Tisdag och idag var det svenska nationaldagen och förstås inget jobb. Efter lite frukost var vi ute och plockade ogräs och fastän det bara blev drygt en timme så tog det på krafterna. Kanske var det i kombination med solen och avsaknaden av keps, i och för sig. Sen tog vi fram motorcykeln då vi ville ta en sväng. Vi tänkte att vi chansar och ser om Ullis pappa är hemma. Han bor i Ålberga så det är en bit. 

Precis när vi svänger av den sista biten så ropar Ullis något om att det är nog han som kommer i en Volvo och vi stannar upp och visst är det han och hans fru. De vänder om och vi fikar och pratar om lite allt möjligt. Han har varit ordentligt i farten och visade upp en massa han har gjort. Han har definitivt inte varit sysslolös och man fick själv lite idéer. 

Sen tackade vi för oss och drog hemåt. Nu körde vi småvägarna hela vägen och det var trevligt. 

När vi kommer hem så har Tim och Cilla kommit och jag skall skjutsa dem. Egentligen är jag skittrött men det är bara att ta tag i det. Ullis ändrar sig och följer med då vi kan göra något kul i Södertälje samtidigt. Jag tror hon ville in på Plantagen. Mycket riktigt! Efter att ha släppt av Tim och Cilla och önskat dem en lycklig resa så drog vi till Plantagen. Jag ser att det ligger en tuggummipåse som verkar oöppnad och jag tar upp den. Den är mycket riktigt oöppnad så jag tar den och stoppar i fickan istället för att slänga den. Kan ju verka suspekt men ingen lär komma tillbaka efter den och den låg på sådant sätt så att det såg ut som någon tappat den. Det var för övrigt V6 så jag tuggade på men sex tuggummin samtidigt var nog fyra för många. 

Vi tog sedan en sväng på Rusta och jag betalade, för ovanlighetens skull, med sedlar. Av en händelse så hade vi fått sedlar och det är ju rätt ovanligt. 

Sen hem och nu var jag riktigt, riktigt trött så det blev en siesta. Man vet ju att det brukar bli dåligt men jag bara måste. 

Nu gick klockan och snart skulle jag iväg till träningen. Det tog emot Big time men det var bara att köra. 

Det brukar ju kunna släppa men på uppjoggen så får jag kämpa och det rejält. Efter något varv så är det bara att inse att det är kört. Jag kommer en bit bakom de andra och sedan är jag med och leder löpskolningen och jag säger att jag tyvärr måste jogga då kroppen inte är med. Neselius joggar också men jag får dock slita ändå. Jag jobbar på och får ihop nästan sju kilometer och det får jag vara nöjd med. Klockan pep om att det var personligt rekord men jag har nog inte sprungit något hårt med den här klockan. Det skulle vara pb på fem kilometer och det är ju lite pinsamt då det var bra mycket långsammare än 6 min/km. 

Söndag och efter lite frukost så vara vi snart igång och eftersom Ullis skulle jobba idag så drog vi rätt snabbt ut mot Stensund för att springa lite. Jag var inte alls taggad i början men man vet ju aldrig hur kroppen fungerar. 

Vi testade att ringa till bommen och visst gick den upp som den skulle och det var oerhört skönt. Riktigt lyxigt.

När vi kommer fram till parkeringen så är den full och vi åker istället till vår husvagnsplats och det kändes lite som man skulle ställa upp husvagnen men vi råkade visst glömma den. 

Snart var vi igång och det gick väldigt lätt att springa, en skön känsla. Det kanske skulle ändra sig, tänkte jag. 

Vi joggade på och när vi kom till det steniga partiet med mycket rötter så kände jag att livslusten rann av mig lite. Det är under lång tid man får trippa och det tog kraft. Lite lätt irriterad men snart var man igång igen och rätt som det var så var man borta där vi brukar vända. Vi fortsatte dock och snart kom vi ut till Stensunds fritidshusområde och alla hejade. Förra gången var visst inte så många ute. Eller fritidshusområde vet jag inte. Det verkade ju vara permanentboende men nu var i alla fall många ute i trädgårdarna. 

Det gick fortsatt bra att springa och det var lite av en Runners high, faktiskt. Så jäkla skönt men när jag ville testa att springa på ett tag så tog orken slut rätt snabbt och jag fick kämpa lite sista biten. 

Ullis var inte alls sugen på att bada men jag hade bestämt mig. Det var alldeles för länge sedan. 

Vi tog första bryggan och när jag inte såg någon så näckade jag och klev i. Burr! Samma chock som vanligt och tyvärr samma chock för fötterna efter cirka tio sekunder. Smärtan är nästintill outhärdlig och jag går upp. 

