontrade med att säga att det fick vi också. Vi går och morsar på dem och det visade sig att Flaken hade blandat ihop tiderna och hade varit där för en timme sedan. 

Vi packade in priser och snart hade vi även hjälp av Tanjas kille Ola och en fru till en löpare i klubben. 

Jenni och Linda, från ICA Trossen, mötte upp och snart hade vi koll på allting. De flesta samlades dock inne i bistron och sen kommer jag på att jag glömt att sätta upp en lapp vid löparbanorna. Jag hade förberett en lapp där det stod att samlingen nu är vid ICA. Om någon missat det. 

Fort tillbaka och nu var det hög tid att börja prata lite. Snart fylldes det på och i år hade vår snabblöpare fått i uppdrag att hålla farten.

Jag räknade till 36 stycken som joggade iväg och initialt var det en liten besvikelse men Ola sade att det var många sjuka och så även jag förstås. Det sög att jag själv inte kunde springa längst fram men det fanns ju annat för mig att syssla med. 

Ola och Maria fixade iordning det som var kvar att fixas och snart åkte jag ned mot Stadshotellet. Ullis och Felix bestämde sig för att ta första delen istället. 

När jag kommer fram till Stadshotellet så hann jag precis fram dit där de skall vidare mot kommunhuset och förbi varvet. Lite utspritt är det men det är också väldigt isigt. 

Nu är det samling vid Stadshotellet och jag ser att några ungdomar joinar. Jag fotar och sen är de iväg igen. Felix är nöjd men Ullis springer vidare med Tanja. 

Totalt så blev det 39 som sprang i år och det var lite sämre än beräknat men å andra sidan helt okej. 

Felix och jag åker tillbaka till ICA och nu är det bara att vänta in gänget. 

När alla kommer så springer Ola och delar ut lotter och Maria ser till så att alla får ett glas att skåla i. 

Jag pratar lite om året och om prestationer och så skålar vi in löparåret som varit och ser fram emot nästa. Jag märker då att jag saknar glas och springer och hämtar ett. 

Sedan sköter jag och Flaken pristutdelningen och den gick smidigt. Jäkligt skönt att slippa skrika då jag använde mikrofon. 

Allt gick bra och alla var nöjda! Nu kan jag och Ullis släppa det här ett tag och vilket team vi är! Eller hela klubben faktiskt men just Nyårsjoggen är det jag och Ullis som vurmar lite extra för och jag tycker vi gör det bra. :-)

Det kommer bli en fortsättning med ICA Trossen för det funkade jäkligt bra och ett extra stort tack till dem och förstås som vanligt till Micke Flak! 

Sedan lade Laura ut en hög med bilder och ett stort tack till henne som fixar med både filmning och utläggning av media på nätet. 

Tanja bjöd in oss till kvällen och vi tackade ja förstås. Det lät trevligt. 

Hem och göra sig iordning men först behövde vi sträcka ut i sängen. Lite anspänning hade det varit trots allt. 

Sedan traskade vi bort med ett familjespel. 

Tanja och Ola bjöd på fin mat och det var supermysigt. Lite spel men jag var inte riktigt på topp och Ola fick briljera.

Sedan blev det lite kortspel också och det var det gamla "Golf" som Ullis och jag blev så besatta av för ett tag sedan. Nu var det ett tag sedan vi spelade så vi fick reglerna upplästa igen. 

Det gick återigen riktigt dålig och familjen Bernhardsson huserade i botten på tabellen men det var kul! 

Vi fick chans till revansch och nu gick det lite bättre men nu vann Tanja istället för Ola.

Tyvärr kände jag mig lite hängig och kanske kom det fram när själva joggen var klar. 

Tiden gick och sedan var det dags att kolla in fyrverkerierna och det smälldes på bra. 

Ullis och jag tackade för oss och gick hemåt. Nytt år och nya förutsättningar. Bara så trist att inleda det med en förkylning. 

Hemma så väntade vi lite hemma och sedan hämtade vi Felix i Trosa. 

Tim kom ut tillsammans med Felix och vi fick önska varandra ett gott nytt år. Trevligt!

Lördag och idag skulle vi på bio med Ullis lillesyrrors barn. Vi hade bestämt att bjuda dem på bio som en julklapp. Det är alltid roligare att ge dem upplevelser och varför inte. 

Ullis hade bokat bion igår kväll men råkat boka VIP-platser. Det lät ju mysigt så vi lät det vara så. 

Vi äter frukost och kommer iväg i bra tid. Väl i Nyköping så hinner vi ta en sväng på ÖoB och vi köpte lite att dricka och sedan var det full fart mot bion. 

Flickorna är lite sena men det gjorde inte så mycket. 

