Torsdag och som vanligt gjorde Ullis och jag det numera klassiska att gå och ta en tupplur. Om det är bra eller dåligt vet jag inte men det blir helt klart en vana. Men kommer man bara igång sen så har jag svårt att se något negativt med det. Men det är klart att det tar emot då man skall vakna. Vi byter iaf om rätt snabbt och jag tar på mig pannlampan och snart så är vi på plats. Precis i tid och där sitter Tokan och väntar. Idag har han inte bråttom och det är skönt. Snart nog är vi igång och vi bestämmer att köra ungefär som vi brukar. Men det är grymt halt på några ställen. Först runt Lilla Väsby och sen vidare mot Berga och efter det Häradsvallen. Där raka vägen tillbaka mot Vagnhärad via cykelvägen som går längs riksväg 218. Där började Ullis bli lite less på allt nördsnack om farter och mjölksyratrösklar (jag ber om ursäkt!) och hon sprang en lite annan väg på slutet. Jag och Tokan körde vidare och det gick hyfsat hårt uppför backen mot kyrkan och sen samma sak uppför "Mecman-backen". Sen drog jag på lite i smyg för att se om Tokan skulle reagera. Och vi ökade hela tiden men när vi var uppe i 4.45-fart så fick det räcka för mig och det började krampa lite grand i baksida lår. Det fick mig att fundera på de farterna man hade då man var som snabbast. Halvmaran i 4.00-fart... Hmm Men jag lever på hoppet att än en gång springa så fort. Hursomhelst så avslutade vi lite lugnare och det blev 11,55 km och totalt blev det 1.07

I bastun efteråt så träffade vi Maurice och det blev fortsatt tränings -och tävlingssnack.