Nu börjar Ullis bli lite sugen och kanske är det när jag säger att det var skönt efter ett tag. Det blir som man piggas upp och jag vill gå ned igen. Nu har det dock kommit lite folk så när jag går upp så får Ullis hålla för en handduk. Ah, så härligt! 

Vi går sedan mot bilen och ringer till bommen. Vilken smart finess! Ullis skämtar och säger att bara att kunna ringa till bommen är värt pengarna det kostar att stå på Stensund. Det är som campingen fått syndernas förlåtelse. Ha ha! Med tanke på min felstavning i rubriken som jag inte ville ändra då även länken kommer att bli fel på FB. 

Sen hem och jag kollar lite på nätet hur det går på Ironman Hamburg och det har visst skett en oerhört tragisk olycka då en motorcyklist frontalkrockat med en tävlande. Man ser en bild då cyklisten flyger över banan och cykeln är i delar. Motorcyklisten har avlidit och kameramannen och den tävlande är svårt skadade. Jag läser lite och många är fly förbaskade på hur det har skötts. Man såg att det var ett gäng fordon i en lång rad och det var sådant fokus på bara täten. Man kom alltså tillbaka och mötte age-grouperna och då smällde det. Det blir förstås polisutredning och sådant. 

Sen drog Ullis till jobbet och jag fortsatte med att göra rent taket på husvagnen. Lite oroväckande att taket släppt på något ställe men det kanske är ett vanligt fenomen. Inne i vagnen ser ju allt schysst ut i alla fall. Jag fortsätter sedan att rensa ett avlopp som brukar sättas igen. Vet inte riktigt varför men det har alltid varit så och kanske borde man byta rör sista biten. 

Nu har timmarna gått och det verkar kört att få ett sista cykelpass men jag tar tag i det och Felix går samtidigt och köper något gott till kvällen. Det blir mitt vanliga 70-minuterspass och det går bättre än väntat. Bra träningsdag helt enkelt men jag får passa mig så ökningen inte blir för häftig. Jag passade som vanligt på att spela Primetime, under cyklingen, och jag fick återigen bra med poäng och åkte ut på fråga 10 och elvan hade jag klarat då man skulle se skillnad på Piff och Puff eller rättare sagt så chansade jag rätt. Jag vann förresten igår eller i förrigår och är nu uppe i hela 291 kronor. Det tar sig...

Sen äter vi lite gott och tittar på Physical 100. Det är ett sydkoreanskt program där den coolaste fysiken skall koras. Det är extremt vältränade personer som tävlar och sjukt kul och inspirerande att titta på. 

Mot slutet kommer även Ullis och joinar och vi myser lite i soffan. 

Lördag morgon och jag ville komma upp rätt fort för att köpa en ny trädgårdsslang då jag ännu inte gjort iordning vattenutkastaren. Jag bytte ju plats på den och har ännu inte borrat upp nytt hål och monterat den igen. 

Hursomhelst så tänkte jag låna ett annat uttag men vi började med att städa i garaget och när det var klart åkte vi till soptippen och slängde lite. Som vanligt blev det lite prat med bekanta men den här gången var det Ullis som fastnade. 

Efter det så drog vi förbi Woodys och nu blev det prat igen men nu var det Johanna och jag passade på att gå och leta upp en bra slang av bra kvalitet. Just trädgårdsslangars kvalitet skall man aldrig slarva med. Speciellt inte om man skall koppla dem i källaren, vilket nu var fallet. Lite irriterande då man såg priset bara... 

Efter att vi pratat klart med Johanna, och även hälsat på mannen Björn, som pep in, så drog vi hemåt och jag kunde inte hålla mig från att testa slangen. Först var det dock Stockholm Marathon och vi slängde på teven.

Det var inspirerande och jag följde loppet från start till mål. Jag hade dock en liten olustig känsla av Stockholm Marathon sedan debaclet från förra året då herrtäten sprang fel. Så sjukt pinsamt men jag har ju själv varit inblandad i ett lopp där vi var dåliga på att skylta. Det är väl först nu jag börjar släppa det men jag var sjukt irriterad under en lång tid. Fel som inte skulle ha gjorts gjordes men vi går inte in på det mer.

Det var hursomhelst ett bra lopp på teve och man fick mestadels följa täten och man blev inspirerad. En klubbkompis slog mitt pers på maran men jag blev nog mestadels glad men visst sved det lite. Jag trodde inte riktigt han skulle klara det men jag misslyckades ju å andra sidan på maran då jag var som bäst. Hursomhelst så var det en bra tid och det är bara att gratulera.

