Onsdag och idag berättade jag för eleverna som blev rätt upprörda. Jag berättade också att det delvis var mitt eget fel som inte hade kollat upp vad som gällde egentligen utan bara i lugn och ro avvaktade. Det blev även lite pingis med talangen men idag rann det iväg och jag kunde relativt enkelt vinna. Lite bökigt att vi inte skärmade av mer för det flög bollar lite överallt men ett härligt drag. 

Väl hemma så tar vi det lite lugnt och bara softar. Vi är nog lite slut efter allting som varit.

Tisdag och frågan var om det inte var bättre att köra Hittaut, idag? Jag hade ju köpt nya skor till idrott men problemen med fötterna var ju inte helt lösta och skogen är bra mycket skonsammare. Lägg därtill att jag tycker att Hittaut är väldigt sporrande och kul. Jag ville även få lite mer mängd så jag ringde till några av mina löparkompisar och får frågan rakt i ansiktet om det inte är bättre att jag kliver av tränarrollen. Jag blev rejält paff men efter att ha hämtat mig så förstår jag att det var en logisk fråga men ser man det från min synvinkel så har jag inte varit borta mycket alls då jag kunnat vara där och sprungit. Det vet förstås kanske inte alla och nu är ju problemen i princip borta. 

Jag blir klart tagen och faktiskt lite ledsen. Man är ju inte mer än människa och det är precis fyra månader sedan hjärtoperationen. Fyra månader då jag försökt öka på mängden träning men där jag haft problem att öka på mängden löpning. Framförallt på grund av smärtan under fötterna och då har det ju inte hjälpt att jag gått upp en del i vikt. 

Hursomhelst så åker jag och Ullis till Stjärnhov och plockar lite kontroller men jag känner att luften går ur mig och jag springer istället och tänker på det jag fått höra. Att de pratat om mig på träningen och det lät inte positivt. 

Träningen idag då? Det var svårsprunget och vi struntade i en hel del kontroller och tog mot slutet snabbaste vägen hem. 

Hemma försökte jag bara landa och tillsammans med Ullis kom vi fram till att det bästa var nog att skriva en kommentar på vårat löparforum på Facebook. 

Vän av ordning kanske inte tycker att det var något att bli ledsen över men för mig var det jobbigt och hur mycket man värdesätter saker är ju individuellt. 

Vi avslutade kvällen med att titta på några avsnitt av Badhotellet. 

Söndag morgon och vi vaknade 06.40, då mobilen larmade. Ullis ville nog sova lite till men jag var taggad för lite (?) orientering. Frukost och snart hade vi packat ryggsäcken med allt möjligt gott som kaffe, godis, sportdryck och energikakor. Jag såg att några redan varit ute på natten och det var väl roligt att vara först men någon gräns har även jag. 

In i bilen och iväg. Vi åkte först till Gnesta och plockade ett gäng i en skog lite innan. Typ efter Mälby säteri. Sen fortsatte vi i nästa skog och sen valde vi att ta några vid Frösunda och där sprang vi på en orm. Jag sprang efter och försökte knäppa några kort men det var svårt att få en snygg bild. Det var en relativt stor snok i alla fall. 

Efter det så körde vi ett gäng i Gnesta och passade på att äta lunch på Vita villan. Det blev pizza idag för mig. Det var inte så värst gott så kanske skulle jag fortsatt på den pizzafria vägen. Vi åt för övrigt sjukt mycket godis men vi var också ute sjukt länge. Tror det blev över 5,5 timmar i rörelse. Sen valde vi att bryta och mot kvällen så gick några om oss men vi får se hur vi göra framöver. Det är många kontroller och det är ju förstås på bekostnad av annan träning. Tror vi fick ihop 71 kontroller idag och vi var även borta vid Björnlunda och tog dem. Bra jobbat faktiskt! :-) Tyvärr var det en kontroll som inte gick att hitta och då var vi ändå där man skulle vara och dammsög typ halva området. 

Sen hem och nu var vi lite slitna. 

På kvällen blev det lite mys framför teven och vi såg förstås på Mästarnas mästare. Där var det en duell mellan Jonna Adlerteg och Nils van der Poel. Eller duell och duell. Vissa moment är ju som gjorda för en del och små personer har ju en enorm fördel i just plankan så trots Nils uthållighet och benstyrka så var det kört. Missförstå mig inte för det är ju kul att se just plankan och nu var det ju heller ingen som fuskade med typ händerna på knäna. Sen kan man ju tycka att Nils var på gränsen då han hela tiden såg till att röra sig. 

