Måndag morgon och man var sjukt trött när klockan ringde men skulle vi få ut något av sista dagen, mer än frukost och lite sol, så ville det till att man kom upp. 

Snart var vi uppe och visst ville jag springa men skulle det gå? Jag hade återigen fått ont under hålfoten men vis av erfarenhet så visste jag att det ibland kan släppa. Nu gjorde jag mig iordning för att springa men var absolut beredd på att gå om så behövdes. 

Vi drog igång men jag klarade inte ens 400 meter innan både lår men framförallt benhinnorna sade stopp. Aha ja! Nu skall de trilskas också, tänkte jag. Fast det är ju inte så konstigt då man är otränad samt väger för mycket och det är dessutom rätt varmt. Jag börjar gå lite då och då och Ullis får jogga på. När vi kommit en bra bit så släpper jag lite på skosnöret och hoppas att det skall lätta men snart ser jag Ullis och väljer då att gå lite extra innan hon kommer ikapp. Kanske, kanske kan jag få igång benen för pulsen indikerar ju att det konditionsmässigt skall vara okej. När Ullis kommer så börjar jag att springa och väljer att ha delmål ju längre vi kommer. Det börjar snart att gå uppåt och då var det bara en lyktstolpe till och så vidare. Snart var vi nära toppen och då brukar det ju släppa men det är en viss seghet i det så man fick bita ihop. När vi kommer närmare hotellet så börjar vi att dividera hur vi skall sluta men ett förslag är att springa mot havet och hoppa i och snart landar vi bägge i det beslutet och det var det bästa vi kunde ha gjort! Det svar så skönt att svalka sig och man ville typ inte gå upp. 

Efter att ha duschat av oss så gick vi ned till frukosten och det smakade som vanligt kanon. Jag valde för en gångs skull att ta lite mindre för att kunna njuta av två desserter och det var riktigt gott. 

Sen var det bara att packa klart och ta linbanan till samlingen, eller var det bara det? Nädå! Linbanan var sönder och det stod på en lapp att man kunde boka skjuts och det hade vi ju inte gjort. Det var bara att gå och gå samt gå i det branta trapporna och snart var jag riktigt trött och slutkörd i musklerna. 

Vi checkade ut och satt snart på bussen mot flygplatsen. Där fastnar Ullis i en stickkontroll och tas åt sidan. Man blir först lite ängslig om någon gjort något men det var snabbt avklarat och det var nog bara slumpvis. 

Seg resa hem och mot slutet av flygningen så börjar det typ sticka i benen men vi spelade lite spel på mobilerna och försökte sova då och då. 

Vi kommer hem samtidigt som Felix och det blir lite te innan vi somnar. Det blir helt klart en seg morgondag.

Söndag och vi sov rätt länge så idag blev det direkt till frukosten och som vanligt är det gott men nu har man börjat lära sig. 
Efter frukosten så gjorde vi oss klara för att gå över bergen och snart var vi insmörjda och ryggsäcken packad med lite vatten och annat.

Vi traskade på i bra tempo och tjoade på lite folk. Snart blev vi dock ensamma för det var visst vanligare att man gick uppför första berget och vände alternativt stannade på just den bergskammen. Efter ungefär en timme så var vi framme i Gran Tarajal och snart satt vi på ett fik och tog en kaffe med glass till. 
Vi tog det lite lugnt ett tag men blev snart rastlösa och började bege oss hemåt. Ullis sprang och jag gick med ryggsäcken. 
Det kändes riktigt bra och efter några kilometer så märker jag att jag håller ett tempo som är lite snabbare än 10 minuter per kilometer och då börjar jag att trycka på och får ett snabbt avslut. Ullis möter dock upp lite tidigare så jag kör inte klart mina fem kilometer utan 4,5 får räcka. 
Efter det så blir det dusch och sen pool. Jag upptäcker dock att jag glömt min bok och då jag gärna vill läsa klart den får jag kämpa mig uppför alla trappor igen. 
Tillbaks och snart är boken utläst och det blir lite simning i två omgångar- nice!

Dusch och lite massage på det och det är så att man aldrig vill åka hem. Men imorgon är det dags...

Sen köpte vi lite till kvällen och gick sedan och åt.

Jag lyckades få en hel familj i garv då jag frågade om jag skulle fota dem. - Ja, då kan du ju få med flamman, sade mannen och pekade på den brinnande stora lyktan men jag hade redan vänt mig mot Ullis med deras kamera. :-)

Där ligger du på plus, sade mannen och log. Ullis såg på mig att jag var nöjd och jag kunde bara hålla med. 

