Senaste inläggen

Av Niclas Bernhardsson - Onsdag 5 jan 23:00

Onsdag och idag fyller min kära Ullis år. Det var helt klart ett pussel att få till någon bra present men jag och barnen slog våra kloka huvuden ihop och eftersom jag hört att hon pratat om en sak förut så bestämde jag mig för just det och barnen hängde på. Men någon frukost på sängen var omöjligt att få till då jag är så gott som död på morgonen. Men Ullis hade visst fixat lite gott själv och det kändes förstås lite surt. Men jag hade lurat i henne att det skulle hända något runt lunch men vi sitter i karantän så lite låsta var vi förstås.

Så var det dags att träna och Ullis frågar om jag skall med men jag har börjat få ont i vänster utsida knä och kände att jag börjat få en överbelastningsskada och det kanske inte är så konstigt då jag har ökat träningen rätt hårt på slutet.

Men Ullis körde på hårt som vanligt och hon imponerar. 

Rätt som det var så kommer maten vi beställt från Ica och bara det kändes som en present och vi beställde mat för över 2000 kronor men det drar ju iväg förstås. Sen var det då dags för Ullis present och rätt som det var så ringer det på dörren och jag fattar ingenting. Då kommer svägerskan med blommor. Hon skulle till Skåne och passade på att hoppa in, snällt! Hon tog även med sig ett paket som hon skulle posta, man blir lite låst i karantän. 

Efter det så väntade jag in att Ullis skulle bli upptagen med någonting och sprang och bytte om till finkläder och sprang och ringde på dörren. Hon blev förstås paff och jag låtsades släppa in några och sen började vi sjunga Ja må hon leva! :-) Med få medel så lyckades vi få till en bra födelsedag och vi åt gott och bara njöt. Presenten då? Jodå, det blev ett Colting-medlemsskap med träningsprogram och allt möjligt. Hon blev superglad och det kändes bra.

Vi röjde också lite i källaren och då ser vi att vi fått svaren på covid-testerna och jag loggade snabbt in i 1177 och det var negativt på både mig och Ullis. På fredag så gör vi nya tester och då testar även Tim sig. Men det ser bra ut och vi verkar ha isolerat stackars Felix bra.

Sen ringer en kund och undrar vart hans sicklar är och de verkar ha kommit bort och jag lovar att få iväg en ny direkt men hur gör man det då man inte kan gå in på posten och inga frimärken fanns hemma. Jag fixar det med Skicka lätt och sen kommer Rosie och går och lämnar. Supersnällt!

Mitt knä blev värre och värre och det var lite surt. På kvällen började jag bli sugen på att samtidigt klicka hem ett nytt ljudsystem till teven som kommer och det finns ju en uppsjö men man kanske inte skall snåla på sånt, tänkte jag. Men jag kom aldrig riktigt till skott men imorgon så blir det nog ett köp. Jag verkar ha fastnat på en som just nu har hela 4000 kronor i rabatt. 


Av Niclas Bernhardsson - Tisdag 4 jan 23:00

Tisdag och idag var det covid-test för familjen. Felix tog egen bil förstås. Men först skulle jag hämta lite skruvar utanför Woodys och Johanna var snäll och sprang ut med dem. Vi betalade och tackade så mycket. Riktigt snällt! 

Sen mot Trosa och ställa sig i kön. Jag, som har bicuspid aortaklaff klarar verkligen inte av att ha något i halsen och jag höll hela tiden på att kräkas. Efter någon minut, med en jäkla massa tårar, så hade jag väl rört runt topsen i typ fem sekunder och sen skall det vidare till näsan som förstås nu är jättesnorig efter problemet med halsen... :-0

Helt färdig så lämnar vi då Trosa och åker hem igen. 

Sen blir vi lite sugna på att gå en sväng och åker ut mot Stensund och kollar så det inte är fullt med folk där men det verkar lugnt. Vi går vår vanliga runda och rätt som det var så ropar Ullis till lite och när jag snabbt tittar upp så åker hjärtat upp i halsgropen. Jag blir skiträtt och då är jag inte ens hundrädd men två stora kampsportshundar typ galloperar rakt emot oss och det är bara tio meter kvar och vid nästa sekund är de framme. De är hoppiga och glada men jag blev faktiskt lite tagen och sekunderna efter blir jag arg. Vi fortsätter gå och snart så ser vi ägarna och jag får ur mig något med att jag faktiskt blev rädd. 

Jag känner att det sitter kvar en del och helt klart så har jag inte samma motståndskraft längre mot saker och ting. Men det försvann och blev bättre efter någon halvtimme. 

Väl hemma så frågar Ullis om vi inte skall cykla och jag känner mig låg och hade bestämt mig för att stå över men min mun svarar direkt ja. Härligt! Jag blev nästan förvånad själv. 