Sen var det bara att ta tag i lite saker hemma. Jag monterade på slangen i källaren men absolut inget händer och ingenting avslöjar varför det inte fungerar. Själva blandaren ser rätt ny ut och jag ser ingen avstängningskran någonstans. Det var bara att styra om och som tur var så hade jag ett annat ställe där jag kunde prova och nu fungerade det men det var längre ifrån så nu räckte knappt slangen. 

Jag började att göra rent husvagnen och spolade sedan rent några gånger men det var fruktansvärt vad det klibbat på taket. Jag vet inte om det är grannens träd, som hänger över, eller om det kommer från Stensund. Jag behöver testa en grymmare borste sen. Det blev i alla fall mycket bättre. 

Sen blev det lite träning igen och återigen blev det cykling och mitt 70-minuterspass. Så sjukt oinspirerat att blogga om men jag ligger i! Samma låga snittpuls som igår också men nu fungerade den automatiska wattnivån så jag höll nog en jämnare watt. 

Fredag och nu började man verkligen få sommarlovskänslor eller skall man säga semesterkänslor men det är ju i och för sig lite kvar. Men en långhelg väntar och det var skönt att sätta sig på bussen. Jag hann som vanligt med första bussen men fick springa lite på slutet. Dock i onödan, visade det sig. 

På bussen och jag stängde av musiken då det brukar vara elever som vill prata. Snart kom roliga Fille och jag, han och Maja pratade på vägen upp till skolan. Som vi brukar göra och det har blivit en skön tradition. 

Sen var det då dags för lite lektioner och det blev lite lugnare idag och även lite fotboll då chansen fanns. 

Efter lunch så hade jag lite lugnt och när jag såg att jag kunde bege mig hemåt så gjorde jag det. Det skulle dock inte komma någon buss på ett tag så jag promenerade mot stan och jag snackade lite med Ullis på vägen - trevligt!

Väl framme vid terminalen så behövde jag bara vänta i cirka tio minuter och snart satt jag på bussen och njöt! Långhelg!

Hemma så var det bara att hoppa upp på cykeln då Ullis skulle ut och äta med jobbet och skulle det bli någon träning för henne så var det bråttom. Jag hängde på förstås och hade en liten plan om att ta ett pass till ikväll. Hur det skulle gå med det var en annan femma. 

Jag snittade låga 127 på mitt 70-minuterspass och jag börjar bli hoppfull men det är fortfarande lite för lite träning mot vad jag hade tänkt. 

Jag pussade Ullis adjö och sedan tittade jag och Felix lite på ett roligt program som handlar om vilken fysik som egentligen är bäst. Det är förstås sydkoreaner och de har valt ut 100 stycken extremt vältränade personer som får möta varandra på lite olika sätt. Sjukt roligt men själva produktionen kunde väl gjorts annorlunda. 

Jag blev sedan trött och inte så mycket mer hände än att jag knapapade på mobilen och väntade in Ullis. 

Torsdag och idag gällde det att komma fort till skolan då jag skulle byta arbetslag och ta emot de nya sjuorna, som börjar i höst. Jag började dock med att raka mig då jag tyckte jag såg sliten ut och skägget ovårdat. Nu var det ju ett tag sedan och jag brukar ju raka mig då det är något speciellt och det var det ju i tisdags och sen tänkte jag att det kan vara bra att se lite anständig ut inför de nya eleverna.

Då jag inte haft några nior alls så hade jag egentligen ingen koll på det nya arbetslaget men jag fick till mig ett schema och på mailen hade jag lite information. Det gällde att jag läste fort som sjutton på morgonen men jag blev också uppringd då jag glömt att klarmarkera betygssättningen så det fick jag börja med. Efter den lilla detaljen så mötte jag då upp kollegan jag skulle samarbeta med och som tur var så var hon bra insatt i dagen och jag försökte läsa på mig så gott det gick och jag lovade att ta hand om introduktionsleken och att jag kunde fylla ut tiden lite med något framme vid tavlan om det behövdes. 

Jag blev lite svettig av att vara lite i tidsbrist och nu behövde jag springa lite fort på toaletten och sen var det dags. Det var ett gäng elever och efter leken så gick vi då upp till klassrummet och jag hittade knappt själv dit då det var på en sida jag aldrig är i. 

Hela dagen gick kanon men det var lite tight med tid men då körde vi bara över några minuter så ingen behövde stressa. 

Efter det så var det en ordinarie lektion med en klass men den blev väldigt lugn då jag inte hunnit landa riktigt. Vi avslutade med ett härligt beep test, för de som ville. 