God mat och idag tog jag lite mer efterrätt än vanligt. Vi såg Ståhl och gänget och fastän de inte vet om det så inspirerar de. Idag, till frukosten, var även tränare Vestein, med reservation för stavningen, med. Kul!

På kvällen blev det som vanligt lite kortspel och lite gott till som Cola zero och jordnötbågar. 
Vad sa du? Vem som vann kortspelet? nä, det kan jag väl inte avslöja, eller kan jag? Jag som kallade spelet idag för the Grande Finale! Men okej då! Den som vann heter Jan och Lennart i andranamn. :-)

Lördag och vi ringde ganska omgående och gratulerade Tim som fyllde 28 år idag. Han låg kvar i sängen men vi sjöng lite för honom och önskade honom en fantastisk dag.

Sen bytte vi om för lite morgonträning men återigen var det omöjligt med löpning. Det är helt klart lite uppförsbacke för mig så här i början. Men promenad är också träning så när Ullis joggade så traskade jag på lite bakom. Efter drygt fyra kilometer för mig så blev det frukost och det var som vanligt kanon. 
Efter frukosten så chillade vi lite och hann med några affärer innan det blev poolen igen för lite läsning av bok samt några längder simning. Ullis drog hela 1500 meter medans jag fick ihop 350 meter. 
Sen fick vi ett ryck och ville upp för berget men det gällde att komma iväg snabbt då det börjat att skymma. 
Jag är riktigt taggad men är glad att Ullis var med och var lite förståndig angående solens nedgång. 
Det är brant och man får ett visst bendarr på vissa ställen. Sen går vi ned på fel ställe och ser en kvinna ha rätt stora problem och det är lite läskigt rullgrus och väl nere så dröjer det inte länge förrän det är mörkt.

Vi äter gott och spelar sedan lite kort. Idag fick jag revansch men vilka svåra val man kan hamna i. Hur hade ni, som är mer vana pokerspelare bytt med ett byte kvar? 
Det bästa var nog fyrtal i knektar samt en kung.

Vi hann med att ringa till Tim och lyssnade av hans dag. 
       

Fredag och idag sov vi länge. Kanske berodde det på våra varsina glas bubbel men troligtvis fanns det även lite spänning kvar från Ullis födelsedag igår. 
Hursomhelst så gick vi till frukosten utan någon som helst träning innan men så fick det bli idag. Rätt som det är så står Sebastian Kienle precis bredvid och det är nästan surrealistiskt med att stjärnor som springer omkring här. Han är dock sjukt laid back och skulle jag inte veta bättre så hade jag tagit honom för en surfare. Bortsett från plagg som till exempel Red Bull-kepsen. 

Efter frukosten så blev det lite poolhäng och jag läste en hel del i boken men sedan fick vi ett ryck och skulle bort till gymmet men det var stängt så vi styrde om till egen core istället. Det blev drygt 20 minuter lagom hårt. Sen kollade vi några som simmade och gick sedan hemåt där det blev en dusch och jag sov en halvtimme. Det kändes som jag behövde det.

Vi gick sedan en stund till stranden och badade och solade lite. Riktigt nice 

Mot kvällen blev det en lite promenad, med sällskap av en lite lynnig katt och sen lite god middag igen.

Vi avslutade med lite kort och när jag började bli alltför självsäker så föll spelet som ett korthus och Ullis kunde titulera sig som vinnare idag. 

Torsdag morgon men det var inte vilken torsdag som helst utan det var Ullis första dag som 50-åring! 

Vi går upp tidigt och hittar ett bra bord och när vi hämtar kaffe så pratar jag lite med Fanny Roos och när hon undrar vad vi gör här så tvekar jag lite men säger att det är en blandning av semester och träning... och Ullis fyller ju 50 år idag. Hon skiner hjärtligt upp och säger Grattis! 

Kul och efter en god frukost så skall vi ta oss till grannstaden, Gran Tarajal. Tyvärr helt omöjligt för mig att springa men jag försöker gå så fort jag kan och så får Ullis vända. 
Det är varmt men väldigt skönt och jag tror det är bra för mina stela muskler. 
Väl framme så hittar vi en affär och halva affären kollar vilka det är som inte vägt upp frukten då kassörskan går iväg. Pinsamt men det var förstås omöjligt att förstå skyltar och text. Nere vid vattnet sitter vi på en bänk och äter frukt och dricker när något biter mig hårt i benet men jag ser bara en liten, liten fluga. Sen gör det ont igen och jag förstår att det är de små rackarna som gör det. Strax efter, när Ullis skickar över lite bilder, så flyger min mobil upp och ned i asfalten. Det blev som en jäkla stöt, sade hon då hon fick ett grymt bett. Vi byter plats och sen är det inga problem.

