Måndag morgon och jag hade absolut sovit lite dåligt. Alla blixtar gjorde att det blivit en orolig sömn. Det lugnade sig lite mot slutet dock. 

Upp på morgonen och jag förstod att kaffet var slut och det var lite surt. Jag tar lite att äta och skippar nu mjölken i muslin då jag måste få ordning på magen. Det är allt oftare lite i uppror och inte blir det bättre av att mana börjar stressa upp sig inför Kalmar Ironman. Jag är också lite irriterad att jag inte kommit i bättre form. Jag har ju haft rätt lång tid att förbereda mig. Idag skulle jag upp och köpa en ny våtdräkt också men jag behövde även kika på själva triathlondräkten då den sitter åt för mycket. Det gjorde den även förra gången. 

Jag började dock med att försöka leta reda på alla servicegrejer och oljor till cyklarna men jag hittade inte själva burken där kedjan skall löpa i. Den som man fyller med rengöringsvätska och jag lade nog ner över en timme på letandet. Jag fick också leta efter en insexnyckel då jag skulle ändra växlingshandtagen fram på min cykel. Det positiva i allt är att det ändå är en bit kvara men det var klart stressande att lägga en massa tid på onödiga saker. Sen ser jag att Ullis drev nog också kanske behöver bytas och det var nog mest stressande. Kedjan borde dock bytas en gång innan, det är lite svårt att se hur slitna dreven var. Jag skulle kunna beställa hem för säkerhets skull förstås för bytas måste det ändå göras i framtiden, hursomhelt. 

Nu såg jag att Ullis lagt fram två små kaffekapslar så lite kaffe kunde man få. Felix tyckte det luktade kalaspuffar om kaffet och han hade rätt. 

Sen lite lunch och jag passade på att fortsätta mecka och hann få ordning på mina växlar, då jag hittade en insexnyckel, och bytte lite lindor och monterade på ett flaskställ till på Ullis cykel. 

Nu kom Ullis hem och vi åkte direkt mot stan. Först skulle vi kolla några lägenheter med Felix och några var riktigt intressanta. 

Sen mot killen som sålde våtdräkten och det är ju en gammal bekant som lägger ned lite av sitt sortiment så det var inte jättemycket kvar. Dräkten som jag siktat in mig på var dock borta men det blev en annan dräkt istället. Den satt mycket bättre så nu kan jag släppa ångesten kring att dräkten skall sitta åt för mycket. Vi köpte på oss ett gäng glasögon och så lite annat. Det fanns ingen riktigt bra triathlondräkt men jag köpte faktiskt ett billigt två-delat set som reserv och så hade han en dräkt som skulle slängas. Det var ett tillbakaskick där en söm gått upp. Den satt inte helt perfekt heller men den sitter bättre än den jag har. Oavsett så har jag nu kläder att träna i och kanske blir jag smal någon gång igen. 

Vi åkte hemåt och stannade till på Max och åt lite. Det hade visst varit en skjutning i södra Stockholm och på vägen hem så mötte vi två polisbilar i hög fart. En från varsitt håll och vi åkte förbi stället där det hänt. 

Väl hemma så landade vi i soffan och min tänkte stretch försvann då hela dagen gick. 

Så har jag då läst ut en ny bok och det var alltså Evighetsfällan, skriven av Eeva Park. Det tog lite tid, i början, då den var seg och rätt hoppig. Sen börjades säcken knytas ihop men den var ändå inte så himla bra. 

Boken handlar om en tjej som luras in i sexhandeln, i Tyskland, och man får inte alls någon bra bekrivning av någonting. Kanske mot slutet då men då den är så hoppig så känns den lite jobbig och slutet hade lite övrigt att önska. 

Nu kanske vän av ordning reagerar på att den ändå får 2/5 men den hade ändå sina poänger. 

Söndag och jag vaknade och kände mig seg. Några dagars träningsfritt hade inte gjort mig piggare så nu längtade jag verkligen till träning. Först var det dock frukost och vi bävade lite för vädret som verkar blir till det sämre framåt dagen. 

Sen körde jag lite lymfmassage, med Ullis, och sedan gjorde jag lite egen rehab men hoppade över träningen för korsryggen. Nu brände det i låren och jag tänkte att det kanske var dumt att köra djupa utfallssteg men nu var det gjort. 

