Torsdag och utanför regnade det lite lätt, vi som skulle simma idag. Ullis var dock taggad och lite regn skulle inte stoppa henne. Vi kunde ju ta på oss hemma, sade hon. Jag är lite seg och vill alltid skjuta upp saker men i det här fallet så lät det riktigt smart.

Först började vi dock med lite lymfmassage och jag körde sedan lite lätt rehab innan vi bytte om.

Dräkten satt som vanligt fruktansvärt tight och det var Ullis som hade sett att jag såg nedtryckt ut i den. Mycket riktigt så verkar så vara fallet så jag har beställt en ny dräkt som jag skall hämta på måndag uppe i Stockholm. 

Idag skulle jag dessutom testa att hälla varmvatten i dräkten precis innan jag gick i. Det var ett tips som Ullis hade hittat på nätet. Det stod dessutom tipps. Har det inte blivit värre med stavningen nu för tiden? Nu för tiden kan för övrigt skrivas ihop också. 

Hursomhelst så åkte vi ut till Stensund och Ullis var riktigt taggad. Jag var nog mer inställd på att testa med nya dräkten sen men nu gick ju inte det. 

Vi går till bryggan och jag låter strumporna vara på och häller vattnet innanför dräkten. Sedan ned direkt och Ullis blev förvånad att jag kunde simma direkt. Jag med men tänkte på det först efter ett tag. Det lät ju rimligt att jag haft svårt att få igång andningen om jag varit för instängd och dessutom med kallt vatten mot kroppen.

Jag simmade nog bättre än på länge men det var fortsatt lite ansträngt, dräkten var ju förstås fortsatt trång. Det blev lite kortare för mig men Ullis drog 500 meter och var nöjd. Jag kanske fick ihop närmare 400 meter. 

Efter simningen var det bara att byta om och bege sig hemåt och nu vräkte det ned. 

Sedan hoppade vi in i bilen och drog till Nyköping då Ullis skulle färga ögonbrynen. 

Vi gick runt lite grand först och sprang på en kompis till Ullis. Vi pratade lite grand och sedan försökte vi hitta en bra restaurang. Jag sökte på nätet och hittade Melissa pizza och pasta. Tror den heter så i alla fall. Den hade fått bra betyg men dock endast ett fåtal. 

Den såg lite billig ut men var fräsch och nu var jag hungrig. Det var helt okej men absolut inte värd 5,0, som den hade fått i betyg av de tre som hade recenserat. En 3:a kan den få dock och de var serviceinriktade. 

Sedan gick Ullis iväg och jag åkte till Haga Cykel och köpte nya klossar till mina skor som jag skall ha på Ironman. Jag försökte hitta något bra fett till några drev men det hade de inte. 

Nu ringde Ullis och hon var redan klar. 

Det blev sedan en sväng på Mio och Rusta men även City Gross då vi hörde att Tim och Cilla skulle komma förbi. Lite fikabröd åkte ned i korgen. 

På vägen hem så stannade vi till på Jureskogs och köpte två små cheeseburgare och inget annat. 170 kronor och jag hajade till. Ojdå! Men det var gott så det är väl så att priserna drar iväg. 

Hemma så blev det lite mer rehab och jag passade på att rensa lite mer böcker för jag hittade några böcker som kunde intressera dem. 

När Tim och Cilla kom så var jag precis klar och vi satte oss och fikade. 

Tim fick en fin tröja av Felix och sedan ville grabbarna se på fotboll så jag och Ullis samt Cilla spelade lite kort. Det blev "golf" som vanligt och det var ruggigt jämnt och skulle avslutas på sista spelet och det är bara att gratulera Cilla till segern. Trots att jag låg bra till så slutade jag på en sistaplats...

Nu hade tiden runnit iväg och det var bara sängen kvar som väntade. Jag läste någon kvar men sedan kände jag att jag blundade hela tiden och det var bara att lägga ned. 