Sen var det bara att bege sig hemåt då min sista lektion blev inställd då det var hemstudier för sjuorna. 

Ned på stan och sen hemåt. 

Väl hemma blev det lite softande och vi somnade och sedan fick vi kämpa för att komma ned i källaren och börja cykla. Vi lyckades till slut och jag körde mitt vanliga pass på 70 minuter och höll en helt okej och låg snittpuls fastän motståndet var konstant 185 watt. Det kanske börjar hända något. Jag är bara lite orolig att jag kör lite för lätt. Några kända auktoriteter tycker ju att man skall köra rätt hårt på cykeln så jag är lite kluven. 

Tisdag och idag var dagen jag längtat till på slutet. Jag skulle upp till Stockholm för att skriva B-provet. Man har två försök, i Sverige, då det just nu endast finns två olika prov och jag skrev faktiskt A-provet en gång för länge sedan. Jag kommer inte riktigt ihåg när men jag har förstås ett diplom hemma. Det säger att jag tillhör de tre smartaste procenten i världen. Låter ju bra men så jag ville gå med i Mensa så krävs det att man tillhör de två procent smartaste. Förra gången så hade jag givit blod tre dagar innan och eftersom det kan påverka tänkte jag göra ett sista försök och hur det gick, och kändes, får du läsa på slutet.

Hursomhelst så tog jag mig först till skolan då jag behövde köra ett teoriprov, med en klass, och sen var det full fart hem igen. Det skulle gå en buss, från terminalen, 10.55, och den borde jag hinna. Jag springer till hållplatsen men ser att det inte går någon stadsbuss på ett bra tag och jag började istället att gå mot stan. 
Jag märker att jag gott och väl hinner och tar det lite lugnare. Inget bra att stressa upp sig i onödan. Tanken med att gå hem lite tidigare var just för att slippa stressa idag.

Jag kommer hem och Felix ser förvånad ut. Han jobbar ju kväll och hade inte ens hunnit lämna huset. 
Sen kommer Ullis och snart sitter vi i bilen mot Stockholm. 

I stan så stressar jag lite och försöker hitta en parkeringsplats men till slut tar vi Hötorgsgaraget. Vi parkerar men sist vi parkerade här så kostade det femhundra kronor och vi såg att det var 100 kronor i timmen. Jag virrade dessutom runt i garaget och det gick inte ens att svänga runt på vissa ställen. Klart stressande och jag försökte lugna ned mig.

Vi velade sedan om vad vi skulle äta men landade till slut på sushi. Kanske inte min favorit men jag ville heller inte bli däst. 
Efter maten så bestämmer vi oss för att hitta en bättre plats och parkerar sedan ute på Djurgården, vid Galärvarvet. 
Vi har lite tid över och bestämmer oss för lite kaffe men behöver också lätta på trycket. Vid ett vikingamuseum så frågar vi om vi endast kan betala för ett toalettbesök men hon sade blankt nej. Lite skumt. Sen undrar jag om man inte kan köpa kaffe och det gick bättre och då ingick förstås toaletten...

Vi tog en kaffe och kaka och besökte förstås det heliga rummet. Från vårat fönster såg vi en viking som hälsade på både passerande och avgående gäster.

Sen gick vi mot testlokalen och där gick det bra att lämna in vår väska och sen drog vi ut på en löptur. Det kändes helt okej men jag kände av höga halter av pollen och vi försökte sedan springa där det var mindre lövträd.

Det blev tjugo minuters löpning och nu kände jag mig absolut redo. Det var nu runt en halvtimme kvar och jag bytte om och drack lite vatten. In med en koffeintablett till och så gick man då in. 
Kunde jag bli mer förberedd. Jo, det kan man alltid och det första som slog mig var att stolarna irriterade mig och pennorna var av lite stressande dålig kvalitet. Men det slog jag snabbt ifrån mig.

Sen kom då provet in och Shit vad stora bilder! Det gjorde att jag inte alls fick lika bra överblick och den styrka jag hade på glasögonen gjorde att jag inte kunde hålla häftet för långt ifrån mig. Det går fort men storleken gör att jag förlorar sekunder, hela tiden då man fick leta var svaret skulle in. Men det är ju lika för alla. Hade jag dock inte väntat med B-provet så hade jag ju kommit ihåg mer hur det var.

På slutet kommer jag då i tidsnöd och det riktigt tråkiga händer med att att jag får slänga ut svaret på hela fyra frågor utan att ens titta på dem. Det kändes dock riktigt bra fram tills dess men om jag skall uppskatta så är det nog endast 40-50 % chans att jag klarade av det som behövs. Nu är ju dock 128 ett riktigt högt resultat oavsett men jag tyckte att den där Mensa-klubben verkade intressant. Nu är det bara att vänta och se.