Jag kör dock lite kortare och viker ned mig vid 26 minuter och Ullis fortsätter själv förstås. 

Sen fixade vi lite med bokföring, krokar och lite annat. Det blev lite "Efter fem", på teve också. 

Ja just det! Jag och grabbarna hade lite mailkonversation bakom Ullis rygg också för det är ju en person som fyller år imorgon! :-)

Av Niclas Bernhardsson - Måndag 3 jan 23:00

Måndag och nu är det ju bara en veckas ledighet kvar. Såvida inte coviden ställer till det. Vi har ju ena sonen isolerad på sitt rum och imorgon väntar ett mer ordentligt test utanför vårdcentralen, i Trosa. 

Jag passade på att testa nya borrmaskinen och borrade upp några hål för ett par krokar. Sen i med pluggen och det var visst lite väl mycket plats så jag fogade dit dem och så får jag vänta. Inga passande skruvar hade jag men Johanna kunde lösa det genom att vi swishade och hämtade utanför, schysst! Men det fick bli imorgon då hon inte jobbade idag. 

Sen skulle vi träna och vi körde en bana Ullis inte hade kört och efter några minuter så ser vi att Lisa Nordén kommer bakifrån och det var ju lite sporrande. Hon verkar köra ett träningsprogram men just nu körde hon rätt lugnt och varför inte hänga på henne. Så länge det gick alltså. Ullis var lite starkare idag så hon hade någon halvminuts försprång och när Lisa kommer så trycker jag till och joinar henne. Snart är vi ikapp Ullis och vi kör lite med Lisa. Det låter kanske lite fjantigt men det sporrade absolut. Hon verkar köra återhämtning så vi kör runt en halvtimme med henne och sen viker hon av. Då gick också farten ned för trots att det var återhämtningsfart för henne så var det inte det för mig. 

Det blir totalt en timme och tjugo minuter och jag är helt slut efteråt då vi avslutade med en rejäl stigning och Ullis tryckte förstås på slutet. Vi passade på att få lite extra kilometer och rullade nedför berget sen.

Precis när jag är klar och skall in i duschen så ringer vårdcentralen upp och det hade jag helt glömt bort. Jag ville ju ha hjälp med att ta bort stygnen och hur skulle det bli nu då vi satt i karantän. Hon berättade att om det såg bra ut så gjorde det inget om det satt några extra dagar men det kunde ju bli rätt många dagar. Hon berättade att vi ju även kunde ta bort det själv om vi hade sterila grejer. Ullis var inte lika taggad som jag och när hon var i duschen så hade jag spritat en liten smal sax och försökte själv. Jag nådde dock inte själva trådarna med min lediga hand för de skulle man dra i för att komma under med saxen. Jag ropade på Tim och snart hade vi fått under saxen och snart var de av. Tim fick dra bort den bit som satt kvar då jag är stel som en pinne och inte nådde dit. Grymt, Tim! :-)

Sen pratar vi med svärmor på telefon och då vi pratar om att vi köpt ny soffa så frågar hon om vi inte köpt ny teve också och Ullis och jag tittar på varandra. Det höll vi ju på att göra men var lite inne på att vänta tills soffan kommit. Det gjorde mig så sugen så snart hade jag klickat hem en riktigt fin en! :-D

Kvällen avslutades framför teven med te och vi tittade på Lyckoviken. Inte riktigt i samma klass som den Tunna blå linjen men funkar absolut. Martin Stenmarck är fortfarande behållningen. Jag har faktiskt haft en jäkla lång mailkonversation med honom då han skulle köpa skates men han dök inte upp till vår träff då han fick förhinder och sen var vi inte riktigt överrens om betalningen. :-) Men ångar du dig, Martin, så kan vi nog lösa det. :-)


Av Niclas Bernhardsson - Söndag 2 jan 23:00

Söndag och Ullis och jag startade med lite egen lymfmassage och när jag direkt efter gjorde min rehab så blev vi båda chockade. På första repetitionen så kommer jag ned i backen med armarna då jag låg på rygg och skulle föra en stång bakåt och det var häpnadsväckande. Sjukt kul och det sporrade. 

Sen var det ganska mycket släktforskning då Tim fick ett DNA-test i julklapp och eftersom min kusin gjort ett monsterarbete så var ena sidan väldigt enkel. Jag passade på att ringa min ena faster och vi pratade en stund. Hon lovade att kolla lite i sina gömmor och återkomma. 

Efter det så behövde vi träna och det blev en bana som inte Ullis kört förut. Den kändes lite tung men jag kunde ju försöka. Det blev återigen konstigt med mitt motstånd och jag behövde typ inte växla. Troligtvis så hade klockan gått och in och talat om vilket motstånd jag skulle ha och det såg jag inte. Nu blev det typ som att jag och Ullis höll ihop bra ändå men efter någon timme började jag bli riktigt trött. Motståndet ändrades också och nu behövde jag växla själv. 