Söndag och när vi vaknade så kollade vi om Felix kommit hem men hans rum var tomt. Eventuellt skulle han komma direkt hemt från Arlanda i natt men det var också möjligt att han mellanlandade hos en kompis som var med på resan. Det verkar blivit det sistnämnda. 

Ullis och jag tog lite frukost och tanken var att vi skulle ned till bryggan innan de andra för att kanske komma i vattnet innan. Det drog dock ut med frukosten och vi fick istället stressa. 

Våtdräkten åkte på Ullis innan och jag tänkte byta om på plats. 

Väl vid Stensund så parkerade vi rätt nära vattnet men då kom jag på att min våtdräkt var vid husvagen så jag gick dit och Ullis gick till bryggan. 

När jag kommer till bryggan så kryllar det av folk och jag blev lite förvånad. Det var Jenni och Biggans samt deras hund. Vidare var det Peter Jansson och någon mer. När jag kommer fram så presenterade sig tjejen som Hanna och det var en kompis till Jenni och Jennis syrra Linda. 

Jag känner mig inte så taggad så jag bad de andra att inte vänta då jag ville börja lite på egen hand. 

Flera ropade att det var riktigt kallt och jag hörde något om 17 eller 18 grader. När jag kom i vattnet så kändes det inte så värst kallt men det tryckte över bröstet och jag hade olustklänslor. Rätt stora vågor och det tog emot. 

Jag försöker komma igång men det är jobbigt och jag kommer kanske tio meter först och sedan 20 meter. Det blir flera stopp och vid varje sak som händer som en större våg eller något slingrande under mig så får jag stanna upp och andas häftigt. Vid första bojen så försöker jag vända tillbaka men det är fortsatt jobbigt fastän vågorna nu kommer från rätt håll. Det är nästan lika illa och det jobbiga trycket är beständigt. Jag bestämmer att jag vänder inåt bryggorna och lägger mig på insidan och kör runt där istället. 

Det blir ett antal vändor och mot slutet så får jag det jobbigt och vill spy. Det blir nästan 1000 meter. 

Jag går tillbaka till bryggan och ser den nya tjejen stå och huttra. Ullis fortsätter och imponerar med sina 3000 meter. 

När alla gått så går vi till husvagnen och äter lite lunch. Lite nedslagen och orolig blev jag inför simningen och det känns som det fortsatt är den som är det stora utmaningen för mig. Givetvis är allt superjobbigt men i fråga om jag skall klara det eller inte så är simningen verkligen brytpunkten. 

Vi åkte sedan hemåt och det var fortsatt ingen Felix hemma. 

Sen, rätt som det är var, så kommer Felix och han ser pigg och fräsch ut. Lite trött i och för sig. 

Jag kör sedan lite boksorteringen och packar upp, fotar, och packar ned igen. Allt för att få kolla och sortera bort dåliga böcker. 

Jag vill också träna lite mot kvällen och sätter mig på cykeln och kör i nästan en timme. Det blir lite lätt men jag känner att jag inte är i form och det känns segt. Det kommer över mig att jag kanske är kass! Någonstans inom mig så förstår jag ändå att jag förstås inte skall känna mig pigg nu men det är så mycket som pekar mot att jag kanske inte är så bra som jag trott och vikten är för hög. Det blir som ett slag på käften och självförtroendet sjönk som en sten. 

När jag kommer upp så undrar Ullis vad det är och jag förklarar. Hon är superpeppande men det tar tid att få det att sjunka in. 

Sen så äter vi lite och vi avslutar med att Felix berättar om sin resa och sedan blir det kortspel. Första matchen så vann Felix och jag kom sist. I andra, och sista, matchen så fick jag revansch och lyckades knipa förstaplatsen men det var jämnt in i det sista. 

Jag går och lägger mig och det värsta av den tråkiga känslan var borta men jag kunde absolut inte vifta bort allt. Ullis hittade ett bra tips om att hälla varmvatten i våtdräkten precis innan man skulle i. Det lät smart. 

Det blev även en stund på IR-madrassen idag. Lite kul också att Felix uppvisade ett intresse kring Ironman och frågade lite grand. 

