Sista dagen på året och det var alltså dags för Nyårsjoggen, en tradition som vi hållt igång nu i sex år. Nyårsafton är dessutom vår, dvs min och Ullis förlovningsdag och det kanske man inte firar då man är gift men allt som är värt att fira skall man inte negligera. 27 år sedan bytte vi ringar. Men nu låg fokus på Nyårsjoggen och kanske var jag lite nervös för jag låg sömnlös någon timme på natten. Eller så berodde det på att vi gick och lade oss lite väl tidigt. Hursomhelst så var jag sjukt trött på morgonen men efter lite frukost så var vi igång och först skulle vi till ICA Trossen, som vi samarbetade med. Där köpte vi lite frukt och sen direkt till banan där vi mötte upp Flaken. Han skulle sen hem igen för att springa tillbaka med Tokan. Ullis och jag fixade iordning det sista och sen fick jag snabbt dra till Trossen igen för att köpa mjölk. Det hade vi glömt. Sen var det bråttom och vi hälsade alla välkomna och jag snackade lite om vad som väntade. Sen drog vi igång och jag valde mina terrängskor. De borde fungera och det gjorde de verkligen. Men jag brukar känna av hälsenan i just dem fast nu fungerade det som sagt var riktigt bra. Lite ömt men inget som störde så mycket. Jag snackade med en innebandypappa, vi kan kalla honom Ante och det visade sig senare att vi redan haft lite kontakt men det var inget jag kom på då. Vi hade en regel och det var att ingen fick springa förbi mig förrän sent på slutet. Och så jäkla maffigt det var och alla som var ute stannade upp och kollade och några fotade. Och vi stannade förstås, traditonsenligt, vid Trosa Stadshotell, och tog lite kort. Sen sprang vi vidare och nu började det rycka i ungdomarnas ben och jag fick då och då säga till. Sen var vi ute mot Långnäs och vi körde ett ryck i en backe innan de som ville fick springa på. Jag såg att alla sprang en liten längre väg men det gjorde ingenting. Då skulle vi hinna plocka fram lite snabbt. Och när vi kom fram så sprang några ett extra varv, på banan. Som tur var så hade Flaken stoppat in nyckeln i låset så Ullis och jag samt Rainy och Tokan fixade iordning det som behövdes. Och sen smet jag ut och pratade lite om klubben men de andra gjorde klart. Sen blev det lite pommac och lite smått och gott innan vi lottade ut lite priser. Och när vi stod ute så blev jag så himla kall och när vi vinkat adjö, till alla, så var det ett litet järngäng kvar och vi gick och värmde oss. Så skönt men nog sjutton blev jag förkyld efter det och till råga på allt så bet jag mig i tungan och nu vet jag inte om det är en riktig förkylning, eller inte. Men skönt att det gick så bra och kanske var det när allt släppte som även förkylningen bröt ut. 

Ullis och jag åt gott på kvällen och sen mös vi lite själva då barnen åkt till vänner. Lite speciellt att vara själva. :-)