Torsdag och jag skulle testa att åka buss för första gången och jag fick gå upp rätt tidigt. Lite strul men sen var jag på plats och jag hade snabbt fått byta buss men jag hann.

Så var det dags att dra igång de vanliga lektionerna och jag började direkt med att visa min presentation för en klass, det kändes som den gick hem. 

Efter lektionerna så drog jag hem och nu skulle Ullis och jag åka ut till Stensund för att springa och ta ett efterföljande bad. 

Jag var rätt slut men samtidigt rätt taggad för löpning. Det började helt okej men jag är lite förberedd på att det kommer att ta slut men det gör inte det. Det bara fortsätter gå bra och rätt som det är så känns det som om jag är den starkaste och nuförtiden är det rätt ovanligt. Den känslan är dock rätt kortvarig och snart känner jag att luften börjar rinna ur mig och Ullis påminner mig om att det varit varmt idag och framförallt kvavt. När jag närmar mig sista jobbiga backen på varv tre så tar det bara stopp och jag säger att tre varv är nog för mig men att Ullis skall köra ett till. Hon protesterar men jag står på mig. Luften går ur mig och hon bara matar på och till och med ökar. Lite knäckande då hon säger att hon släppte på lite på sista varvet. 

Vi går och försöker hitta en brygga utan något folk men det är svårt. Snart gör vi sällskap med en kvinna på campingen och snart så springer vi om varandra lite och vi verkar gå mot samma brygga. 

Vi försöker komma i före och vi tvättar av oss och hon går i efter oss. 

Sjukt skönt att svalka av sig och vi åker sedan hemåt och packar för avfärd mot Kalmar imorgon. Vi skall heja på framförallt Gisela men vi har även många andra vi känner så det blir kul. Egentligen så skulle Ullis kört men skador och sedan covid-19, i maj, förstörde allting.