Det blev till slut nästan en och en halv timme och det var superskönt. 

Rätt som det var så kommer ena sonen och säger att han känner lite i halsen jäklars! Det visade positivt och han isolerades snabbt i sitt rum och vi andra testade oss direkt. Ingen blev positiv och det var ju... positivt. Men nu blir det karantän och vi bokade in covidtester på oss alla vid vårdcentralen. Nu är det bara att hålla tummarna men chansen finns. 

Sen blev det tv för hela slanten och vi såg tre avsnitt av den tunna blå linjen och nu har vi sett slut på den. Den var riktigt bra och man blev engagerad så helt klart så är både manus och skådespelare bra. Jag vet dock inte om den lockar folk till att bli poliser. 

Av Niclas Bernhardsson - Lördag 1 jan 23:00

Vaknar upp och vi har sovit länge. Som vanligt så drack vi ingenting och eftersom jag ändå inte verkar tåla det minsta alkohol så är valet lätt. Jag verkar heller inte ätit så mycket socker igår så jag vaknade och mådde prima. 

Vi hade egentligen tänkt att åka upp till Stockholm men tiden gick och vi fixade lite hemma istället. 

Jag körde lite rehab och vi plockade med lite olika saker och körde både schack och kollade på serier. Nu har vi fastnat i den Tunna blå linjen och den är ju sjukt bra. Det blir oftast inte bara ett avsnitt per gång utan det rullade på och så även idag. 

Det blev lite rester till lunch och till middag så körde vi också lite lättare och det blev kycklingben och färsk pasta med beasås, nice!

På kvällen så tog vi tag i träningen och åkte till Trosa Sports Club och körde crosstrainer. Jag var superseg i början och ville nästan ge upp men sen släppte det och jag kunde köra på. Det syntes också på pulsen som låg på runt 150 slag/minuten fast jag tog det lugnt. Sen helt plötsligt så sjönk den till 120 slag och då var det bara att gasa. Lite typist min hjärtproblematik. Dusch på det och sen hemåt. 

Bra dag! :-)

Av Niclas Bernhardsson - 31 december 2021 23:45

Vaknade upp och var halvt förstörd. Jag hade sovit riktigt dåligt och var uppe flera gånger i natt. Allt berodde på att jag inte kände att jag hade full koll inför Nyårsjoggen och Ullis förstod inte varför jag var så orolig. Du kan ju det här, sade hon. Men nu kände jag att jag inte ens hunnit tänka igenom allt ordentligt och det var säkerligen något som vi hade missat. Nåja, det fick bli så som det blev. Som vanligt så kommer vi iväg sent för vi kom förstås på saker i sista stund. 

Väl på plats så är det redan några stycken där och jag låser upp och tar fram vår klubbflagga och slänger upp. Snart så är det dags och jag hinner hälsa alla välkomna och ger dem lite korta instruktioner. Sen ser vi att vi behöver någon duk och jag åker till Trossen och efter lite letande så hittar vi en duk men det var lite oroligt då inte ens personalen hittade först. 

Sen fort tillbaka och vi fixade till dukningen riktigt bra och lagom med priser. 

När det började närma sig så kom Trossen-Uno och vi hade ett trevligt samtal och allt var klart för löparna att komma och rätt som det var så kom ett stort gäng inspringandes. Helt perfekt och jag höll ett kort tal och vi skålade in det nya löparåret och ut med det gamla. Med några inflikningar om lopp med reservation att jag missat både ett och två lopp då jag inte hade hunnit kollat igenom det. Jag passade på att nämna Ullis som alltid gör minst lika mycket som jag men som sällan får lika mycket cred och det blev ett slags hedersomnämnande för det är ju trist att hon skall komma i skymundan. 

Det blev lite prat och välkomande av nya medlemmar och det känns klart som om klubben växer. Ullis och jag bestämde oss för att satsa mer på den s.k nybörjargruppen men jag påtalade att man inte behövde vara nybörjare för den gruppen utan det är lite lugnare och lite mindre intensitetet i den och man kan gott och väl gå emellan lite om man vill. Den är dock perfekt om man är typ nybörjare för alla är välkomna. 

Sen städade vi undan och åkte och lämnade lite saker hos Flaken. 

Efter det var det full fart till Nyköping då vi skulle gå på bio med Ullis syskonbarn, Melissa och Cornelia. Vi körde på stort och de fick välja storlek på popcornen och tillsammans med en påse godis så blev det lite väl mycket men men...

