Torsdag morgon och eleverna kom fram och berättade att föräldrarna hade gillat mig så mycket. Vilken jäkla skön start på morgonen. En förälder sade att pappan hade sagt att jag "var skön!" Ha ha, ja det må jag säga. Apropå att man kan ha olika språk så läser jag just nu om hur man kan anpassa språket efter mottagaren och vad man tycker om den. En gång i tiden så hade jag ett utvecklingsmöte med en elev och dennas pappa som jag kände ville testa mig och började använda ett mer sofistikerat språk och jag svarade med samma mynt och då blev jag liksom godkänd. Det kändes lite speciellt. På jobbet nu, tidigare i veckan, så var det också en flicka som inte inte alls passade in i normen för de som slänger sig med förortssnack och jag hajade till när hon sade "Tja" med ganska start ton och det kändes malplacerat. Jag förväntade mig liksom ett litet gulligt "hejsan". Hon hade förstås sett hur andra elever hälsat på mig och jag har förstås anpassat mig en del till dem. 

Hursomhelst så var det full fart på idrotten och sådan fart så en elev gjorde sig lite illa och då jag var osäker på hur illa det var så ringde jag till slut 112 som skickade en bil. Det var en jobbig känsla i kroppen då jag inte visste hur illa det var. 

Sen duschade jag av mig och skrev en rapport om händelsen. 

Jag gick sedan ned till Cirkle K och inväntade Ullis som kom med Tim och Cilla då vi skulle skjutsa dem för att hämta en kattunge hos svärfar och Mona. Jag passade på att gå lite för att samla lite steg till en stegutmaning. Egentligen så lägger jag ingen extra tid för att vinna en stegutmaning men nu hade jag lite tid över. 

När de kom så köpte jag och Ullis oss en korv var och sedan åkte vi mot Ålberga. 

Katterna var det full fart på och svärfar visade oss sin nya bil. Ett riktigt vrålåk eller kanske snarare ett lyxåk! En Audi A8 på hela 4,2 liters motor. Wow! Jag kände att jag nästan tappade hakan. Visserligen några år på nacken men den hade knappt gått någonting och såg superfin ut. 

Sedan fikade vi lite och gjorde klart allting med katten och åkte hemåt. 

Det var lite pipande på katten, då den satt i buren, men snart var det lugn och det gick riktigt bra. 

Vi släppte av Tim och Cilla och åkte hemåt. Hoppas det gick bra då katten skulle installera sig och förstås träffa den andra katten. 

Ullis och jag däckade i soffan och tittade lite på Hedebyborna och det blev ju ett tragiskt slut för "Svensson". Avsnitten på slutet var lite för mycket buskis men i och för sig roliga. 

Onsdag och idag tog jag motorcykeln då vi skulle ha föräldramöte på skolan. Det var ju lite osäkert när det slutar och jag skulle nog bli väldigt sen om jag tog bussen eller i värsta fall inte ens komma på sista bussen. 

Sagt och gjort! Snart satt jag på motorcykeln men då jag blivit van att gå upp lite tidigare så kom jag iväg på hojen lite tidigare också. 

Efter lektionerna så var det min tur att vara med på badhuset och det var jag och en kollega samt fyra elever. Jag tog hand om två stycken och det gick rent ut sagt skitbra! Den ena gjorde superfina bröstsimtag under vattnet och den andra hade en stor vattenskräck och med lite tips så var hen nere under vattnet och dök hur bra som helst. Det är nästan så jag längtar efter min nästa gång för att fortsätta med mina tips. 

Efter det var det lite bråttom tillbaka för att göra sig iordning för föräldramötet och dessutom hinna duscha av mig. 

De andra hade visst gått tidigare men jag gjorde sällskap med några andra och när vi skulle ha menyn så sade jag att vi inte skulle hinna utan ville beställa direkt vid kassan. 

Väl tillbaka så var det en kvart kvar och aulan började fyllas. Lite nervöst är det allt men samtidigt gillar jag ju att stå lite i centrum och prata men nu kände jag mig lite osäker på sakerna vi skulle prata om. Jag kan ju mitt gebit, så att säga. 

Som tur var så pratade rektornerna grundligt om de saker jag hade sämre koll på så jag tyckte vi skötte oss bra, jag och min kollega. Inga direkta frågor heller så fastän vi tyckte att vi gått igenom allt så ordentligt så var vi klara först. 

Några föräldrar sade att deras barn pratat så gott om mig och tyckt att det var så roligt med idrott och sådant värmer först. Givetvis är jag där och förstör genom att låtsas att jag inte hör. Dock på ett skämtsamt sätt. 