Sen väntade jag in Ullis och hann prata lite med två trevliga killar som också gjort provet. Den sista hade hela tio frågor kvar och hans chanser att komma in i Mensa är tyvärr obefintliga. Det handlar ju om tid också. Annars skulle det inte varit en match om man fick till exempel dubbla tiden på sig. Det verkar gå mycket rykten om testet också och ett var att det ibland kunde vara just dubbla tiden men det tror jag inte ett skvatt på. 
Sen kom Ullis och vi gick sedan och tog en glass på Kennys Gelato. Mycket gott!

Sen hem och jag kände att jag hade ansträngt mig så jag får vara nöjd. 
Väl hemma så blev det lite häng i soffan och sen väntade sängen.

Måndag morgon och nu, så här mot slutet av terminen, så var det skönt med en lugn morgon. Det kändes som jag hade bra koll men visst irriterade strulet med mitt teoriprov. Det som jag haft så lång tid att få till.

Första klassen så var jag tvungen att övervaka några som skulle skriva provet och sen var det bara att hålla tummarna att de andra skötte sig. 
Sen kom sista lektionen och jag känner mig jättelugn när någon elev säger något om orienteringen och en snabb koll visade att de inte hade kört den. Ahhrrg! Diverse specialdagar och prao hade gjort så jag missat dem och jag fick styra om snabbt. 
Pust! 
Sen möte och jag hann faktiskt med en bra buss då jag kunde gå fem, sex minuter innan. 
Väl hemma så ser jag, då jag går utanför tomten att jag missat en hel lång gren på det sista äppelträdet jag beskar. Det får jag dock ta senare.

Efter maten så blev det lite hjärngympa då jag skall skriva mensaprovet imorgon. Det blir andra och sista försöket då jag fick 128 sist och det krävs 131 för att komma in. Förra gången jag skrev var nog för minst tio år sedan och då jag skrev det tre dagar efter blodgivning så tänkte jag köra B-provet nu. Med bättre förberedelser. Nya fräscha glasögon och jag tänkte till och med träna innan och plocka med mig koffeintabletter. Hursomhelst så hade jag hållt igång skallen bra på slutet och imorgon är det alltså dags. Vän av ordning kanske undrar varför och det är egentligen en alltför komplex fråga då det blir väldigt individuellt och personligt. Kanske går jag in på det imorgon. 
Det blev en tur på cykeln i alla fall och jag körde mitt vanliga pass på 70 minuter. Det kändes bra och den marginellt högre pulsen kan nog förklaras med att jag helt enkelt körde lite hårdare i början innan funktionen med automisk watt kickade in. 
Vi avslutade med att titta lite på teve men kom i säng hyfsat tidigt.

Söndag och idag skulle vi upp till Stockholm med Felix för att kolla på hela fyra lägenheter. Ullis och jag gick dock upp lite tidigare för att cykla. Det blev lite fricykling för mig och jag kom igång lite efter Ullis och körde väl på lite för att komma ikapp. Det tog dock lite tid och när jag äntligen kom ikapp så kände jag att det fick räcka. Det blev 44 minuter och Ullis körde en timme. Sen var det lite bråttom in i duschen och sen lite frukost på det. 

Vi kom iväg lite efter klockan nio och det var gott med tid. Vi parkerade och väntade in första lägenheten och hann ta en fika innan också. Riktigt trevligt och nu var vi laddade för första visningen. 

Felix blev riktigt såld och lägenheten var riktigt trevlig. Lite liten kanske men läget var kanon och så fanns det en supermysig terrass som man kunde boka. Det var så att han inte ville kolla på flera men det gjorde vi förstås.

Sen blev det en tur till Årsta och då var det andra lägenheten och den var också riktigt bra! Sen fortsatte det i samma spår och alla fyra lägenheter var fina och han kunde nog tänka sig alla. 

Vi åt även på Omayma och hade det trevligt. 

Sen hem men vi stannade till på Kungens kurva och där var det lite jippo och vi såg Robin Bengtsson på håll och lyssnade lite. Ullis köpte några toppar och sen åkte vi hemåt. 

Väl hemma så kände man hur trött man blivit och sen kom Tim och Cilla över och gratulerade Ullis. Det blev lite gofika och det var mysigt. 

På kvällen sen så hade vi tänkt att cykla igen men vi orkade inte riktigt utan det blev lite lugnt i soffan istället.