Vi tittade på filmen "Änder" och den var helt okej. Den handlade i princip om att våga göra saker och skapa upplevelser. Den var helt okej och flickorna verkar tycka att den vara helt okej. 

Vi tackade för oss och tog en sväng på ICA-Maxi först. Sjukt mycket folk men det var bara att ta det lugnt. 

När vi kommit hem så dröjde det inte alltför länge innan Felix kom  hem.

Vi åt lite och sedan spelade vi lite familjespel. Det blev "när då då?". Felix blev lite sur då Ullis och jag hela tiden delade på vinsterna men det är väl klart att åldern skall spela in vid sådana här spel. Felix vill dock ha revansch så det lär bli fler spel. 

Vi avslutade med att kolla in löparkläder till Felix då han var lite sugen på att springa Nyårsjoggen med oss, imorgon. Ja, även Ullis blev taggad förstås om Felix skulle springa. Jag kände att det fortfarande fanns en liten, liten chans att springa men då skulle jag vakna superfräsch imorgon. Vi kom i säng runt halv elva men jag hade svårt att somna och kände väl inte att jag hade full koll. 

Fredag och jag hade ställt klockan för att verkligen vara pigg då jag skulle bli intervjuad. 

Vi kommer igång och det första som händer är förstås att man dricker kaffe och får i sig lite frukost. Jag hade visst börjat bli lite nervös också. Det var lite tråkigt då jag var så himla cool igår, tyckte jag. Då de ringde kände jag mig hur lugn som helst. 

Sedan ropar Ullis att länken kommit och det var ju lite tidigt, tänkte jag. Efter några minuter klickar jag på länken och kommer till Sveriges radio och länken handlar i huvudsak om att de skall få tillgång till min mikrofon. Jag är dock lite allergisk mot att hålla mobilen i handen och letar reda på mina airpods. Det verkar fungera och när det börjar närma sig så önskade Ullis mig lycka till och sedan stängde jag in mig i sovrummet med airpods i öronen. 

En kvinna ringer upp och hon ber mig prata lite för att testa ljudet och jag hör mig själv i efterhand och det är lite jobbigt. Hon säger att det kommer att försvinna när vi går live och det var ju bra. 

Hon ville inte att jag skulle köra med min airpods och något annat än att köra med högtalarfunktionen, i mobilen, gick inte. Så då slapp jag i alla fall hålla i mobilen mot örat som jag inte gillar. Allt går fort och hon säger att hon återkommer om "en och fyrtio"! Shit! Det går några sekunder och jag känner att det går som en våg igenom kroppen och hjärtat börjar komma utanför kroppen. Vad hände där? tänkte jag. Jag var ju inte så nervös innan men det stegrades och precis innan så känner jag att det börjar svartna. 

Jag andas tungt och sedan är det då dags. Jag känner att jag inte riktigt är mig själv men snart så kommer jag igång och rätt som det var så var det som jag inte hade gjort något annat. Tanken var att vi skulle prata i runt fyra minuter och jag kände att jag pratade på och tyckte att jag fick med allt som var viktigt. Hon, programledaren, lovade i princip att hon skulle hänga på nästa år. Det fick jag lova att jag skulle följa upp och det kommer jag förstås att göra. Då kanske vi ligger ute live i radion, då vi springer. 

När jag kommer ut i köket så ser jag att Ullis hade hört allting och så får jag höra att hon hade skickat till Else-Marie att jag skulle vara med. Ha ha! Snart kommer det ett sms om att jag var så duktig och att jag skulle krama Ullis. 

Jag ringer upp och pratar lite med henne och både hon och Ullis verkar tyckt att jag gjorde bra ifrån mig. 

Vi lyssnar på intervjun och det första som slår mig är att det inte riktigt låter som mig men jag lyssnar å andra sidan inte så gärna på mig själv. Helst vill jag inte lyssna men det lät helt okej och jag får vara nöjd. 

På kvällen så lade jag ut lite reklam på Instagram och det är ju lite spännande att se vad intervjun kommer att ge. Vi var ju lite sent ute med reklam om vår Nyårsjogg. 

Jag fixade sen lite i några rum och ringde upp Peter och pratade lite. 

När jag var vid Woodys så ringer Linda, från ICA, upp och försöker få igång ett gruppsamtal angående Nyårsjoggen. Det blir dock bara hon och jag men det lugnade mig lite. 

Sedan ringer jag upp Peter igen och han och hans Anette hade hunnit lyssnat på intervjun och tyckte det var bra. 

Jag målade sedan lite och monterade upp de nya fönsterbrädorna. 