Vi packade klart allting och jag ändrade Ullis cykel till utomhuskörning men undrade ändå om vi inte skulle köra inomhus men Ullis ville verkligen ut. För mig var det en kombination mellan att jag hatar att cykla i regn och att grus och skit letar sig in i ställen på cykeln som man inte önskar. Det skulle ta extra tid att göra rent. 

Men, men... Vi ändrade dock simningen till sjön Sillen, då det skulle gå fortare att komma hem igen. 

När vi kom fram så började det att regna lite lätt och vi tog på oss våtdräkterna och gömde skorna under en väska. Ut i vattnet och nu ville vi känna hur det kändes att bara komma i vattnet och börja simma. Vi glömde tyvärr bort att ta med en flaska med varmvatten att hälla i ryggen men det får vi inte glömma på tävlingsdagen. Det var lite kallt när vattnet kom ned i korsryggen men snart simmade vi och det kändes riktigt bra. Jag provade ett par nya glasögon och de var grymma. Samma modell har jag haft mycket strul med förut men de här läckte inte in en endaste gång. 

Då vi inte hade flytbojar så höll vi oss ganska nära stranden och det blev ett antal vändor tills vi fått ihop våra 20 minuter. 

Sen upp på land och av med våtdräkterna. Upp till bilen barfota och så åkte vi även hemåt. Typ i badkläderna på filtar.

Nu vräkte det ned och jag vägrade att cykla ute. Det är en sak om det börjar regna under tiden men cyklar men att börja i hällregn vägrade jag. Det kändes så onödigt att stå i timmar efteråt och göra rent cyklarna. 

Ullis gick med på att köra i källaren tillsammans med mig men hon var nästan på gång att köra själv ute. Det ville jag förstås inte så jag hade förstås följt med henne så jag är glad att hon gav med sig. 

Jag drog ned i källaren direkt och det blev ett snabbt byte av hjulen och snart satt vi på hojarna och nu hade jag fått igång min klocka igen. Den dog i slutet av simningen då jag glömt bort att ladda den. 

Det blev en timmes rätt hård körning på Watopia. Vulkanrundan som är runt en halvmil lång och ibland tryckte jag på rätt hårt och benen svarade riktigt bra. 

Mot slutet så hör vi att Tanja kommit och hon kikade ned i våran pain cave. Felix var också klar för han skulle också med. Så jäkla roligt att han blivit sugen att motionera mera. 

Utomhus regnade det fortfarande så det blev en tunn vindjacka och sen på med skorna. Keps borde man ju haft men det hade jag inte tid att leta efter. Vi började lite lugnt och det kändes oförskämt bra. Första backen och jag kände mig inte alls så trött som jag borde. Jag låg längst fram och bara trippade på. När vi kommit en bit så vek vi hemåt då vi inte ville att Felix skulle springa för långt då hana inte sprungit på rätt länge. Det blev drygt fyra kilometer för honom och han såg fortfarande fräsch ut men det kan ju vara värre med leder och sånt. Ullis och jag skulle egentligen bara springa någon halvtimme men det kändes lätt så det blev en bit till. På en raka så ville jag testa lite högre tempo och nu togs jag ned på jorden lite grand. Det tog emot lite men det kändes ändå väldigt bra och jag kände absolut ingenting i benen. Efteråt vara jag löjligt pigg och fräsch men ju längre kvällen gick ju stelare blev jag. 

Vi gick sedan och handlade och vi handlade också en blomma till en bekant som akut fick åka in med hjärtproblem. Läskigt! 

Felix gick in och Ullis och jag gick bort med blomman och en liten ask med polkagrisgodis. 

Det blev lite trevligt snack och han kände sig riktigt bra nu men är förstås sjukskriven.

Lite mat hemma och jag blev allt stelare. 

På kvällen så lade jag in böcker i katalogen och Ullis tittade lite på teve. Vi försökte se höjdpunkterna från dagens spännande match mot USA och vi såg i alla fall de två sista straffarna. Vad sjukt! Det gick ju inte ens att se att bollen var över men samtidigt såg man inte att linjen vara bruten. Galet! 

Jag avslutade med att ligga lite på IR-madrassen och läste samtidigt boken jag håller på med. Det är inte den bästa och hade jag inte läst ett par böcker i följd nu så skulle risken vara att det blev ett uppehåll. Jag känner dock suget på att fortsätta läsa så det är lugnt. 

