Först upp tidigt och dessutom med att göra Ullis orolig då jag ville att hon skulle ringa för säkerhets skull så att jag skulle komma upp. Nu skulle jag vara försteman på Siverts familjs Stafettlag och det var nog inte bara Ullis som var orolig utan även Sivert. Jag kladdade på lite fäste igår kväll och hoppades på det bästa. Det blev lite för tjockt så jag körde bara ett lager och täckte det sen med burkvalla men jag har lite för klent spann så jag blev lite orolig. Eller orolig blev jag förresten först vid startlinjen då jag upptäckte hur dåligt spann jag hade! :-0

Hursomhelst så kommer jag upp av min egen klocka och jag kan lugna Ullis sen då hon ringer. Sen blir jag några minuter sen till min chaufför för dagen, Janne. Men vi kommer iväg efter bussarna och jag tycker jag har gott om tid och det är ju rätt tomt på startlinjen så jag bestämmer mig för att först åka till Kuzmin för att hämta de rillers jag hade beställt men när jag knackar på så kommer en sömndrucken Antonina ut det första bästa hon hade att ta på sig och berättade att Leonid är på morgonmöte. Aj då! Men efter att hon förstått vem jag var, hon var lite trött i början, så får jag mina rillers och kommer till starten men då har förstås väldigt många bussar kommit, typ alla, och vi får ställa oss låååångt bort! Ajdå! När jag kommer fram så är det inte alls så bra som jag trodde och med facit i hand så står jag klart i den sista fjärdedelen åtminsone. Hmm. Och där går starten och det är ryckigt värre och efter ett tag så klarar jag inte av att hålla mig i ledet utan försöker avancera. Så håller det på sen i backen och när jag får en lucka så springer jag för springer var det verkligen då jag fått underfrysning men det bekommer mig inte så mycket då det ändå är ganska brant och bättre med tokfäste än att det slinter. Efter att ha sprungit i flera kilometer så är jag helt slut och måste gå någon minut och sen bär det av igen med typ småspringandet och jag får gå lite till efter några minuter. Till slut är jag upp och jag har flera gånger fått sparka av mig isen under skidorna men det lossnar ganska fort och det bär iväg lite nedför och jag har superglid i början. Jag behöver verkligen inte ta i men jag reagerar på att det hela tiden är ganska många långsamma som alltså kommit iväg rätt tidigt för så håller det på ganska långa. Sen får jag tyvärr vänta in luckor för det är typ bara 2 bra spår hela tiden och får man för många framför sig så är det bara att spara lite krafter för att sen trycka på allt vad man har emellanåt! När det är fritt så är det bara att jobba på och det som kändes pyton i början med att det var så långt kvar känns nu helt okey då kilometerna rinner på. Någon tittar inte ens bakåt då han vill byta spår och håller på att fälla mig. Jag blir så chockad över hur klumpig man får vara så jag reagerar inte ens utan skakar bara på huvudet. Många trugor har lossnat och en hel del brytna stavar. Sen kommer jag in till växling och förstår inte riktigt hur man växlar och missar Magnus och åker förbi honom först. Så där missade vi typ 10 sekunder. Jag hade visst gått 10 minuter snabbare än prognosticerat och så fortsätter det. Alla kör bättre än vad det trott och Sivert är helt inne i det och ringer sen upp då jag sitter i bilen. Härligt! Väl tillbaka till Mora så hoppar jag av och duschar då Janne börjar sätta upp marknadsståndet. Eftersom det skulle bli mat efter några timmar så tar jag inte på mig så mycket och gissa om jag fryser! :-0 Sen kommer till slut Sivert själv in på spurtrakan och han myser verkligen! Han hade tagit lite mer slut än han trott på HalvVasan och är lite mör. Grymt bra av honom och resten av laget. Jag kände mig förvånandsvärt pigg och hade nog kunnat pressa lite till man alla var nöjda så då är jag det också! :-) Sen blir det väldigt mycket folk då vi skall plocka ned tältet och vi kommer lite försent till maten och det är inte varje dag man blir bjudet på både start i HalvVasan, mat och sen hockey! Härligt god buffe och sen var det hockey och redan efter 3 minuter så ligger Mora under med 3-0 och luften går nästan ur publiken som verkligen är exalterad. Men de ger inte upp och på något märkligt sätt så står det till slut 5-4 till Mora men Malmö, som stod för motståndet kvitterade och det blev både förlängning och straffar och det var en av de märkligaste matcherna, tror jag. Kul att se och vilken otrolig dag och Sivert sken som en sol! Ett riktigt fan! :-)

Ja, vi gjorde som många andra och åkte och såg 100-åringen! Jag hade ju läst boken och gillade den ganska mycket och bara att se Robert Gustavsson lockade en del. Förväntningarna var lite blandade och mycket i boken var ju borta förstås. Annars så skulle den väl ha varit 5 timmar lång typ. Och mycket är svårt att få med just pga att det nu är film och inte bok. Hursomhelst så gillade jag även filmen men den kommer inte upp i samma klass som boken. Boken fick en 4:a och filmen en 3:a. Klart sevärd. Tyvärr fick jag lite ont i magen efter maten på Ikea men det höll sig i schack och blev inte värre. Skall Ni se den? Har Ni läst oken så tycker jag gott Ni kan se den eller har lite koll på historia. Det kan nog bli lite jobbigt om man inte har koll på historiska personer. 