Ett annat barn hade bara nämnt mig när mamman undrade vad han hade för lärare. - Niclas! Men de andra då? - Ja, Niclas! Typ som att det räckte väl! Ha ha! Det var en boost som hette duga. 

Sen var jag kvar lite för att hjälpa till de föräldrar som hade frågor men då det mesta verkade gälla mentorerna så kunde vi till slut smita iväg, vi som var klara. 

Väl hemma så känner jag hur slut jag är och vi landar i soffan och tittar på ett par avsnitt av Hedebyborna. Hur har man kunnat missat den serien? Något har jag väl sett men det känns som allt var nytt då man såg det igen. 

Tisdag och det var återigen buss, förstås. 

Jag kom hem lite efter att Ullis borde kommit hem men bilen stod parkerad på uppfarten så det var lite märkligt. Jag tänkte att hon åkte väl med Line. Som vanligt så hade jag somnat till lite på bussen och kände mig alldeles yrvaken då jag klivit av. 

Efter ett tag så hör jag någon på uppfarten och det är Ullis som sprungit hem från jobbet. 

Vi åt lite av det vi hade hemma och sedan blev det lite kaffe innan jag försökte skaka liv i kroppen. 

Ned med bilen till löparbanorna och idag skulle vi jogga bort till spåret och köra några varv. Jag var redan innan inställd på att det max skulle bli två varv. 

Först lite löpskolning och sedan var det dags. Jag var redan inställd på att jogga och jag kom ganska omgående sist och de framförvarande försvann hela tiden så sakteliga. Efter halva varvet så såg jag ibland ryggen på någon och nu kom de branta backarna. Jag sprang väl lite snabbare än jogg och snart hade jag hittat mitt tempo. 

Några av löparna var kvar när jag kom fram och så var det då dags igen. En hade fått lite problem i en backe så jag var nästan ikapp honom på första varvet men nu försvann han rätt fort. Vid halva varvet så är jag dock ikapp honom och nu är det lite problem igen och det är magen. Han viker av för att hitta en toalett och jag kämpar mig uppför den värsta backen och nu får jag bita ifrån. Vid toppen så har jag lite mjölksyra och efteråt ser jag att pulsen där var uppe och vände på 183 slag i minuten. Vid målet så säger jag adjö till han som fått problem och jag joggar hemåt i lugn fart. Han kör vidare och han hade alltså hittat en toalett på vägen. 

Hemåt och väl hemma blev det en snabb dusch och sedan tittade vi på en dokumentär om mordet på Anna Lindh. Sjukt tragiskt att sådant kan få hända. Ännu mer tragiskt är väl att man fick veta hur lätt det är att manipulera psykologer så att man istället för fängelse får vård. 

Måndag och det var dags att börja åka med bussen för första gången i höst. Jag hade inte köpt busskort utan tänkte göra det på bussen men frågan är var bussen stannade då de håller på att renovera hållplatserna. Jag tog det säkra före det osäkra och traskade ned till järnvägsstationen. 

När jag kommer fram så finns det visst fyra ställen den kan gå ifrån och det var svårt att veta vilken som var rätt. Jag frågade en tjej och då tycker jag att jag känner igen henne och frågade om jag haft henne i skolan. Hon svarar ja och jag gissar på ett namn men det var visst en annan i hennes klass. När hon sade sitt namn så kom jag dock ihåg. Det var ändå många år sedan och många skolor sedan. 

Hon skulle visst på samma buss så det var extra lugnt. 

Tror jag slumrade till och inte hade jag ställt något larm. Jag vaknade dock i god tid och fastän bussen var lite försenad från start så hann jag till nästa hållplats för stadsbussen. Bra start och det gick smidigt med betalningen för månadskortet. Det har blivit fel flera gånger tidigare så jag var väldigt bestämd på vad jag skulle ha. 

Efter första lektionen så hann jag komma ikapp med många saker och hann göra en grovplanering också. 

Möte efter det och sedan hem. Tyvärr fick jag vänta lite på bussen men hann prata med en annan gammal elev som var intresserad att starta eget och jag gav honom lite tips. 

Hemma så blev det lite mat och sedan kaffe innan vi tittade lite på teve. Någon träning orkades det inte med men snart är det dags att styra upp det. Ullis kan ju gott ta det lite lugnt men jag har inte mycket att skylla på. 

Mysigt framför Hedebyborna som vi börjat titta på. Jag hade för mig att vi sett det förut men undrar om om det verkligen stämmer då det är så mycket vi inte känner igen. 

Söndag och det var bara att stiga upp men vi steg upp från gästsängen då vi inte hade orkat bädda. Det låter förstås lite som lathet men det blev lite sent och när man har ett gästrumt precis bredvid... Nåja! 

Felix var däremot riktigt trött och han hade säkert varit uppe ett tag i natt. 