Tanja, Ullis, jag och Felix

Lördag och klockan ringde redan halv fem då vi skulle iväg på ett riktigt häftigt event. Ullis skulle vara med på Visingsö Open Water Extreme och då gällde det att komma iväg rätt tidigt. Felix skulle hänga på också och Tim och Cilla var också intresserade men fick förhinder på slutet. Dock skulle vi sammanstråla hos Ullis pappa efter eventet då han ville bjuda på lite gott. 

Hursomhelst så kommer Ullis, jag och Felix iväg som det var tänkt och Ullis försökte vila lite och förbereda sig mentalt. 

Mellan Norrköping och Linköping pausade vi och åt lite frukost. Sedan for vi vidare. 

I Gränna så svängde vi ned och parkerade och nu var Ullis absolut lite nojig och jag förstår henne. Felix och jag försökte peppa så mycket det gick och när hon var utom synhåll så kunde vi lufta att vi faktiskt var lite oroliga. Hon skulle tillsammans med ett trettiotal andra åka ut med färjan och sedan hoppa av och sedan simma fem kilomter till Visingsö. Nu var vädret dock så dåligt så det hade varit för farligt att köra enligt deras grundidé som var att åka ut en kilometer och sedan skulle de simma resterande fem kilometer till Visingsö. Nu var vågorna rakt nordliga och det hade varit en övermäktig uppgift att i de stora vågorna hålla kursen. Nu gick vi istället på färjan som tog oss till Visingsö sydligaste udde och där skulle det ske. Det skulle ta ungefär 20 minuter men det blev snarare runt 50 minuter. 

Ullis var nu riktigt nervös och jag pussade henne lycka till och gick upp en våning för att få en bättre överblick. Vågorna slog senhårt mot bogen så det sprutade över alla på färjan. 

Pang! Där gick "starten" och Ullis gick med hyfsat bestämda steg mot kanten men tvekar, liksom väldigt många, över höjden och de förskräckliga vågorna. Det var klart över en meter i höjd och ibland upp till en och en halv meter. Det beskrevs som att vara i en torktumlare. 

Jag försökte följa Ullis men hon for iväg som en vante i vågorna och flytbojen drogs över ryggen. Fy f-n! tänkte jag. 

Dock tappade jag bort henne rätt snabbt och Felix och jag försökte följa henne då färjan började följa deltagarna en bit ifrån. Tyvärr följde vi fel deltagare men det var ändå spännande. 

Efter någon halvtimme så åkte vi till Visingsö för att se när deltagarna skulle gå upp men det skulle förstås ta ett tag. 

Den förste som klev upp var helt sjuk. Vågorna var stora och slet i deltagarna men det märktes knappt på honom som förresten heter Henrik och kom från Södertälje Simsällskap. När han klev upp så märktes det knappt att han simmat. Resten var dock mänskliga och i princip alla var helt slut och att ta sig upp på fötter då vågorna slet i benen var allt annat än lätt. Sen kom Ullis och även hon hade svårt att komma upp men hon såg fräsch ut, kul! Vilken jäkla bedrift och det dröjde inte länge förrän hon började prata om nästa år. 

Hon berättade att det blev en chock då hon kom i vattnet och beskrev det som jag brukar beskriva det då jag inte kunnat andas. Det var helt kört att börja simma och det tog ett tag innan hon kunde komma igång men sedan gick det rätt bra men det hade varit sjukt jobbigt och man for runt, sade hon. 

Sedan åkte vi hemåt och skulle sammanstråla med Tim och Cilla. Dock var vi tvungna att stanna till och äta lite och vi stannade i Mjölby för lite mat. 

Sedan vidare och när vi skulle åka in, den sista biten, så kommer Tim och Cilla från andra hållet och vi kom alltså precis samtidigt och vi skrattade åt det. De hade först inte sett att det var vi då Felix körde den biten. 

De allra flesta hade redan begett sig hemåt men vi hann träffa Carro och hennes familj samt Monas syster med barn och barnbarn. Mona är som ni säkert vet Ullis pappas fru. Sedan kikade vi lite på ett gäng kattungar, riktigt gulliga. 

Vi fikade lite grand och hann prata en hel del innan vi åkte hemåt. 

