Ja, nu har det varit lite tunt här på min blogg och det beror till största delen på att jag inte har tränat. Och det pga att jag varit förkyld. Men jag har ändå kunnat jobbat men ibland har det varit på gränsen. Och på jobbet idag, fredagen den 13:e, så ville några tjejer busa till det och som de gjorde det. Tyvärr gick det inte att lura mig och det hela, som gick alldeles överstyr, blev på något konstigt sätt mitt fel... :-0 En tjej ropar till mig att det hänt något och ville att jag skulle följa med. Men jag ser ju direkt att hon har något fuffens för sig. Väl inne i tjejernas omklädningsrum så ser jag två tjejer ligga orörliga på golvet med en massa rödfärg runt sig. Men jag ser ju direkt att det inte är blod och när jag direkt säger att de får städa upp så blir de väldigt arga på mig. Jag försökte förklara att det nu skulle försvinna en massa tid från lektionen och att man heller inte får skämta om sånt här. Lite som att man aldrig får skämta om att man behöver hjälp då man simmar. När man väl behöver hjälp så kanske det inte kommer någon. Och när jag frågar vad det är för färg så har de ingen aning och nu börjar det bli bråttom att få rent på allt. Det har skvätt lite överallt men det gjorde väl inget, tyckte dem. När jag sen frågade om de skulle tyckt samma sak om det var hos dem så blev de tysta. Och som om inte pranket vore nog så kommer chefen för hela hallen med någon städchef och någon mer. Tidpunkten kunde inte vara sämre! :-) Så skämtet blev inte så värst bra men det var ju lite gulligt och de ville trots allt vara snälla. Vad värre var är att det var en vuxen som hade hjälpt till på ett hörn. Med, som det verkar, utan en tanke på efterföljden. Efter en tjugo minuter var det iaf rent men lektionen blev klart kortare än tänkt. 

Senare, när jobbet var klart, så åkte jag in med grabbarna till Heron City och hämtade våra nya mobiler. Felix och jag tog en varsin iPhone 8 och Tim körde vidare med Samsung och det blev S8. Men det var satans vad hala mobilerna var. Glas överallt och jag vågar inte ens ha den i mina träningsbyxor då de liksom bara åker ut. En gång har de åkt ut och genom soffan och rätt ned i golvet och några andra gånger bak i soffan eller bilstolen. Hmm, tills jag får bra skydd på den så får den ligga kvar i väskor och på bord. Direkt efter det var det full fart till Södertälje och stötvågsbehandlingen. Jag betalade även en gammal skuld då jag råkade betala med gammal sedel sist. Jag hittar typ 800 kronor i en låda och blir glad. Jag är säker på att jag hade löst in alla pengar från den lådan sist och utgick ifrån att de här sedlarna var okey. Lite pinsamt när de sen ringer upp och jag hade nästan misstänkt det då jag vid nästa affär kom på det. Eller han i kassan iaf. Hursomhelst så blev det lite stötvågar och det gör ju ruggigt ont. Det var nog femte gången nu och jag har bett om att få ett ultraljud nästa gång. Det gör ju fortfarande lite ont i hälen.