Onsdag morgon och idag hörde jag nog att Ullis var ute och skramlade i köket och mycket riktigt. Snart kommer hon in och säger att frukosten är klar men när jag går upp så ser jag att hon har fixat en riktig superfrukost så det är bara att hälla upp kaffe och ta med sig brickan ut till paviljongen. 

Frukosten är kanon och vilken lyx att komma till dukat bord. Så skulle det visst fortsätta idag. 

Ullis var grym på att lägga ut lite produkter från butiken och fick en hel del sålt. Av någon konstig anledning så går det sämre med skateboardarna fastän vi har grymma priser. 

Sen var det bara att göra sig klar för att åka på kalas då Johanna fyller år idag. Samma dag som min mamma skulle fyllt år. Nu har ju mamma varit död i elva år och det är också något som känns så jävla onödigt. 

Hos Johanna satt redan Martin och hans Amanda och Johannas dotter Nova var hemma. Vi visste dock att Oscars tjej Pia skulle komma förbi och vi hade köpt en liten present till deras lilla bebis Ludwig. Det skulle bli mysigt att träffa honom. 

Vi pratade och fikade och fikabrödet var nästan för gott så min önskan om att gå ned i vikt till Kalmar Ironman verkar gå i stöpet. 

Sen kom då Pia med Ludwig och det var verkligen en riktigt sötnos. Lite för trött idag men man fick ändå hålla honom. 

Vi tackade för oss och nu skulle vi hämta svärmor för att ta med henne på en blå resa. Eller blå och blå. Vi hade väl redan hintat om vart vi skulle åka men vi valde i och för sig mellan två ställen och det blev inte stället vi först hade sagt. Vi åkte med färjan till Grödinge och Eldtomta café. Där blev det lite mat och jag skrattade när jag fick Sivs tallrik för det var sjukt mycket mat på den tallriken. Jag och Ullis passade på att skyffla över lite innan hon började för det hade nog räckt till fyra portioner. Ja, i alla fall tre. 

När jag gick för att köpa kaffe och lite fika så passade jag på att hämta en låda så slapp hon trycka i sig för kung och fosterland och det uppskattades. 

Det var nya ägare och lite nya rutiner. Helt okej men jag hade snyggat till vissa partier. 

Sen hem och vi släppte av Siv och jag målade lite vid entrén. 

Mot kvällen myste vi lite på altan och spelade kort och jag blev utklassad av Ullis idag. Det gick nog heller inte att skylla på dåliga kort för vi körde en hel artonhålsrunda och då brukar det jämna ut sig. 

Imorgon skall vi cykla långt och satsade på att komma tidigt i säng. 

Måndag och en ny vecka men har man semester så spelar veckodagen mindre roll. Idag var det återigen kalas och det var Ullis systerdotter Melissa som fyllde fem år. Så farbror och faster skulle förstås bege sig dit. Först skulle vi dock träna lite grand och Ullis hade varit väldigt på om att springa innan kalaset och jag skulle absolut försöka. Tänkte jag i alla fall igår. Nu, när jag vaknade, så mådde kroppen riktigt, riktigt dåligt. Jag kunde knappt gå och det hade visst tagit kraft att stått på stegen kvällen innan. Efter en hel del uppvärmning i form av lymfmassage och stretch så kändes det dock mycket bättre och jag sade till Ullis att jag försöker. I värsta fall kunde jag ju bara vända och gå hem. 

Lite god frukost och sen var det då dags. 

Vi började med att gå i några hundra meter innan vi började jogga. När Ullis säger att vi sprungit tre kilometer så är det som en käftsmäll! Det kändes som det var längre och med tanke på kommande Ironman så var det absolut lite nedslående. Det blev dock bara bättre ju längre man sprang och ett tag kändes det riktigt bra.