Tim och Cilla var lite hungriga på vägen och så även vi så vi stannade till vid Max, vid Påljungshage och åt. 

Sedan kramade vi Tim och Cilla adjö innan vi åkte hemåt.

Väl hemma så slappade vi lite och kollade lite på teve. 

Fredag och Ullis och jag startade upp dagen med lite härligt lymfmassage, den man gör på sig själv. 

Sen gick jag all in med min rehab och efter lite frukost så var vi igång med att sortera böcker och när Felix vaknade så började han, med min hjälp, att kolla lite på altandörren som har strulat. Det gick riktigt bra och snart hade han plockat isär halva dörren och behövde lite nya skruvar.

Ullis behövde dessutom kolla in något underställ då hon tänkt ställa upp i ett halvtokigt sim-event imorgon. Det är att man skall åka ut med färjan från Gränna och sedan hoppa i vattnet och simma till Visingsö. Tyvärr brukar det vara jäkligt kallt så ett tips var att ha ett underställ av merino-ull under. 

Först var dock jag och Ullis en runda på soptippen och slängde ännu mer böcker och även lite annat vi behövde bli av med. 

Vi hittade bra skruvar på Woodys och hann prata lite med Johanna och Felix följde med. Det slog oss att de faktiskt var kusiner och det var inget vi tänkt på innan. 

Sen till Hulo och där hittade vi ett bra underställ och dessutom till ett bra pris. 

Hem igen och jag fortsatte att sortera böcker och Felix fixade med dörren. 

Det gick riktigt bra och snart var dörren fixad och den andra dörren gick smidigt igen. 

Mot kvällen ville Felix prova hur det kändes att vara i vatten med min gamla våtdräkt då jag ändå kände att den passade bättre på honom. 

Vi åkte ut till Stensund och jag gick i först och det var lite kallt först men jag låg kvar och snart var även Felix i. Ullis stannade kvar på land och kände sig nöjd med det. 

Vi avslutade kvällen med att titta på Tilde och samtidigt så lade jag in mer böcker i bibliotekskatalogen. 

Torsdag och utanför regnade det lite lätt, vi som skulle simma idag. Ullis var dock taggad och lite regn skulle inte stoppa henne. Vi kunde ju ta på oss hemma, sade hon. Jag är lite seg och vill alltid skjuta upp saker men i det här fallet så lät det riktigt smart.

Först började vi dock med lite lymfmassage och jag körde sedan lite lätt rehab innan vi bytte om.

Dräkten satt som vanligt fruktansvärt tight och det var Ullis som hade sett att jag såg nedtryckt ut i den. Mycket riktigt så verkar så vara fallet så jag har beställt en ny dräkt som jag skall hämta på måndag uppe i Stockholm. 

Idag skulle jag dessutom testa att hälla varmvatten i dräkten precis innan jag gick i. Det var ett tips som Ullis hade hittat på nätet. Det stod dessutom tipps. Har det inte blivit värre med stavningen nu för tiden? Nu för tiden kan för övrigt skrivas ihop också. 

Hursomhelst så åkte vi ut till Stensund och Ullis var riktigt taggad. Jag var nog mer inställd på att testa med nya dräkten sen men nu gick ju inte det. 

Vi går till bryggan och jag låter strumporna vara på och häller vattnet innanför dräkten. Sedan ned direkt och Ullis blev förvånad att jag kunde simma direkt. Jag med men tänkte på det först efter ett tag. Det lät ju rimligt att jag haft svårt att få igång andningen om jag varit för instängd och dessutom med kallt vatten mot kroppen.

Jag simmade nog bättre än på länge men det var fortsatt lite ansträngt, dräkten var ju förstås fortsatt trång. Det blev lite kortare för mig men Ullis drog 500 meter och var nöjd. Jag kanske fick ihop närmare 400 meter. 

Efter simningen var det bara att byta om och bege sig hemåt och nu vräkte det ned. 

Sedan hoppade vi in i bilen och drog till Nyköping då Ullis skulle färga ögonbrynen. 

Vi gick runt lite grand först och sprang på en kompis till Ullis. Vi pratade lite grand och sedan försökte vi hitta en bra restaurang. Jag sökte på nätet och hittade Melissa pizza och pasta. Tror den heter så i alla fall. Den hade fått bra betyg men dock endast ett fåtal. 