Vi går och fikar sedan och strosar runt en stund innan det är dags att bege sig mot Playitas igen.

Efter fikat känns det bra att röra sig för fikat här är inte det bästa. Riktigt sliskigt faktiskt.

Väl hemma blir det lite dusch och sedan häng vid poolen. Först gick vi dock och köpte lite gott att ätà och när vi tittade in i sport-shoppen så såg vi ett par superfina Hoka och jag styrde om min sista present. Ullis hade råkat se en bild från Kungliga operan och undrade varför jag hade en bild därifrån. Hm, det får bli en opera till våren också med lite middag men kanske inte den operan jag hade bild på.

Till poolen och jag läste lite innan jag slumrade till och då jag redan börjat bli bränd så letade jag upp lite skugga.

Sen lite simning och vi hann gratulera Claudia, som också fyllde år idag. Det blev ett kortare simpass och sen ytterligare en stund vid poolen innan det var dags att planera för middagen. Jag försökte få ett bord reserverat men ingen chef var där så det var svårt. Nåja, vi fick väl skynda oss istället.

Ullis gick och jag tog linbanan då benen fortfarande var helt slut.

När jag kommer fram så ser Ullis lite finurlig och glad ut. Hon har fått ett brev på dörren och där står det att Team Playitas bjuder på en flaska bubbel i baren - kul! Frågan var om man kunde byta det till något alkoholfritt för en stor flaska Cava kan vi ju inte stjälpa i oss.

Dusch och sen dags för middag. Vi kan inte byta utan en stor flaska hämtas ut och vi tar ett varsitt glas och det är första alkoholen för mig på över ett år. 

Som vanligt god mat och vi bara njuter. Sen ger vi våra bordsgrannar flaskan och de blir glada och tacksamma och utbringar en skål för Ullis. 
Bra och härlig dag, precis som Ullis ville ha den! :-)

Onsdag och nu var det mycket fokus på att få till en sista bra present till Ullis men jag var ännu inte nöjd och nu var tiden nästan ute. Tankarna gick fram och tillbaka och jag hade en bra reservplan om det inte skulle lösa sig.

Vi vaknar upp rätt tidigt och tar en morgonpromenad och får för oss att avsluta uppför ett litet berg. Det verkar sitta någon och meditera och en löpare springer uppochner och jag förstår inte hur det är möjligt. Det är ju skitbrant men det är mer regel än undantag att alla här är typ övermänskliga. 

När vi närmar oss så har han fått nog och det är skönt då det var rätt smalt och faktiskt lite läskigt att bara gå. Sjukt fin utsikt och vi bara njuter ett slag innan vi går till frukosten. Som vanligt är det mycket elitfolk och man ser Sebastian Kienle och Daniel Ståhl men nu ser jag att även Fanny Roos är där. Lite coolt och Inspirerande att så många grymma personer är här. 

När jag hämtar lite mer kaffe så ler Ullis och säger att vi fått sällskap och det visar sig vara en kvinna som undrar om hon få sitta vid vårat bord. Efter lite prat så får vi höra att hon också fyller år imorgon och faktiskt skall köra Kalmar i höst. Lustigt och kul. Hon kommer från Schweiz och heter Claudia.,
Efter frukosten så blev det lite solning och läsning av en bok.

Sen passade vi på att simma lite i lilla poolen men den var ju ändå över 25 meter lång så inte så mycket att klaga på. Ullis körde som vanligt lite längre men jag har ju precis startat upp igen.

Efter lite lunch så blev det lite gym och det var skönt att träna. 
Till middagen så kom kastargänget framför oss och Seb Kienle bakom oss. Herr Ståhl chockade både mig och Ullis och jag har nog aldrig sett så mycket mat på en tallrik och rätt som det var kom han med fyra stora kannor med vatten till bordet. Jisses! 
Vi avslutade kvällen med lite kortspel och vi körà ett avgörande parti där jag lyckades knipa segern. 
Bra dag men nu började jag bli alltmer stel och frågan var om jag inte tog ut mig för mycket igår...