Torsdag och Ullis och jag höll på för fullt i Felix rum. Rätt som det var så hade Ullis sålt bordet till sin syster i Vrena och vi skulle lämna det. Ullis hade också en tid i Nyköping så det passade ju bra. 

Jag skruvade loss benen och sen vara bordet i bilen och vi rullade in mot stan. 

Först åkte vi dock förbi Skobes för att få till den där Volvo-appen som gör att man till exempel kan starta bilen inifrån huset och lite annat roligt. När vi kommer fram så duggregnar det lite och en tjej hos Skobes hjälpte oss. 

Sen parkerade vi bilen och Ullis gick iväg dit hon skulle och jag köpte lite presenter till en viss kille som nyligen fyllt år. Efter det så hann jag inte så mycket mer innan jag såg att Ullis nog borde vara klar och jag gick dit och väntade. 

Vi tog en fika på ett närliggande café och det var trevligt. Rätt som det var så ropar en herre -Niclas! till mig. Ja? svarade jag. Då visade det sig att det var en brorsa till en gammal klasskompis och vi pratade lite med honom och hans familj. 

Vi tackade sedan för oss då cafét höll på att stänga. Ut i regnet och sedan begav vi oss mot Vrena men vi stannade till för att köpa en hamburgare på vägen och det blev vid Max. Rätt som det var så ringer telefonen då jag precis skall betala och jag svarar. Det var P4 Sörmland som undrade om jag ville vara med på en intervju om våran Nyårsjogg och javisst, sade jag. Jag får ur mig att hon kan ringa om tio minuter då vi var lite upptagna. 

Herregud, tänkte jag! Tio minuter! Då hinner man ju inte få i sig en halv burgare och hur skulle det låta. 

På vägen mot Vrena så ringer hon då upp igen och jag var lite taggad men det visade sig att hon var en assistent och själva intervjun skulle bli imorgon. Okej, sade jag och både Ullis och jag berättade lite om klubben. 

I Vrena så levererade vi bordet och jag monterade ihop det lite snabbt innan det blev lite spel med barnen. Bra fart på dem! 

Hemåt och på vägen hem så hoppade vi in en sväng på Pål Jungs Hage och de affärerna.

Väl hemma så landade vi lite i soffan och hyrde sedan en bra film som hette "Den tysta flickan". Filmexperten Ronny Svensson hyllade den rejält så vi kände att vi ville se den. 

Den var helt okej men absolut inte den bästa jag sett. Sjukt irriterande slut då man liksom inte får veta hur det slutar. Den får 4/5 då den liksom växer efteråt. 

Kvällen avslutade vi med att planera lite i Felix rum. 

Onsdag och jag hann knappt slå upp ögonen förrän de sista sponsorerna svarade att de gärna ville vara med. Det var i och för sig en som ännu inte hade svarat men alla hittills i alla fall. Vilken jackpot! Ullis och jag kände oss riktigt nöjda och nu behövde vi nog inte mer sponsorer. 

Såg också att jag var klar för en kurs till våren. Det blev väl egentligen inte den kurs som jag helst av allt ville gå men då jag bara blev reserv på de andra och speciellt den kurs då man behövde köpa in sjukt mycket kursmaterial så kände jag att det skulle bli väldigt tufft att komma igång om jag dessutom skulle bli sen in i kursen. Nu blev det "Unga, sex och internet i lärmiljöer". Det borde vara meriterande i alla fall. 

Ullis jobbade på lite med att kolla upp vad vi hade för tv-abonnemang och det var behövligt för vi hade sjukt dålig koll. 

Sen tog vi ett ryck i Felix rum och började röja upp lite. Efter det så startade vi igång bilen och åkte och hämtade upp lite priser samt kollade upp några som vi inte hade kontaktuppgifter till. Även de ville vara med och nu var vi verkligen i hamn. 

Vi köpte lite mat på ICA-Trossen och väl hemma så fortsatte vi att röja lite och nu började vi få ordning. 

Mot kvällen så gick vi och lämnade lite mat till Siv och sedan tog vi en liten promenad och det var skönt att röra på sig. Nu började man bli sjukt sugen på att träna igen men det var högst tveksamt om det går att springa Nyårsjoggen själv. 

Väl hemma så passade jag på att spela in en film till Nyårsjoggen om våra sponsorer. Tror det blir bra spridning av videos. Kanske inte helt optimalt att man fortfarande låter lite kraxig men så får det vara. 

Sedan avslutade vi med en film igen men vi var inte helt nöjda utan snabbspolade i mitten. Det var Nicolas Cage, i huvudrollen, och filmen hette "The Family Man". Helt okej men inte den bästa. 

Vi avslutade med att fundera lite på hur vi skulle ha det i Felix rum men det blir inte det lättaste.