Den såg lite billig ut men var fräsch och nu var jag hungrig. Det var helt okej men absolut inte värd 5,0, som den hade fått i betyg av de tre som hade recenserat. En 3:a kan den få dock och de var serviceinriktade. 

Sedan gick Ullis iväg och jag åkte till Haga Cykel och köpte nya klossar till mina skor som jag skall ha på Ironman. Jag försökte hitta något bra fett till några drev men det hade de inte. 

Nu ringde Ullis och hon var redan klar. 

Det blev sedan en sväng på Mio och Rusta men även City Gross då vi hörde att Tim och Cilla skulle komma förbi. Lite fikabröd åkte ned i korgen. 

På vägen hem så stannade vi till på Jureskogs och köpte två små cheeseburgare och inget annat. 170 kronor och jag hajade till. Ojdå! Men det var gott så det är väl så att priserna drar iväg. 

Hemma så blev det lite mer rehab och jag passade på att rensa lite mer böcker för jag hittade några böcker som kunde intressera dem. 

När Tim och Cilla kom så var jag precis klar och vi satte oss och fikade. 

Tim fick en fin tröja av Felix och sedan ville grabbarna se på fotboll så jag och Ullis samt Cilla spelade lite kort. Det blev "golf" som vanligt och det var ruggigt jämnt och skulle avslutas på sista spelet och det är bara att gratulera Cilla till segern. Trots att jag låg bra till så slutade jag på en sistaplats...

Nu hade tiden runnit iväg och det var bara sängen kvar som väntade. Jag läste någon kvar men sedan kände jag att jag blundade hela tiden och det var bara att lägga ned. 

Onsdag morgon och det var en ynnest att gå upp och äta frukost då Ullis fixat en drömfrukost. Med den frukosten så fick man bra energi och vi körde lite morgongymnastik i form av egen lymfmassage. Sedan körde vi lite rehab bägge två.

Nu var det bara att ta tag i målningen av ytterdörren men det var lite riskabelt då det kunde regna. 

Vi gjorde ordning en plats under paviljongen och sedan monterade vi bort dörren och lade den på plats med hjälp av några gamla böcker som ändå skulle slängas. 

Sedan var det bara att slipa och borsta innan vi började att måla. 

Ullis och jag målade på och sedan var det bara att vänta. 

Rosie kom förbi på en kaffe och jag märkte att jag var inne i mina egna tankar kring målningen. 

Sedan blev det lite lätt slipning innan vi gick över en andra gång. 

Sen kom det regn och det blåste tyvärr lite grand så vi fick flytta bordet, där dörren låg. 

Felix var snäll och gjorde mat och sedan behövde Ullis och jag träna lite så vi traskade ned i källaren. 

Det blev ett pass som Ullis skulle köra och det passade mig bra. Det är ju gjort inför Kalmar Ironman. 

Det blev först en kvarts uppvärmning och sedan körde vi riktigt hårt på fem stycken enminutare innan vi efter en liten paus körde 3 gånger 20 minuter med tuff körning och det kändes riktigt bra. 

Sedan blev det lite bråttom att få på dörren och Felix hjälpte till. Absolut lite krångligt med att få in handtag och lås och jag och Felix pulade lite med det. 

Skönt att kunna låsa om sig och sedan avslutade med en film tillsammans med Felix. Det blev They cloned Tyrone och den var helt okej. Lite speciell men det kändes att man hela tiden var inne i filmen då man inte ville missa någonting. 

När jag väl kom in i boken så hade jag svårt att släppa den och i natt låg jag vaken en bra bit över midnatt. Den hade helt klart sina poänger och idag kom upplösningen och jag tänker förstås inte avslöja för mycket men jag lämnades med en annorlunda känsla. 

Boken var en fristående del av polisen Emma Skölds liv och den här gången så har hon hamnat i koma och frågan är om det verkligen vara en olycka. Frågan är också hur en kvinna helt omärkt kunnat nästla sig in i maken Kristoffers liv utan att någon märkt av något. Det är spännande och många personliga vendettor där Sofie balanserar perfekt. 

Boken får 3/5. Kanske var jag lite snål men det är nog det snöpliga slutet som ligger bakom det. Asch! Vi säger väl 3,5 då! :-)