Lördag och Ullis och jag fixade en hel del hemma. Ullis inne och jag ute med träden. Sen kom Felix hem och han hjälpte mig att starta igång den gamla bilen och det visade sig att jag bara behövde ställa på den så Ullis och jag tog en sväng och fyllde på lite luft och tog oss en glass vid Sille Krog. 

Sen börjar vi prata lite om Trosa Ultra Backyard och var det egentligen vettigt för mig? Jag har ju blivit alltmer sugen på att testa hur mycket jag skulle klara men samtidigt så blir jag ju så fruktansvärt stel och har också haft en del problem med fötterna. Det slutade med att jag hastigt och lustigt köper en start från en kille. Han hade haft sin start till försäljning i runt tre dagar men svarade mig inom tre minuter och sade att det fanns två intressenter men då jag svarade först så hade jag första tjing. Det var nästan så jag ångrade mig för sannolikheten att någon annan skulle vilja köpa starten någon minut efter mig efter att starten legat ute i tre dygn var nästan noll. Kanske blir jag blåst men det har jag svårt att tro. Han var visst på fest också men jag swishade en slant och så får jag hoppas att han fixar med namnbytet. 

Sen bestämde vi oss för att plocka en hel del kontroller imorgon, söndag. Det skulle bli ett bra pass och vi bunkrade upp med energi. 

Klockan blev 20.00 och då var det Primetime och jag hankade mig fram till sista frågan och velar och svarar fel. Så här i efterhand så visste jag ju svaret och det var surt. Men det går fort och ibland blir det fel. Igår hade jag också alla rätt och det gav hela sju kronor. Idag blev vinsten 26 kronor så det var lite surt. Frågan då? Jodå, den var: Vad kom först? 1. Läsglasögonen 2. Boktryckarkonsten 3. Blyertspennan

Det är dock svårare när man är under tidspress och ofta när man tagit sig tid att tänka så har man också ibland också inte hunnit svara. 

Anmälan till TUB då. Jag har ju alltid blivit väldigt stel när jag idrottat och här handlar det mycket om att inte bli det och förstås att orka. Är jag i form så brukar jag kunna ta ut mig men det är ju inte alltför länge sedan jag opererade hjärtat och det har varit en tuff återstart. Inte för hjärtats skull egentligen men mest för att jag tappat formen. 

Hur tror ni det kommer gå för mig på loppet? Det startar 10.00 på lördagen den 29:e april. Se omröstningen på sidan. 

Fredag och idag åkte vi till Stockholm då Ullis skulle efterjustera sina ögon efter ögonoperationen. Vi tog med löparskorna om hon skulle få springa efter. Man vet ju aldrig och vi visste ju inte om det bara skulle bli en kontroll idag.

Väl på plats så sätter vi oss och väntar och när hon går in så passar jag på att blogga om gårdagen. 
Ullis kommer ut och de hade justerat på en gång så någon löpning var inte att rekommendera och hon fick ha solglasögonen på. 

Efter operationen så fikade vi lite på Thelins och det var trevligt.
Efter lite felåkning så var vi på Djurgårn och tog en promenad. 
Vi pausade och åt lite på lilla Hasselbacken. Jag frågade vad han rekommenderade och då han lät så säker på hamburgare så tog jag det och även Ullis. Vi ångrade oss dock men det funkade. 

Vi fortsatte promenera och det blev en dryg mil. 
Sen till Kungens kurva och där fikade vi igen och delade på en bulle.

Väl hemma så tränade jag lite och sen kollade vi på Masked Singer och Ullis och jag var toksäkra på Emma Gren men när gissningen kom på Carolina Klüft så velade jag en aning och sade att det i alla fall var någon av Gren, Klüft och Bianca Kronlöf. Men gissningen låg på Gren.

Onsdag och idag var det lite segare att komma upp. Jag bloggade lite och läste samtidigt lite inspirerande Ironmanbloggar. Det gjorde att jag blev rejält taggad och kanske glömde jag bort att Hitta ut tog lite kraft. Så jag var inställd på att köra lite längre på crosstrainern och att Ullis skulle göra mig sällskap på löpbandet på slutet efter coren. Jag tänkte väl inte att hon sprungit Sillen Runt.

Hursomhelst så kom jag ut i solen runt lunch och jag tog omgående några stora grenar på ett träd innan jag kom på att jag ju skulle byta däcken på gamla Volvon. Först hann jag dock sopa lite på gatan då jag såg att sopbilen varit förbi och det hade jag missat. Jag tänkte på det igår men glömde bort det.

Till bilen då! Lite segt utan bra verktyg men snart nog var det gjort men nu hade den stått för länge så den orkade inte gå igång utan jag får ta starthjälp senare. 