Vaknar upp och har sovit riktigt bra men maten innehåller nog en del vitlök då jag alltid får ont i halsen av den men så här, direkt i solen, så blir man förstås orolig att man åkt på något. Det ger dock med sig efter några timmar så det var falskt alarm.

Nu kom jag på att jag kan kika på Hitta-appen och jag får träff på en väg i Danmark och efter ytterligare ett tag så blir det träff i ett hus en bit ifrån Roskilde. Det ägs av en äldre kvinna vid namn Helle och jag försökte kontakta henne men får inget svar. Apollo verkade sådär lagom intresserade att hjälpa till så jag får kontakta mitt försäkringsbolag så får vi se hur vi går vidare. Jag kan ju för all framtid se var de är såvida jag inte tar bort dem.

Sen vill Ullis springa upp till fyren och det är förstås inte den allra lugnaste starten för mig men jag vill försöka.

Jag lägger in små gåpauser redan från början men det är 90 % jogg nästan hela tiden men på slutet så börjar det bli bra brant och pulsen började skena. Ullis däremot skuttade på som om det inte var någon match och fick hela tiden vänta på mig men mot slutet fick hon springa på. Superfin väg och helt otrolig utsikt vid fyren. Det fanns dock, konstigt nog, inget att köpa så man fick jogga iväg törstig och nu trodde man att det var en baggis att bara "rulla ned" men värmen och längden gjorde att pulsen bara drog iväg på slutet och fastän det var helt platt på slutet så hade jag 180 slag i minuten sista biten. 
Sen var det simning men nu var jag helt slut och fick kämpa mig igenom typ 600-700 meter. På slutet kollade jag lite på Ullis istället. Klockan fick dock spel och förstod inte att det var 50 meters pool.

Vi avslutar med lite god mat och nu säg vi även suoertriatleten Sebastian Kienle. Det verkar krylla av kändisar här och återigen var Ståhl här med några träningskompisar. Fanny Roos var visst också med men nu går jag händelsens i förväg då jag inte såg det förrän nästa dag.

Stelheten blev bara värre ju längre tiden gick.
          

Onsdag morgon och helt utan förvarning så får vi en ny sponsor och det är skitkul! Bra start på dagen eller sponsringen kom egentligen igår kväll men nu kom loggan och det blev liksom på riktigt. 

Sen var det full fart med att inhandla varor till middagen. Tårtbotten hade jag bakat igår kväll. 

Vi ville dock få till lite träning så nu blev det bråttom med det och rätt snart satt vi på cyklarna och jag knappade in mitt 70-minuterspass och nu jäklar skulle jag klara hela. Det var i alla fall tanken. Det var lite segt i början men det kommer det ju vara i Kalmar också, för den delen. 

När passet är slut så är det bråttom och vi duschar snabbt och sedan är det dags att fixa med maten. Jag vispar upp grädden och när tårtan är klar så blir det till att fixa iordning kött och kyckling. Det fick blir två alternativ och jag valde att steka på en hel kycklingfilé och lite fläskfilé tillsammans med potatisklyftor. Det kan aldrig bli fel och snart kom gästerna. Blev det fel? Nä, knappast! Det var riktigt gott och efterrätten smakade ruggigt gott och vi bestämde oss där och då för att försöka ha tårta även på Ullis kalas. 

Igår kväll kom jag även på vad jag skall hitta på till Ullis och det var att samla in lite vänner och eminenta gäster som skulle prata in grattishälsningar och jag fortsätta skicka ut under dagen. Där och då kom jag på att jag måste gömma både mobil och iPad så Ullis inte skulle se att det kom meddelanden och mail från personer jag vanligtvis inte får ifrån. 

Rätt snart får jag positiva svar och jag blir överlycklig! Fasicken vad kul! 

Så kom då Tim och Cilla och de hade hämtat upp Siv och maten var precis klar. Jag var supernöjd och hade fått till både kyckling och kött precis som jag ville och på något konstigt sätt fått allt att bli klart precis samtidigt. 

Snart satt vi till bords och Tim höll ett fint tal till mamma och gav sedan henne presenterna från både barn och mig. Ullis blev superglad men min extra överraskning tänkte jag ta tills hennes fest på fredag. 

Det var riktigt skönt och gemytligt och vi satt och hade trevligt. 

På kvällen så blåste Ullis och jag upp alla ballonger och det var inte utan att man blev yrslig. Sjuka lungor min fru har! :-0