Senaste inläggen

Av Niclas Bernhardsson - Torsdag 14 jan 08:30

Torsdag morgon och jag känner att jag måste logga in och se hur det har gått för mig med min inlämnade uppgift på universitetet. Jag var ju osäker på om jag verkligen förstått uppgiften rätt och när jag ser att jag blivit bedömt scrollar jag oroligt ned och jag känner att det lutar mer åt ett U än ett G. Jag drar ut på det men så ser jag ett G och blir glad men direkt efter så står det att handledaren tvekat om det och att jag nog inte förstått uppgiften rätt. Egentligen bestod nog uppgiften i att göra själva förberedelserna inför en undersökning och jag gick ju all in och genomförde ju även undersökningen. Men jag ämnar gå igenom hennes påpekande och lära mig utav det. Men ett G är alltid ett G och det jag gjorde rätt gjorde jag tydligen tillräckligt rätt. Så glad och lite lättad kan jag lämna den här biten bakom mig. Nu väntar nog grammatikdelen i den här kandidatkursen. Den är totalt på 30 poäng så det är alltså en lite kortare kurs. 

Sen väntade eleverna på meet och det är ju fortfarande rätt nytt för mig så jag är också i skolbänken, så att säga. Men det gick fortsatt bra och eleverna uppvisar en härlig entusiasm och den sporrar även mig. Sen kom Ullis hem och det blev lite bråttom då vi bokat tid för löpning med Putte. Vi inser att vi inte riktigt kommer att hinna och skjuter på vår avtalade tid och det gick bra. Det verkar rätt kallt så jag byter till ett par lite tjockare byxor men har kvar en tunn långärmad tröja och förstås den tunna löparjackan. Det borde räcka då jag körde med mössa och handskar. När vi går ur bilen så slås man av hur jäkla kallt det är och snart är vi igång. Jag blev lite stressad och hittade inte mina broddar men tänkte att det skulle gå bra ändå. Men jag känner att jag inte riktigt kan springa som jag vill och i vanligt ordning så är det riktigt jobbigt i början. Jag har ju alltid det att jag behöver en ordentlig uppvärmning innan jag kan springa på. Så verkar det vara idag också. Efter några kilometer så frågar jag hur fort det egentligen går för jag är nästan lite sur då jag känner att jag är nära att inte orka. Då får jag svaret att vi har snittat 6.21 Det var som en smäll på käften för det kändes mycket snabbare. Efter en liten bit till så har jag mjölksyra i hela kroppen och säger att jag stannar till lite grand och försöker igen om någon minut. Vi bestämmer oss för att jag tar en annan väg och möter upp dem. Efter en kort kisspaus så startar jag igen och nu kör jag lugnare och snart så borde det släppa, tänker jag. Snart ser jag dem och nu börjar det kännas bättre i kroppen men framförallt benen. Nu hör jag dem ropa att jag springer för fort hela tiden men jag har ju hela tiden haft känslan att få slita för att hänga med och nu, då jag ligger lite före, så ligger det säkert kvar och nu är det så jag får bromsa hela tiden. Det känns jättekonstigt men förstås skönt. Dock var det jäkligt halt på några ställen och jag har sprungit och spänt mig men det var ute på Edanö. Nu, på hemvägen, så är det lite bättre underlag. I en tuff backe så trycker jag på men när det kommer is så tappar jag förstås allt och får bara trippa förbi. Det blir totalt en mil, i alla fall för Ullis och Putte. Jag får nog dra bort 200-250 meter. Första löppasset på länge och trots att det började kännas lätt på slutet så tog orutinen ut sin rätt och en mil blev bra nog! 

Efter löpning och dusch så fortsatte jag lite med renoveringen och rätt som det var så ringer det på dörren. Jag var nog inställd på att det var en annan person som skulle komma så det tog några sekunder innan jag förstod att det var Tanjis. Hon var ute och gick och skulle bara säga hej. Med sig hade hon Hennis och det blev lite snack och lite kul att de pratade om skor och ett speciellt märke. Varför pratar jag om det? tänker vän av ordning. Ja, läs nästkommande blogginlägg! 

