Alla inlägg under april 2016

Av Niclas Bernhardsson - 19 april 2016 19:00

Så var det tisdag och det har återigen varit mycket jobb på skolan och dessutom hemmavid. Men Tim har skött det mesta på Enklaresport och det med den äran. Men dags för träning och nu var det tidsstegar, som stod på schemat. Tanken var 2x2,4,6,4,2 minuter i tröskelfart, eller lite snabbare. Men väl på plats så börjar vi med uppjoggen och det går återigen inte alls. Jag får återigen svårt att andas och det känns olustigt i hela kroppen. Pulsen ligger skyhögt och jag snittar runt 190 slag/minuten och det håller i ca. sex minuter. Sen börjar det funka igen och det är ju bra skumt. Men men... Efter uppjoggen kör vi lite stretch och sen drar vi igång löpskolningen. Och vi är jag och Ullis samt, Rainy, Tokan, Putte och Mie, som var lite sen och under joggen dyker förresten Rydholmaren upp. Sen är det bara att dra igång och det kändes som om alla körde för hårt, eller iaf initialt. Tokan och Rydholmaren försvann och jag blev helt själv medan de andra verkade hålla ihop lite bakom mig. Men jag blev taggad ändå och kämpade på. Dock kändes det som om det gick lite för fort och man orkade om man skulle hålla. Och snart dags för fyraminutaren och nu var nog pulsen i taket men jag kämpade på. Fast skulle jag orka? Njae, på den första långa intervallen så gick det inte längre och ändå hade jag försökt sänkt farten ett tag. Jag beslutar mig för att jogga resten och det blir 7,65 km. Kanske dags för att vila lite?

ANNONS
Av Niclas Bernhardsson - 18 april 2016 21:19

Måndag och Ullis och jag hade tänkt att simma men vi kikar på Safirens hemsida och ser att det är ett cirkelpass vid 17:45 och det kanske är ett lämpligt träningspass idag. Och så får det bli. Vi bokar in passet bägge två. Det är så mycket roligare att träna med Ullis än att träna själv.

Väl framme så visare ledaren hur passet skall gå till och det är väl inte hundraprocentigt hur själva passet skall vara. Jag frågar om en övning, som jag tycker verkar alldeles för svår, om den verkligen skulle vara som hon visade. För att den skulle funka för mig så gjorde jag den lite annorlunda. Sen, när både visningen och uppvärmningen är klar, så drar vi igång. Det är ett skönt gäng som drar igång. Kanske lite mer normala och inte så hetsiga som det brukar vara på andra pass. Full fart och man hinner knappt byta. Men ruggigt jobbigt. Ibland så orkar man inte hela vägen utan får nästan trampa luft de sista sekunderna. Rätt kort men intensivt pass. Det blev 35 minuter effektiv träning. På det hela ändå en återhämtningsdag, det behövs ibland också. Efter oss så väntade spinninggänget och man fick lust att joina men vi hade inte med oss kläder och skor för det och hade heller inte planerat in det.

ANNONS
Av Niclas Bernhardsson - 17 april 2016 21:00

Så var det söndag och dags att få till ett långpass. Igår hann jag ju med att både morgonträna och sedan sickla 5 par skidor. Men nu var det löpning som stod på agendan men kroppen började bli sådär seg igen. Kanske beror det på slarv med maten och så. Men jag skulle banne mig försöka fastän kroppen sade annat. Jag fick bestämma banan idag eftersom jag tänkte reka cykelvägen som min fina klass skall cykla om en dryg månad. Det är bättre att vara ute i tid och passa på att göra bra träning utav det. Och så var det ju så fina vägar också. Vi började springa ut mot Vårdinge folkhögskola och det via grusvägen från Vagnhärad. Och allt kändes hur bra som helst i början. Efter sju kilometer var vi framme vid skolan och vi ser en löpare springa lite framför oss och det är kul att det är fler som är ute. Sen blir det 700 meter på stora vägen innan vi tar in på den mycket mindre Mölnbovägen och det är kul att springa på lite nya vägar.