Sen återgick jag till träden och jag blev nog lite trött utan att tänka på det.

Till affären sen och idag fick det bli lite kyckling och jag testade nudlar för första gången på mycket länge.

Maten var svingod och det skadade ju inte att det var billigt. 
Vi tittade sedan lite på Morden i Sandhamn innan vi drog till gymmet.

Klart segt men jag tuffade på och hade Def Leppard i öronen. Det blev riktigt segt på slutet och jag kom på att jag faktiskt varit igång en hel del på slutet.

Väl hemma så kikade vi återigen lite på teve och kom ned i varv. 
 

Tisdag och jag tyckte det var förjäkligt att Ullis skulle jobba. Hon kunde väl ägna sig åt viktigare saker som Hitta ut? Ha ha! Själv så var jag rätt effektiv idag och kanske var det för att jag var taggad. Jag bloggade ikapp nästan en vecka på morgonen, jag vek ihop all min tvätt, jag sågade ned några stora grenar, jag monterade ned den trasiga paviljongen och så gick jag förstås en promenad för att kolla vad bokstaven skulle vara på den försvunna kontrollen. Med Def Leppard i öronen gick jag uppför backen och den låg precis där den skulle vara. Nu hade jag gått där och så många gånger så man behövde inte ens kolla på kartan. Jag tog ett kort och nu var det inte någon skylt utan någon hade satt upp en lapp bara så frågan är om den ens fanns någon kontroll. Några hade dock tagit den så lite fundersam är man ju. 

Jag ringer Ullis och berättar och hon verkar taggad på att komma igång. Jag är inne på att vi skall äta i Trosa för att komma iväg snabbare men hon vill hem först och byta om. Så fick det bli. Jag skulle se till att ha lite mat redo men gissa om jag var taggad. Skulle jag fått bestämma helt så hade det varit som ett depåstopp i formel 1.

Jag känner mig rätt nöjd så när det är en timme kvar så börjar jag förbereda för sista rycket och maten är klar och ryggsäcken packad med både vatten och sportdryck. Tänkte att det skulle kunna behövas direkt efter. 

Ullis kommer hem och vi äter. Hon byter om och snart är vi iväg. 

Vi parkerar bilen där Tim bor och efter en kort promenade mot skogen så trycker vi på klockorna och tanken är att springa mellan varje kontroll men det kan ju vara svårt i skogen. Det första kontrollerna går bra men sedan kommer några jobbiga i svår terräng. Det är värsta berget till en och det är mer bergsbestigning än gång. Vi försöker ta bästa väg upp och till slut är vi klara med den. Nedåt igen och vi forcerar en tät skog då det hade tagit för lång tid att gå runt och sen kan vi röra på oss igen. Någon mer har nu tagit 108 kontroller och det sporrar. Lite larvigt kanske men när man är så nära så vore det ju roligt att komma först igen. Näst sista och jag tar den först för att kolla att den är rätt och jodå. Några i skogen var fel igen men vi lyckades precis få till det. Sista och nu har vi nog över en kilometer då vi sparade den och nu, så här i efterhand, så kändes det dumt. Vi börjar bli trötta men försöker öka farten och så var det då dags. Jag låter Ullis ta den och så fort hon tryckt så klickar jag i den och vi är klara. Jag är så fruktansvärt varm och ångrar att jag sprang med tjocktröja. Vi börjar jogga hemåt men möter några bekanta och pratar lite med dem. Trevligt men tungt att börja jogga igen men vi lyckas förhandla med oss själva och joggar ett tag. Sen, när vi är relativt nära, så stannar vi och går sista biten. 

Vi försöker se hur vi ligger till men det tar tid innan kontrollerna uppdateras och det är fyra stycken på 108 kontroller och vi ligger en bit ned och kontrollerna har inte tickat in ännu. Nåja, det märks, tänker vi. Vi hoppar in i bilen och åker bort till löparbanan där det snart är jogg. Vi hoppar av och någon tror säkert att vi tagit bilen och plockat kontroller men så funkar det inte och om inte annat så borde mitt röda ansikte avslöja att jag inte åkt bil...

På Ica-Trossen så ser vi att det är uppdaterat och Ullis och jag ligger i topp - hurra! :-) Ha ha!

Sista kontrollen och årets roliga Hitta ut är slut. Kontrollen i Västerljung - om den inte är ändrad.

Måndag morgon och idag tänkte vi ge Hitta ut en riktig chans. Vi gillar ju att tävla och fastän Hitta ut inte är en tävling så sporrar det lite att komma först på listan. Det drog ned lite grand att en del kontroller var felmärkta och några dessutom satt på helt fel ställe. Kanske hade det också dämpat några av de som var nära att ta alla, iofs. 