När han var klar så åkte vi och första visningen var klockan 11.00 Jag tror vi kom några minuter efter men den är ju öppen ett tag så efter att Ullis och Felix kollat så bytte jag och Ullis plats eftersom jag inte hittat en bra parkering. 

Lägenheten var riktigt fin och vi får se om det kan bli den. 

Vi tog sedan bilen mot Nytorget och hittade en bra plats. Nu var det läge för lite lunch och vi hittade ett nytt ställe som vi ville testa men bara en liten hamburgermeny kostade 245 kronor. Jag tyckte dock att vi kunde testa där för i stan kostar ju allt mera. Vi fick väl inte det bästa bordet men det var mysigt och maten rätt okej. Kanske inte det godaste men alltså helt okej. Nu tappade jag bort namnet på restaurangen men något med Urban i alla fall. En snabb koll på banken visade att det heter Urban Deli. 

Vi tog det lite lugnt efter det och väntade in nästa visning som var runt hörnet. Tror det var på närkegatan. 

Den var lite speciell men Felix gillade den och det är det viktigaste. Vi pratade lite med mäklaren och kom väl in på att det kunde bli cykelköp idag, efter visningen och han sade att det kanske blir stora inköp idag och menade förstås även att det kunde bli både lägenhet och cykel. Vi får väl hoppas på det. 

Efter visningen behövde vi en kopp kaffe och nu blev det kaffe på ytterligare ett nytt ställe som heter Kaferang. Namnet hintade om att det skulle vara kaffe av rang och vi testade. Vi blev dock en aning besvikna men det var ändå bra drag i kaffet så man vaknade till. 

Jag ringde cykelkillen och berättade när vi beräknades vara framme. 

Vi parkerade och jag ringde igen. 

Han kom ut med cykeln och den såg jättefin ut. Sen diskuterade vi lite och vi fick med en transportväska för cykeln och vi kände att det blev prisvärt. 

Han var riktigt trevlig och snart satt vi i hans soffa och drack kaffe och pratade lite triathlon. Cykeln hade varit med när han vann VM i ultralång distans i hans åldersklass. Dessutom hade han bara kört den på tävlingar och ramen såg nästintill perfekt ut så det kändes bra. 

På vägen hem försökte jag få tag på kvinnan som sålde trainers men fick inget svar förrän vi var nästan hemma. Då kändes det lite försent. 

Felix provcyklade lite och såg ut som han vunnit på lotteri. Så kul att se glädjen och jag förstår honom. Köpa ny cykel är något extra och så sjukt roligt att vi får vara med om den här resan. Det är alltid resan som är målet, det har jag börjat förstått nu. Speciellt efter detta års Kalmar Ironman. Jag får ju inte se hela året som misslyckat bara för att jag fick bryta på simningen och jag gav ju ändå allt. 

Ullis och jag bestämmer oss för att ändå åka och köpa trainern till Felix om han fixade maten och det var en bra deal, tyckte alla. Jag fick även ned priset lite för det skulle ju kosta lite att åka. 

Kanske tyckte inte Ullis att det var en superbra deal, efter ett tag på de slingriga vägarna, då jag fått för mig att ta vägen över Skansundet. 

Väl på plats så konstaterade jag enkelt att allt var i toppskick och vi slog till. En kort sökning på namnen och på zwift konstaterade jag innan att deras trainers endast gått 4 mil vardera. 

Vi tog vägen via Södertälje tillbaka och det gick även fortare. 

Maten smakade kanon och sedan fixade jag och Felix med trainer och nu har vi tyvärr ett däck att limma tillbaka då jag utgick ifrån att det var slang i hans däck. Han fick enkelt bort däcket och jag förstod ingenting förrän jag såg att det inte var slang. 

Vi lånade Ullis träningsdäck så länge och snart satt han på och kalibrerade trainern. Som tur var så passade några av mina gamla cykelskor jag hade i butiken och det var ett par grymma Bont, i kolfiber. Stenhårda dock så han kanske får baka dem i ugn först. Kanske några gånger, till och med. 

Vi avslutade med att se några avsnitt av Hedebyborna och det är ju rätt roligt att se då den handlar om platsen där vi bor. 

Lördag och vi vaknade upp och jag kände mig nästan lite bakis. Som om jag hade druckit alkohol men det hade jag ju inte. Det är förstås sockret och för mycket socker och ingen träning innebär alltid att jag känner så. Typ ont i leder och lite lätt värk i huvudet. Idag behövde jag träna. 