Jag sade till Ullis att jag testar att köra på lite och Ullis sade att hon tar det lugnt. Vad jag inte visste då var att hon tog rygg så när jag sprungit några hundra meter och skall vända tillbaka för att hänta hem henne så var hon strax i rygg. Jag förstod ingenting först men det visade sig att hon också testat att sträcka ut lite. Det var lite jobbigt då jag tänkt att ta igen mig ett tag men uppenbarligen är hon bättre än vad hon tror. Jag flåsade rejält ett bra dag, i alla fall. 

Sen lite kall läsk på trappen innan vi gick in och duschade av oss. Lite lax och potatis innan vi satte oss i bilen och drog iväg. 

I Nyköping så gick vi in på Clas Ohlson och där hittade vi bra insynsskydd till fönstren och en liten chokladbit på vägen. 

Så var det då kalas och det var alltså Melissa som fyllde fem år. Hon var riktigt glad och efter ett tag blev jag lite lekfarbror till barnen. 

Sen var kalaset slut och vi rörde oss hemåt. 

Vi hoppade in på Jureskogs och tog oss en burgare. 

Väl hemma så blev det fokus på att få ordning på våra fönster men vi hann med lite träning också. Jag hade missuppfattat Ullis då hon skulle simma och trodde att vi skulle ut till Stensund men hon ville köra några längder i badhuset och jag styrde då om till lite cykling inomhus istället. 

Det blev 1 timme och en kvarts cykling för mig och jag följde en Robopacer, vilket gjorde att farten blev rätt hög. Lite kul att se att min gamle kompis Hasse var ute igen på zwift. Sist var det 2020. 

Vi avslutade med att försöka få till insynsskyddet och sedan få upp ett fönster men det var svårt så det blev återigen samma visa med ett fönster i och på andra sidan så tejpade vi för. 

Lite Allsång på Skansen och kul att se grymme Björn Skifs! Han är en av våra underskattade stjärnor med en röst som aldrig fått den cred den förtjänar. 

Lördag morgon och trots att träningsklockan visade att jag steg upp 06.50 så låg jag nog kvar en stund då jag var seg. Ullis gick upp och gjorde lite kaffe och snart satt vi och åt frukost. Då Tim och Cilla skulle äta med oss så passade vi på att träna direkt och snart satt vi på cyklarna. Jag var rejält öm i sittbenen och trodde väl inte jag skulle klara av något längre pass men Ullis inspirerade så jag bet ihop. Jag valde en Robopacer igen och en som körde lite hårdare och tänkte att jag kör så länge jag orkar. Jag tyckte att jag fyllde på med tillräckligt många flaskor. 

Jag slog igång benen för det var ingen mjukstart då man kör med Robopacer. 

Så var man igång och jag trampade på och så höll det på någon timme innan jag kände att jag verkligen behövde kämpa och det fick jag ibland då man halkade lite efter. Efter en timme och 35 minuter var jag nöjd och duschen väntade. 

Efter det så sorterade jag lite böcker då jag ändå hade tid. 

Tim och Cilla kom och vi hade bestämt att vi skulle åka iväg och äta och det skulle bli något i Nyköping. De ville gärna åka i nya bilen också och så kunde de passa på att köpa något till katten. 

Väl i Nyköping så bestämde vi oss för Chopchop men tog en runda på lite affärer först och alla shopade loss och Ullis det blev bland annat en ny fin Buddha-figur. 

Sen blev det god mat på ChopChop och uppenbarligen måste det varit vitlök i min mat för jag kände av halsen senare på kvällen. Jag är ju allergisk mot vitlök och det yttrar sig genom att jag får ont i halsen, helt enkelt. Vet inte hur vanligt det är faktiskt. 

Sen hemma så vinkade vi adjö till Tim och Cilla och jag och Ullis tog lite kaffe. 

Kvällen sedan försvann med allt möjligt och vi tog en kvällspromenad också.

Fredag och idag var det kalas för Cornelia så vi hoppade rätt omgående upp på cyklarna för ett morgonpass. Det tog emot lite grand men så det var ett Robopacer-pass så gick det inte att smyga igång. Trots att snittfarten blev hela 39 kilometer i timmen så var det lugnt då det var klungkörning och höll man sig inte i ytterkanterna så var det ingen fara. Tror jag snittade låga 124 slag i minuten. 