Vi tittade på Bamse och vulkanön och det var kul tills sista kvarten då jag fick ett oroligt barn bakom mig som sparkade konstant i sätet. Melissa välte hela popcornförpackningen och så mycket popcorn har jag aldrig sett på ett golv. :-) Vi talade om att det inte gör någonting och Cornelia delade med sig av sin skål. 

Efter att Melissa blev hämtat och vi lämnat Cornelia så åkte vi hemåt och nu var vi lite trötta och vi skippade träningen. 

Tim och Felix ordnade maten och sen blev det en lugnt och skön kväll med god mat innan vi gick ut och skålade och kollade in fyrverkerierna. Det blev lite schack och sen lite tv-serie - nice! 

Av Niclas Bernhardsson - 30 december 2021 23:00

Torsdag och vi åkte in till Nyköping och fick inte riktigt samma fina service som igår. Som tur var så hade vi fått bra information igår och med hjälp av det så fick vi till precis som vi ville ha det. Så vi slog till på en ny soffa med divan, det blir nice! Igår kollade vi förresten in en ny teve men den kan gott vänta tills vi får hem soffan. 

Sen blev det en massa inköp till Nyårsjoggen och det kändes som vi var lite sena med allt. Bara hoppas vi har koll. 

Sen blev det fika med Tomas och Rosie och rätt som det var kom vi in på det här med nyår och jag började fundera på varför det blev nytt år just den 1:a januari och det kan tyckas som en befängd fråga men varför? Jag tänkte att det borde ju rimligen vara den 24:e december, när Jesus har beräknats fötts då vår tideräkning utgår från det. Sen kan det visst diffa på typ tre dagar då han egentligen föddes. Efter ett kort tag förstod de min fundering och efter lite googlande så visade det sig att man egentligen hade runt 1:a mars som start för ett nytt år men att man, i samband med den romerska utbredningen, tyckte det vore mer passande att lägga till två månader innan och det blev följdaktligen januari och februari. Så själva nyåret tidigarelades faktiskt och det slog igen relativt sent i övriga Europa, tror det pratades om 1500-talet.

På kvällen så tog vi tag i träningen också och det blev lite zwift igen och nu jäklar tryckte jag på. Jag var överjävligt trött på att känna att medicinen trycker ned mig och jag ville typ inte vara ett offer. Det gick rätt bra men jag tappade på sista spurten men snittade 173 watt och det är relativt högt, iaf på min trainer. Det blev Tick-tock-banan, som är 19,4 km och tiden blev 35.09 Dock med lite bra ryggar. 

Vi avslutade med att se på Efter fem och där fick vi se skådespelarskan som spelade Fia Knyckerts, i En hederlig jul. Hon heter nog Gizen och verkar blivit riktigt hyllad. Så vi började med att se ett avsnitt av Den tunna blå linjen och sen avslutade med att titta lite på the Iron Fist. Tyvärr blev det lite sent och imorgon väntar Nyårsjoggen och jag lade mig klart orolig över att inte ha koll på allt. 

Av Niclas Bernhardsson - 29 december 2021 23:00

Onsdag och jag sov visst riktigt bra på natten. Kanske var det lite träning som behövdes. Idag var jag till Södertälje rehab och när jag smet in på toaletten så plingar klockan till och det står ett meddelande från Ullis att "han väntar". Sjukgymnasten hette Mats Käll så nu tänkte jag att jag får skäll av Käll. Men skället uteblev och jag fick bra övningar och han blev förvånad hur bra leden fungerade. Jag hade ju ändå följt programmet jag fick från sjukhuset rätt bra men när jag slutade med smärtstillande så blev det ju lite svårare att ta ut rörelserna då jag rehabade. 

Sen drog vi vidare mot Kungens kurva och var det inte hög tid för en ny soffa, tänkte vi. Vi stannade till på Mio och fick superbra hjälp av en herre där i skorta och hängslen. Vi bestämde oss där på plats men tänkte beställa från Nyköping då det skulle bli lite närmare. Men vi får ge den mannen cred. Precis i slutet kom det några bekanta till Ullis och det blev lite abrupt slut. Hoppas han kände att vi tyckte att han gjorde ett bra jobb. 

På kvällen så tittade vi på en hel del film och både Ullis och jag fastnade lite i en ny Marvel-serie, the Iron fist. Säga vad man vill om de serierna men de är duktiga på att få en att fastna. På slutet började dock Ullis att tappa intresset men det var ändå imponerande att hon såg några avsnitt. Det är ju inte det mest seriösa man kan se men vad är det nuförtiden.

Presentation

Omröstning

Finner du inspiration på min blogg?
 Nej inte alls!
 Jo, kanske liiite då
 Jodå, får sådär lagom sug på att träna
 En hel del faktiskt
 Jag får massor av energi och blir sugen att testa att köra lopp!

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6
7
8 9
10 11 12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2022
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Niclas B´s gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se