Vi började dock att rensa på tomten och det blev hårdkörning i flera timmar. Riktigt tråkigt men det var ändå skönt att se skillnaden. Vi hyrde släp på OKQ8 och det blev några vändor. Dels så hade jag ju klippt gräset och samlat i påsar men vi blev alltså av med lite ogräs och lite annat smått och gott. Vi bestämde oss även för att slänga bordet vi har på Stensund då det hade börjat göra sitt. Där blev det lite prat med några av camparna och sedan iväg så vi skulle hinna. 

När vi lämnade släpet så tog vi oss en glass och två små strutar bad jag om. De var det största jag sett och även ägarfrun reagerade. 

Gott var det i alla fall. 

Sedan hem och nu behövde vi landa lite grand. 

Det blev lite koll på cyklar till Felix och jag hade mailat lite med en kille och nu visade det sig att hans cykel fanns kvar och han kunde hålla den tills imorgon då vi ändå skulle upp till stan och kolla på lägenheter. Mycket bra. 

Jag såg att det även fanns en fin smart trainer mot Nynäshamn och det är förstås en bit men det skulle vara bra för Felix, som vill börja satsa lite. Eller i alla fall kanske köra något eller några lopp. Det var för övrigt två stycken trainers så paret hade visst tröttnat. 

Nu tyckte Ullis att jag skulle ned och träna då jag säkert tjatat om att jag behövde det. Jag startade igång och valde ett lite hårdare pass med en Robopacer som skulle hålla 2,5 watt per kilo i snitt. Det var lite hårdare än jag brukade men jag taggade till mig och körde igång. Rejält taggad så jag låg i täten rätt ofta men ju längre tiden gick ju längre bak kom jag och då och då fick jag verkligen trycka på för att komma ikapp. Det jobbigaste var att det var så få personer så det gick på några sekunder att gå från första till sista. Tror vi var 18 stycken då vi började och det kanske blev några till som max. Jag var jättenöjd efter 45 minuter och tackade för mig. Eller inte förresten. Jag bara slutade. 

In i duschen och sedan blev det lite mys i soffan. Ullis hade tittade på något nytt roligt program. Undrar om det inte heter Förrädarna... Jag såg att Jonas von Essen var med i alla fall. Han är lite av en nördig idol för mig. 

Fredag och första dagen i "min" månad började. Det är väl alltid så att man får, eller tar, födelsedagsmånaden som sin månad och då är det alltså dags igen. Man börjar bli van när man varit med om ett rätt stort antal varv runt solen. Träningsprogrammet skulle ut men då jag började först klockan 10.00 så började jag med det då jag kom fram till jobbet en timme tidigare. Prick 09.59 så plingade det till i alla adepters elektroniska brevlådor och det får ändå anses var okej. Dock lite tråkigt att jag får sena fredagar i höst. Vi skulle dessutom få besök av Inger och Peter, det skulle blir roligt. 

På skolan hade jag två lektioner efter lunch och det var bra drag men jag kände att jag fick hålla bra fokus på sista lektionen. Kanske började jag att längta efter helgen. 

Sedan hem och jag köpte lite ingridienser som Ullis ville ha. Tyvärr så sade Piccolino nej till att sälja pizzadegar men på Mira gick det bättre. Det var något om att det var fredag och det kanske inte skulle räcka och det köper jag. 

Vi bakade ihop hela sex pizzor och Ullis stod för löjromsvarianterna och jag några mer traditionella pizzor med skinka, champinjoner och räkor. Felix körde en vegansk, så klart. 

Det var riktigt trevligt och vi pratade om allt mellan himmel och jord. Givetvis förstod vi vad Peters tatueringar betydde men vi ville inte förstöra stämningen, ha ha! Eller så var det kanske Ullis som kom på det. Så var det nog. 

De andra delade på lite alkoholhaltigt bubbel men jag tänkte att det var väl lika bra att fortsätta på den alkoholfria vägen och jag hade lika roligt i alla fall. Det var nästan så jag kände mig lite smått berusad på sockret och egentligen borde man väl ha tränat men det blev det för sent för. 

Tack för en trevlig kväll!

Torsdag och det var Harry Potter för hela slanten på lektionerna. Fick ringa hem till några föräldrar. Maten var ingen höjdare då det mest var kolhydrater idag. Det brukar absolut vara mycket bättre. 

Kände mig lite seg när jag kom hemåt och väl hemma så tog vi tag i lite saker på tomten. Ullis rensade ogräs och fixade lite med gruset och jag tog tag i gräsklippningen. Eller var det ens gräs? Det såg ut som en djungel så jag satte på uppsamlaren och fick tömma den hela tiden. Tiden gick och Ullis undrade vad som hade hänt. 

Sedan blev jag äntligen klar och vi åt lite mat och kollade lite på teve. Egentligen skulle vi ha tränat men det drog ut på tiden och jag kände mig helt slut. Jag pluggade lite på kvällen också men vet inte hur mycket som fastnade.