Efter träningen, som blev prick en timme, så var det bara att göra sig iordning och snart så rullade vi in mot Nyköping. Där skulle vi se om vi hittade något från Cornelias önskelista. Vi hann ta en burgare från Jureskogs också. Alltid bra så det inte blir för mycket fikabröd.

Så var det då kalas och Cornelia njöt av både paket och uppmärksamheten och det var allmänt trevlig. Själv så var jag nog lite jobbig mot en som spelade golf och det blev mycket golfsnack. Det är förstås för att jag inte kommit ut ännu och är supersugen på en runda. 
Sen hemåt och vi tog ett återbesök på Jureskogs. Vi har nog hittat en ny favorit.

Väl hemma så blev det lite boksortering och teve.

Kände mig lite låg på kvällen också. Det kan bero på mycket men det är nog en känsla av att inte hinna med. Tanken är ju att vara uppe i högre mängd nu också.

 
Glad tjej!

Onsdag och idag skulle vi hämta böcker i Oxelösund men då vi snart skulle iväg på barnkalas och dessutom två gånger så tänkte vi om vi kunde boka om till något av de tillfällena. Dock kom vi på att vi kanske skulle kunna få till en träff med fina Karin och Ellinor och när svaret kom blev det extra roligt då det visade sig att de hade besök av två av Ullis brorsbarn och deras familjer. 

Efter lite frukost och lite rörelseträning så satt vi i bilen mot Nyköping där vi kollade om vi kunde hitta några lämpliga presenter. Nu började tiden gå så jag fick skicka ett meddelande till tjejen som skulle skänka böcker att vi skulle bli några minuter sena. Vi var också tvungna att äta lite innan och det blev Jureskogs. 

Väl framme så visade det sig att vi inte blev så sena. Det var visst ett dödsbo och hon trodde att vi omöjligt skulle få in alla kartonger men bilen sväljer sjukt mycket så allt gick in men det var på håret. 

Nu vidare till Karin och Ellinor men de var också lite sena så det gjorde inte så mycket. 

Det var riktigt kul att träffa alla och lille Stellan är ju så sjukt gullig. Riktigt kramgo! :-) Riktigt kul att träffa Amanda och hennes familj också. Martin drog iväg och spelade freesbee och jag blev avundsjuk och bad honom ta med mig på en runda i Vagnhärad sedan. 

Sen, efter fika och en hel del prat om allt möjligt åkte vi hemåt. Det blev ett stopp igen i Nyköping och vi både tankade bil och kropp. Nu blev det Chopchop. 

Efter maten blev det en lite runda på Rusta men vi hittade ingenting och gick ut och åkte hemåt. 

Väl hemma så behövde vi träna lite men efter att ha plockat in alla böcker och vilat en stund var vi tvungna att hämta cykelskorna i husvagnen. På Stensund så pekar en kille rätt in i bilen och ser förvånad ut. Vi förstår ingenting men det är en gammal bekant som sprang i klubben för länge sedan. Vi träffade han och hans fru samt två småtjejer på Gotland sist och nu hade de tre barn då hon var gravid på Gotland. 

Tillbaka igen och snart satt vi på cyklarna. Det blev en dryg timme för oss båda och Ullis imponerade då hon tryckte på ett bra tag. Det ser bra ut inför Kalmar! Själv är jag lite orolig att jag tränar för lite och nu är det sista rycket men det tar emot ibland. 

Efter duschen tittade vi ett bra tag på filmen På västfronten inget nytt, eller vad den heter. Det var mycket död och elände. 

Det största som ju hände idag var vår 32-årsdag så den får ett eget inlägg!

Tack för att du finns och är min största inspiration och drivkraft när det tar emot och det gör det absolut ibland. Jag försöker återgälda och också vara så stöttande jag kan. 
Vi avslutade kvällen med att skåla i ett härligt alkoholfritt mousserande bubbel!