När vi närmar oss Vårdinge kyrka, då har vi sprungit ca. 13 km, och det börjar ta emot. Vi tar in lite energi och nu vill Ullis springa stora vägen hem men jag protesterar. Men vi kompremissar och bestämmer oss för att ta in vid Vårdinge folkhögskola igen. Så det blir lite både och. Men nu börjar det bli segare och segare och jag bara längtar till gruset. Skorna är visst helt slut nu och i  helgen köper jag nya. Så här länge har jag aldrig sprungit i ett par skor. Förr, då jag var rätt duktig och vägde typ ingenting, så bytte jag skor redan vid typ 60 mil. Nu, med betydligt större kroppshydda, så är jag nog uppe i det tredubbla! :-0. Hursomhelst så blev det ett lyft att komma in på grusvägen sen men det brukar ju per automatik också innebära mer kupering och visst är det så. Men det vara bara att bita ihop och tänka på målen. Men hur mycket man än taggade så var man helt slut då man närmade sig Vagnhärad. Det blev 26 km och på sega ben. Vi avslutade med att gå till Safiren och tog oss ett varmbad och bastade. Jag hann förresten med två längder i bassängen innan Ullis kom ut.

Av Niclas Bernhardsson - 16 april 2016 10:20

Lördag morgon och jag hade bokat in maskinträningspass på Safiren. Det kändes som det var länge sen sist. Men det var segt att komma upp och iväg. Väl framme så skall Carina, ledaren, börja visa övningarna. Det är rätt många på plats och de flesta är välbekanta ansikten men det var iaf två nya. Jag brukar försöka placera mig efter någon jämnstark kille, för att slippa byta vikt hela tiden men nu stod det alldeles för många tjejer, där killarna stod, så jag ställde mig på andra sidan, där det var tomt. Sen drog det igång och visst får man ändra vikt hela tiden, då man inte vet hur tung övningen är, men det funkade rätt smidigt. Bra tempo och upplägget var i princip så att det var två övningar, uppdelat på 2x40 sekunder, efter varandra. Rätt tungt men det funkade! Roliga och bra övningar och Carina är peppande och bra - me like! Men vad hade hon planerat efter? Jag försökte tänka ut det innan så man inte avslutade med några tunga övningar och så blir det kaka på kaka sen. Men jag hoppade in där det var tomt, som sagt var, och det var med hjärtat i halsgropen jag avslutade sista övningen, som dessutom skulle köra 3x40 sekunder. Den andra övningen i följd som tränade bröstmusklerna. Bara tanken på t.ex Burpees gjorde att det knöt sig i magen. Ha ha, det lät nästan som en novell men iaf. För att komma till punkt. Jag hade tur och det var ben som var i fokus idag. Och de var fräscha, då de fått vila rätt länge. Men tuffa övningar och alla fick slita. Någon tjej stod och krampade så jag gissade att hon drog nitlotten vad gällde avslutningsövningar. Men stretch på det och in i duschen. Men vad f-n! Ingen handduk! Det enda jag hade var en liten mini-handduk, som man brukar ha till spinningen. Fast jag har ju lyckas torka mig förut med bara handdukspapper och hårfönen. Och så fick det bli. :-)

Av Niclas Bernhardsson - 15 april 2016 21:00

Fredag och det kändes som hela kroppen, inkl. knoppen, längtade efter helg. Det har varit en tuff vecka på skolan. Egentligen inget särskilt men mycket möten och jag har velat göra bra lektioner hela tiden, det tar på krafterna. Sen hade Ullis planerat att springa till Gnesta och få skjuts hem på motorcykeln. Så jag fick trycka in lite extra i packboxen och dessutom ha en ryggsäck på ... ja, ryggen förstås! :-)Men det gick bra och jag hade sen en rolig dag på skolan med lite specialproblem på matten, där eleverna fick fnula på två kluringar och sen gick vi igenom svaren. Sista lektionen lät jag vara lite lugnare och några elever blev helt i gasen och ville berätta om några roliga händelser och det är ju både väldigt lärorikt, för dem att stå framme och berätta, samt förstås kul. Efter så försökte jag komma ikapp lite med skolan och Ullis är då framme. Vi bestämmer oss för att fika nere på stan och jag försöker få med mig allting för nu orkade jag inte ta på mig mitt eget motorcykelställ, för den lilla biten. Så jag rullade sakta ned och mötte upp Ullis i den branta backen. Väl på fikat så skall jag betala och hittar inte kortet. Men vad f-n! Ungarna brukar låna kortet och lägger tyvärr sällan tillbaka det på rätt plats. Hmm... vad göra? Sen så ropar en taxichaufför, som känner igen oss, till och säger att hon kan låna ut pengar! :-) Vad roligt och vi funderar på hur vi skall lösa återbetalningen när vi till slut kommer fram till att hennes man har Swish. Så var det löst och vi fikade och åkte sen hemåt. Väl hemma så var simning inplanerad men jag var så jäkla trött och var tvungen att lägga mig någon kvart. Kvarten blev tyvärr inte bara en kvart och när jag vaknade så kände jag mig som en zombie och klockan var närmare sju, på kvällen. Aj då! Vi styrde om och fixade hemmagjord pizza istället. Det fick bli en sådan kväll istället och så tittade vi på Let´s Dance. Kanske inte det roligaste men Bianca är duktig och man bara måste se "Säcken"! Och varför blev alla så förvånade över smeknamnet? Det är ju allmänt känt bland skidintresserade.