Hursomhelst så försökte vi komma iväg tidigt men det strulade lite och min cykel verkade sjunga på sista versen. Ullis fick ta sin citybike då vi inte lagat punkan på hennes mountainbike ännu. Efter lite strul så var vi då iväg och det var lite vånda vad man skulle ställa träningsklockan på. Cykel eller gång? Vi både cyklar och går ju idag. Springer ibland också. Jag var inte riktigt konsekvent och får nog bena upp det i efterhand. Vi började dock med att cykla och tog lite kontroller ut mot skogen bortom Häradsvallen och efter en kontroll en bit in i skogen så bytte jag visst till gång och vi tog några till i Vagnhärad innan vi drog mot Trosa där vi i princip dammsög alla för att kunna ta de sista vid Krymla löpandes imorgon istället. 

Efter sista kontrollen i Trosa så skiftade jag till cykel igen och nu drog vi hemåt men glömde en stackars kontroll på vägen då vi var hungriga. In på Piccolina och åt en kycklingsallad och jisses vad mycket mat. Jag som har svårt att lämna fick verkligen kämpa men kanske såg vi hungriga ut. Grymt bra i alla fall. Vi väljer att cykla tillbaka och ta kontrollen och åker sedan tillbaka till kontrollen vid Lånestaheden som verkade helt borta. Vi lade ju minst en halvtimme på den i förrigår och när vi nu kommer fram så ser jag en moped stå vid vägen och tänker att det är en bekant som är där och letar. När vi kommer upp i skogen så ser jag honom men även två kvinnor som är med där och hjälper till. Snart är det ännu flera och vi är nog ett tiotal där samtidigt och letar. Alla letar och vi har i princip damsugit en hel kvadratkilometer och det finns ingen kontroll där. En kille hör av sig till ansvarig och jag passar också på, senare, att skicka ett sms om att det inte finns någon där och nämner också att några kontroller ligger lite fel och har fel bokstäver. Som tur var så brukar man kunna chansa rätt. Ullis och jag kan ju sammanlagt gissa fyra gånger innan det låses i 24 timmar och förra året var det bokstäver som såg lika ut men nu verkar det vara att man snubblat med tangenterna och det var då närliggande som det skulle vara. Ibland helt fel men jag sade till vilka som var fel så det rättades i systemet så det fungerar. Hursomhelst så skulle kontrollerna vara fixade till imorgon bitti, sade han. 

När Felix kom hem med bilen så tog vi den och drog till Västerljung och parkerade vid kyrkan och nu skulle vi springa. 

Vi väljer att springa mellan varje kontroll och det känns roligt. Det är bra mycket lättare än förra årets surdeg i kärrskogen men visst var det kärr även nu. Dock inte lika mycket. Lite lättare terräng också så då och då sprang vi på bra. Det gick fort att springa och man fick ta i lite grand. Om jag inte minns fel så fick vi gissa på några kontroller även här men tog kort för att hjälpa till. Vi hade sett att man haft svårt för nummer 51 och när vi springer mot den så ropar Ullis plötsligt - här! Jag förstår ingenting för det är ju alldeles för tidigt. Det var dock den och jag fotar av var vi tog den och förstod varför den var svårhittad. Så jäkla tur att vi sprang rakt på den. Jag såg den inte och den låg nog närmare 100 meter fel och dessutom inte i en riktig brant så det var tur att hon hade ögonen på skaft. OM den inte är flyttad nu så ligger den ungefär 90-95 meter mot mitten av kärret och ungefär 15 meter ifrån kärret på samma sida som kontrollen skall sitta. Precis där det sluttar lite mer. På ett träd. Även nummer 44 ligger en bit ifrån men den ser man lätt. Den är vid dungen. 

Det var skönt att röra på sig och det blev en tuff dag med runt fyra timmars aktivitet. 

Vi hade dock fortfarande inga förhoppningar på att komma högst på listan men nu var vi visst veckans raketer men det kanske inte var så konstigt efter den här dagen och dessutom på en måndag. Jag var dock lite sugen på att köra ända in i kaklet men Ullis var nöjd så det fick vara. Tanken var att köra det sista imorgon men det var segt att gå hemma då man kände att de andra kanske skulle ta de sista för det var några som bara hade två kontroller kvar. Det lär väl då vara nummer 51 och nummer 41. 51:an hade vi ju tur på och imorgon skulle 41:an ligga rätt. Egentligen skulle man ju ta bort gps-funktionen i appen för att göra det mer rättvist. Samt kontrollera att kontrollerna är rätt innan de går live.