Av Niclas Bernhardsson - Onsdag 13 jan 23:00

Oh, så roligt att träffa eleverna igen men kanske lite opersonligt bakom en skärm. Men det gäller att göra det så bra man kan för eleverna och givetvis för en själv också. Det gick riktigt bra och det var kul att komma igång igen och det tyckte eleverna också. 

Det kändes lite konstigt att bara sitta still när eleverna var i full gång så när det dök upp förklarade jag att jag minsann kör hårt också. :-) Och kanske blev jag riktigt taggad av alla prestationer så mot kvällen körde jag igång en riktigt tuff bana på zwift. Rätt omgående så börjar det att klättra uppåt och jag sporrades av några runt mig så jag låg och tryckte i runt 2,5-3,0 watt/kg och jag sätter ett kraftigt personligt rekord på den backen med runt 9-10 minuter. Sen var jag dock som en urkramad trasa och jag hade långt kvar. Efter att ha återhämtat mig lite så lockas jag med två stycken från Norge och försöker att både åka med men även att dra ibland. Så när de plötsligt sänker och trycker järnet så tror jag att de är trötta på mig men de började visst att köra intervaller. Nåväl, jag orkar i mål och har kört 43,2 km och skrapat ihop 663 höjdmeter på tiden 1.38:01 Snittwatten blev höga 192 så det blev ett av de hårdaste passen ever. Enligt mätaren brände jag 1071 kalorier och det kan nog ha stämt för jag var ashungrig efteråt. 

Av Niclas Bernhardsson - Tisdag 12 jan 23:00

Nej! Vaknar upp och har ont i huvudet. Jag försöker slappna av så mycket jag kan och hoppas att huvudvärken är en kombination av all information och att glasögonen trycker. Det släpper dock inte så jag blir lite orolig och när ungarna kommer hem försöker jag ha lite distans. Jag fortsätter iaf att lära mig alla finesserna och är med på alla möten. Sen mot kvällen så känner jag att jag måste testa att träna för att se vad jag har fått. Sagt och gjort! Jag kopplar upp mig på zwift och drar igång. Huvudvärken sitter dock i men när jag har har klarat av en supertuff bana med prick 500 höjdmeter så känns det safe men jag måste förstås invänta och se vart det tar vägen. På kvällen var det Sverige mot Norge och det var riktigt roligt. Men får man verkligen hålla händerna på benen då man kör jägarvila? Hursomhelst så var det ändå sjukt imponerande att stå i över 30 minuter. Jag skulle nog bara orka i typ 3-4 minuter max. Dock har jag aldrig förstått den övningen men den är ju kul att ha med i sådana här tävlingar och utförsåkare kan säkert med fördel träna på den. Min filosofi är dock att ur träningssynpunkt köra den lite mer dynamiskt. 

Av Niclas Bernhardsson - Måndag 11 jan 23:00

Så var det då dags att börja jobba och på distans. Det känns förstås lite speciellt men jag ser det också som en möjlighet att få in saker i undervisningen som man normalt inte brukar få in. Hursomhelst så började det med att vi skulle koppla upp oss på meet och jag fick lite lätt panik då jag inte kom med i början. Efter att ha slitit mitt (dock obenfintliga) hår ett tag så var jag i alla fall med och dagen hade startat. Jag står absolut bakom det här för den här pandemin är inte att leka med och vi bör alla ta vårat ansvar. Så mycket av dagen handlade om att lära sig finesserna inför kommande undervisningar och jag kände att jag började få ont i huvudet av allt tänkande... Kanske behövde jag få lite luft också. 

På kvällen ringde grannen på och kom med lite prylar till min renovering. Så det blev lite jobb på renoveringen också och jag är fortsatt supertaggad! 

Någon träning orkade jag inte med. 

Av Niclas Bernhardsson - Söndag 10 jan 23:00

Söndag och jag hade tänkt plugga hela dagen. Så brukar det vara i alla fall. I sista stund brukar mina uppgifter lämnas in men nu hittade jag inte så mycket och filade lite mest och jag korrekturläste till och med. Inte illa va? :-) Dock hela tiden men känslan att jag inte riktigt hade förstått uppgiften helt. Runt 4-5, på dagen, så fick jag nog och bara lämnade in och det hela var säkert helt bortkastat, tänkte jag. Det gick alldeles för lätt så det är något jag har missat. Men nu fick jag ganska mycket kvar av dagen så snart skapade jag och Ullis ett Zwift-event och vi satt ganska omgående på cyklarna och trampade. Det blev en relativt kort bana då jag lyckades låsa upp några nya så 15 km cykling in på träningskontot och på en sprint blev jag 8:a av 442 stycken. Tyvärr startade jag alldeles för tidigt så det var urlakade ben när det väl var dags att ge allt. Men det är coolt att sprinta och man känner att man inte orkar maxa så länge.