Av Niclas Bernhardsson - 14 april 2016 21:26

Jag kände av höger inre menisk, en skada jag fick då jag satt på huk på gymmet för flera år sedan, efter löpningen i tisdags. Och på något konstigt sätt så började jag även att känna av den inre menisken på vänster knä också. Men efter ett tag. Och det knät har jag opererat och aldrig känt av efter det. Det har alltid varit det högra som har spökat då och då. Men jag har ändå haft kontroll på det. Nu blev det liksom inte okey till nästa löppass så jag styrde om till spinning istället men det var inte helt fel. För Sara hade visst komponerat ihop ett pass som var väldigt populärt. Väl på plats så var jag någon minut för sen och alla var redan igång. Och Janne vinkade att det fanns plats bredvid honom så jag körde dit en cykel. Och nr. 3 fick jag. Den är riktigt bra. Så jag drog igång och eftersom jag inte riktigt visste hur passet var så höll jag nog omedvetet igen lite. Sen försökte jag tagga igång hela tiden men det fanns helt klart en växel till men det sparar jag till nästa gång. Och passet då? Jodå, det var nog det bästa hittills. Bra och omväxlande och perfekta kombinationer med styrka och fart - me like! Jag hittade tyvärr inte pulsbandet så jag ser inte hur pulsen gick.

Jag testade förresten ett par nya cykelbyxor, med hängslen (!). Det var en ny upplevelse och inte helt positivt men jag kanske vänjer mig. Det är nog skönt på längre turer dock.

Av Niclas Bernhardsson - 12 april 2016 19:45

Tisdag och det stod både löpning och Champions League, aka Zlatan, med på schmemat idag. Men när jag kom hem från skolan så har Ullis fått sprungit hem då bilen inte startade. Troligtvis har en lampa stått på. Så vi fixade mat och sen åkte vi lite tidigare ned mot Trosa för att starta upp bilen med hjälp av motorcykeln. Men väl framme så märker vi att motorcykelbatteriet är för klent. Så vi åker vidare mot löparbanan och vi blir lite sena men efter några minuter har vi bytt om. Ullis, som redan har sprungit, skulle testa och se hur det kändes. Och innan vi åkte så hade hon sett en artikel som passade in på mina problem. Ja, helt på pricken faktiskt. Att när jag börjar springa så sprutar mjölksyran ut i benen och för en del så blir det så när vadmusklerna inte får plats. Och sen börjar det funka, förhoppningsvis, efter ett tag. Och jag var flåsig som sjutton och det tog emot rejält på uppjoggen. Men jag kom igenom och stretchade lite och sen drog vi igång löpskolningen. Den gillar jag, det gör så att jag blir redo på ett bra sätt. Hursomhelst så är det snart dags och det är 400-ingar med ståvila, på schemat. Lite småsegt att starta och jag reagerar på att jag ligger först. Och då är ändå Tokan med. Han brukar ligga rejält före men idag är han bukstinn. Och det var även jag och jag hann heller inte in på toaletten, då bara en toa var upplåst. Första 400-ingen går på måttliga 1.38, och jag var ändå snabbast. Min varning om att ta det lugnt verkade gå in. Sen höjer vi alla farten och min nästa går på 1.33 och där omkring låg jag sedan. Men kanske att jag fick kämpa för hårt men jag bestämde mig ändå för att kämpa i samma fart så länge som det var möjligt. Och det funkade i två set, den sista intervallen trampade jag rejält med luft och jag kände att det fick räcka då både tekniken och känslan var helt borta. Jag är ändå grymt nöjd med passet. De övriga fortsatte lite till och Ullis fick ett gäng snabba intervaller och det såg ut som hon körde fina 200-ingar, på slutet. Sen joggade jag ned resten av passet.