Så var det fredag och dags att kika lite på teven, Ullis och jag kom hem lite sent och missade inledningen, som visst var lite rolig, men vi hann se, ja, iaf jag för Ullis är inte superintresserad av Idol, de bägge finalisternas idolframträdanden och skall ärligheten fram så är Elin en bättre artist men Kevin har ngt speciellt över sig och tar dagen lite som den kommer. Eller har iaf gjort. Idag var han mycket bättre än vanligt och vinnarlåten gjorde han klart bäst. En fröjd att lyssna på och med tanke på att han var favorittippad innan, med många som sjöng bättre, så var han en klart värdig vinnare idag, när han satte låtarna! Men grymt att de kan verka så avslappnade trots tävlingsmomentet, imponerande. Eller spelar de bara? Hursomhelst så förmedlar årets idoler sköna känslor till ungdomarna. 

Jag köper bägge artisternas skivor, helt klart. För givetvis kommer Elin att lanseras, ingen tvekan om saken. Och kanske den som slår bäst i längden, who knows! :-)

Upp och hoppade och in med lite frukost innan vi först drog iväg och köpte lite virke på NA Svensson. Sen direkt iväg till butiken då Ullis skulle spinna hos Friskis och jag skulle passa på att staka på Ercolinan innan första kunden skulle dyka upp vid 10:00. Prick 09:30 så börjar spinninggänget och även jag. Kunden var lite tidig så jag fick 20 minuter stakning på motstånd 3. Lite lagom svettigt och jag kände mig lite mör men det var bara att sätta igång att sickla. Sen blev det fullt i butiken då många dök upp samtidigt och jag fick springa emellan och serva och hade dessutom inte hunnit bytit om från tights. En riktig kanondag faktiskt och efter så delade jag och Ullis på en god räkmacka på Utsikten. Kvällen avslutades med mat, för andra dagen i rad, från restaurant Piccolino och sen trevliga teve-programmet "Så Mycket Bättre". Kan inte bli så mycket bättre!

Shit! Jag sitter och jobbar lite vid datorn och sen blir jag bara överkörd av Turkiet och man fullkomligt fastnar. Vilken låt! Visserligen kanske inte schlager men räkna med en resa till Ankara, eller vad nu huvudstaden heter, nästa år om du vill uppleva finalen på nära håll! :-)

Så var det dags för Anna att tävla men det var ju ett helt klart starkt startfält hon fick möta. Men skall man vinna allting så måste man ändå besegra alla och Anna stack inte riktigt ut. Och visst var Danmark bättre än Sverige?

Men jag gillar verkligen Anna. Hon har en så cool röst så man vill lyssna hur mycket som helst på henne. När jag åker bil så trycker jag alltid fram låt nr. 13 på Melodifestivalskivan och den räcker nästan ända fram till jobbet.

Men inte räckte det inte. Men är det inte konstigt att det kryllar av svenska låtskrivare i andra länders bidrag? Det känns ju inte riktigt rätt men kanske ger det en vink av att det är typ stört omöjligt för Sverige att vinna i den stora Schlagerfinalen?

Så var det då Robinson-final men samtidigt spelade ju Zlatan och Barcelona så det blev lite huvudbry...

Men Zlatan är Zlatan och med Jimmy och Anders kvar i Robinson , så här långt fram, så blir det alldeles för mycket skitsnack i rutan så Zlatan vann en knockoutseger. Fast i ärlighetens namn så sprang jag över och kikade lite hur det fick i Robinson också. Nu visste jag ju inte hur tävlingen i det utröstade laget gick till men visste att om det skulle bli en uthållighetstävling så skulle Hans ligga bra till och ifall det skulle bli en lite mer vanlig fysisk tävling så borde Mats ligga bra till. Men eftersom Zlatan spelade så missade jag den tävlingen. Dock såg jag faktiskt den sista tävlingen där den sista, av två, finalister, skulle utses. Och jag måste ju erkänna att Anders bjöd upp till mer moststånd än jag först hade trott och vissa saker han säger är ju inte helt uppåt väggarna.

Men Jimmy... Vad säger man? Undrar om han är på riktigt? Det måste ha slagit slint för honom för varför tjata om det här med en värdig vinnare hela tiden? Och skulle en värdig vinnare vara den som är bästa på att pakta? Nej, fy f-n!

Zlatan då? Jodå, han var lite hetare än vanligt och snart är han på gång på riktigt igen. Det känns bara som en lite formsvacka.

Ullis ville att vi skulle hyra "Natt på museét 2" och titta på hela familjen. Fast Tim hade blivit bortbjuden till en klasskompis så han drog. Ja, vi nästan tvingade iväg honom eftersom han nästan aldrig är med på ngt.

Så vi gick till ICA och köpte lite kvällsgott och hyrde filmen. Men jag hade börjat blivit så trött så jag nickade till några gånger och när jag efter ett tag skall skruva upp ljudet så hittar jag inte dosan och går fram till Tv´n. Där trycker jag på fel knapp och trycker av allt! Oops! Men det var ju bara tv´n jag hade tryckt av så allt var ju igång rätt snabbt igen! :-) He he, bra jobbat, Niclas! Sen är det full fart i filmen rätt igenom och den är ju speciellt på sitt sätt. Inte så tokig faktiskt och lite kärlek hade de klämt in igen. Den får godkänt och kan vara kul att se på tillsammans med barnen. Såvida barnen inte är över 20 år då...