Av Niclas Bernhardsson - Lördag 9 jan 23:00

Lördag och nu var det fullt fokus på min tuffa uppgift på universitetet. Jag kände mig inte alls säker på vad jag skulle göra utan det var mer än känsla. Det kändes lite diffust men snart hade jag väl målat upp en bild i huvudet vad uppgiften gick ut på och körde på den. Först hade jag gjort en arbets-pm och sedan hade jag fått för mig att jag skulle köra min uppgift live och hade skickat ut frågor om träning på Facebook. Och nu sammanställde jag all information och försökte förpacka det snyggt och korrekt. Relativt snart kände jag mig färdig men det var en otäck känska för så här snabbt skulle det inte gå, tänkte jag. Jag putsade och försökte hitta några luckor i mitt arbete men det kändes rätt bra och det blev lite mys framför teven på kvällen. 

Av Niclas Bernhardsson - Fredag 8 jan 23:00

Fredag och nu började lovet närma sig sitt slut och jag är en sådan som nästan får ånget då man skall börja jobba. Typ att vad kan jag egentligen? Och de kommer komma på att jag är en bluff! :-) Jag vet att jag inte är ensam med sådana tankar för jag har luftat det förut men det är lite skumt. Hursomhelst så får jag ofta sådana tankar då jag haft lite längre ledighet men de kommer aldrig om jag skall börja på ett nytt jobb så det handlar väl om att man slappar av och det rejält. Jag får ta det som ett gott tecken men det känns inte så roligt i kroppen. Relaterar man det till idrott så verkar det tyvärr inte bli bättre med åren och med rutin för ju mer lopp jag kört ju mer nervös blir jag inför start. Nåväl! Jag fortsatte arbetet med renoveringen och det gick i sakta mak framåt. Men bättre att det går sakta och rätt än fort och fel. Nu gällde det att bestämma vilken typ av överskåp vi skulle ha så man kunde planera var jag skulle lägga extra stöd bakom. Det slutade med att Ullis och jag åkte till Ikea för att kolla in skåp och man blir ju helt slut av att lägga full fokus på alla människor. Och vissa bryr sig inte så jag var helt förstörd efter att ha varit fullt koncentrerad och det var med lättnad man åkte därifrån. Det lär inte bli mer besök på länge om det inte är absolut nödvändigt men vi kom på att vi med fördel kan beställa hem saker därifrån. 

Väl hemma så kör jag igång med lite zwift och det blir förstås en ny bana och som tur var så hade jag visst låst upp lite nya banor så jag slapp ta en alldeles för lång idag. Det blev en dryg timme och jag snittade hela 195 watt så det blev hårdkörning. Efter det så blev det mys framför teven, det är aldrig fel. 

Av Niclas Bernhardsson - Torsdag 7 jan 21:30

Sjunde januari och det innebar Tims födelsdag! 26 år och det är så att man blir lite rädd. Vart tar tiden vägen? :-0 Men Tim jobbade ju kväll så började dagen med att fortsätta renoveringen i källaren och åkte iväg för att köpa lite mer saker på Woodys, i Vagnhärad. Men först en sväng till soptippen och tömde bilen på skräp, det tog sin tid. Efter Woodys så hann jag med en sväng till affären för att köpa några bakelser för att fira Tim med. Så det blev ett minikalas med Tim och Felix kom inte riktigt upp ur sängen. Sen fortsatte jag att jobba med renoveringen och nu har jag verkligen kommit igång. 

Presentation

Omröstning

Finner du inspiration på min blogg?
 Nej inte alls!
 Jo, kanske liiite då
 Jodå, får sådär lagom sug på att träna
 En hel del faktiskt
 Jag får massor av energi och blir sugen att testa att köra lopp!

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Niclas B´s gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se