Väl hemma så är det Champions League och då med Zlatan i fokus. Och jag nästan nervös. Det var som sista chansen för honom att bevisa hur jäkla bra han är. Men idag var det ingen lyckad dag för PSG. Attans. Det var som fördömt och Zlatan var inte helt i slag heller. Surt! Jag blev faktiskt på dåligt humör av det och sen en annan sag som gnagde. Det gjorde att dagen slutade i moll. :-( Men det skakade jag förstås av mig sen.

2,6 km uppjogg


400-ingar, ståvila 1 min, 2 min Setvila

1.38,5

1.33,4

1.33,5

1.34,5


1.33,9

1.32,6

1.33,2

1.33,7


Nedjogg 1,8 km


Totalt klena 7,8 km och sen ingen träning dagen efter.... blä!



Av Niclas Bernhardsson - 10 april 2016 21:51

Söndag och Victor och Gabriel blev hämtade. Det gick alldeles alldeles utmärkt att vara barnvakt i helgen och de stortrivdes. Kul! Men nu skulle vi, dvs jag och Ullis, även få till någon träning i helgen. Så nu var det bara att svida om och snart nog var vi klara och Ullis hade visst någon idé vart vi skulle springa. Och vi började springa ut på gamla "Strutsrundan". Att den heter det är bara för att den passerar Solberga Gård, där de har strutsar. Hursomhelst så var det vansinnigt segt i början och nu hade jag ju ätit godis igen. Och kroppen var inte alls pigg och det kändes som det låste sig  överallt. Vi gick i värsta backen och sen var det bara att försöka igen. Och det gick bättre och bättre allteftersom. Vi sprang vidare mot Tullgarns slott och sen ut på Sörmlandsleden. Och där bär det iväg i rätt tuff terräng och vår km-tid sjönk som en sten. Men det var kul att springa tekniskt och träning som träning. Sen springer vi förbi komötet och funderar på  hur vi skall få till avslutningen. Vi börjar ju bli lite trötta men vi bör få lite längd också. Så vi väljer att springa mot Trosa och där kommer vi ut vid Augustendal och sen blir det raka vägen hem. Eller förresten. Vi ser att naprapaten, vid Åda, är på plats och väljer att stanna till och morsa. Eftersom vi ändå är lite trötta så kunde det vara en trevlig paus. Men de var visst igång med full träning och vi ville inte störa. Och de hade ändå inte tid förutom Linnsan som morsade lite snabbt. Så fort iväg igen och nu var det pannbandsträning. Jag inser ju att jag inte är i den form man kan önska sig men jag TROR att det det till stor del handlar om vikten, så jag kämpar på. Sista jobbiga backen nu och det tar emot. En kilometer kvar och man får verkligen kämpa. Väl framme så vill jag bara lägga mig ned och andsas. Det blev inte mer än 23 km men då på en del av Sörmlandsleden som är svår. Men men, det kanske bara motsvarade 25-25,5 km mer lättlöpt sträcka totalt. Om jag får gissa lite. Dock ganska kvalificerad gissning. Sen provade jag att dra igång motorcykeln så imorgon tar jag bågen till skolan. Hoppas det inte blir så jäkla kallt bara. Burr!

Presentation

Omröstning

Finner du inspiration på min blogg?
 Nej inte alls!
 Jo, kanske liiite då
 Jodå, får sådär lagom sug på att träna
 En hel del faktiskt
 Jag får massor av energi och blir sugen att testa att köra lopp!

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7 8
9
10
11
12
13
14 15 16 17
18 19
20
21 22 23 24
25 26 27 28
29
30
<<< April 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Niclas B´s gästbok

Följ bloggen

Följ Niclas B med Blogkeen
Följ Niclas B med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se