Ja, så känner jag mig efter dagens pass! Fick igår höra att brorsan lagt ned en massa krut på sin anmälan för att få mig med i ett riktigt tokprogram som skall gå på TV5! När jag sen hörde hur anmälan lät höll jag på att ramla av stolen. Det lät jättebra men tyvärr väldigt överdrivet och i den form jag har varit i är jag ju inte i nu. Det var om alla saker jag har gjort och så. Det är ju bara att tacka nej kan man tycka men det är i Argentina och är säkert jätteroligt. Men hur kul är det att komma med 20 kg mer än min toppform och med krämpor lite var och här. Jag klarar ju inte ens av att jogga mer än 2-3 km utan att stanna. Jag blev iaf peppad igår kväll och efter att idag har varit i Torshälla med barnen som spelade fotboll, Tim gjorde förresten en riktig Glenn Hysén-brytning som var helt sjukt bra, så var jag riktigt sugen på att träna. Ullis ville med så det blev lite löpning.

Vi började lite lätt och första känslan var ändå att det var lite roligt och skönt men ändå lite tungt. Ullis hade det tungt från början. Men att det är lite tungt gör ju inte så mycket tänkte jag och joggade vidare. Sen skulle vi upp i skogen, Ullis är alltid så sugen på att springa i lite svårforcerad terräng, och jag var i dagsläget inte så svårövertalad. Men ganska snart så känner jag hur jag blir mer och mer stel. Då har jag ändå sträckte ut ryggen och så. Det börjar strama lite i ryggen och ganska snart så börjar fötterna att domna. Vid minsta ojämnheter så protesterar kroppen. Då blir jag rätt frustrerad och för att återgå till den där tävlingen som skulle gå i Argentina så är ingenting ens klart men skall jag ha den minsta chans att vara med så vill jag ju ändå vara i hyfsad form. Självklart förstår jag att det är svårt att komma med i den där tävlingen. Jag vet förresten inte så mycket om den men tror att den är lite i den japanska andan med typ Vikings. Tokroligt och rätt farligt! Men jag har rätt stor respekt för brorsan och är lite rädd för att han har fått mig att framstå som en ypperlig kandidad.

Efter att ha fortsatt löpt ett tag så kändes allt hopplöst och jag gick så fort jag såg en ojämn bergshäll. Jag visste direkt att det skulle låsa sig. Så det blev ett antal gåpauser och även Ullis var sliten och ville gå på några ställen. På slutet så kunde vi ändå springa på lite mera, det var skönt. För att ändå känna att passet inte var helt åt pipskogen, det tog förresten en timme, så lade vi in lite fartlek.

Egentligen så borde jag kolla upp vad det för tävling brorsan försöker få in mig på men jag orkar inte nu. Toktrött är ordet! Ni, som orkar, får gärna kolla in det till mig! Hej hopp!

 

Malin Hedén

5 oktober 2008 23:31

Du vet att det oftast är dem med störst självkritik som blir eller redan är de bästa *smile*?

http://www.malinheden.se

 

Niclas B

6 oktober 2008 11:06

Eller får de tyngsta fallen... :-)

 

Malin Hedén

6 oktober 2008 22:54

*skrattar*

http://www.malinheden.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tisdag och det första man ser är ett sms från älsklingen och reportaget i ÖSP var visst klart. Det såg riktigt grymt ut och det ville man förstås dela. Jag hade ju bett om att inte få ta så mycket plats och det blev en perfekt blandning. Dock lyckade...

Måndag men det kändes som man blivit lite dagvild och Ullis höll med. Det är väl lovdagarna som ställt till det. Jag jobbade iu i och för sig i fredags men jag var ju rätt ensam om det. Slet hårt också så jag borde ju verkligen känt att det var en va...

Söndag och jag ser att jag fått svar om en fråga om chip-tider och det skulle bli väldigt dyrt så frågan är om man inte kör vidare med ett billigare alternativ. Jag tror att man kan skapa lösningar som fungerar ändå, trots många löpare som kommer in ...

Lördag morgon och jag satt lite och fnulade på lite saker att ta upp till nästa års TUB-lopp. Det här var ju roligare än man hade trott men kanske också mer jobb än man hade trott innan.  Jag passade på att plugga lite innan jag fick ett ryck och b...

Fredag och det var lite småsegt att åka till jobbet när de flesta andra var lediga. På skolan så hade jag fått en uppgift att få lite ordning på innergården och snart nog var jag igång. Jag förbannade det faktum att jag glömt kepsen hemma för solen s...