Ja, ibland så önskar man verkligen det! Ja, att 80-talet skulle komma tillbaka alltså. Där något så enkelt som att träna mera gjorde att man fick resultat. Nu skall det vara filosofier hit och dit och gärna svåra latinska namn. Ja, jag kan förstås, som f.d muskelfreak, diverse latinska ord själv men ändå. Det jag reagerar på är att man som konsument inte längre själv tar ansvar utan lägger det på säljaren som tyvärr inte alltid ser till individens bästa. Det är något sjukt när vi inte längre kan springa ens en tiondel av vad man gjorde på 80-talet t.ex och det skall pratas kompetens och och låga drop m.m Snälla nån! Ut och spring, människa! Visserligen så är det förstås hyfsat viktigt vad man har på fötterna och att det funkar för en själv men hur känns det? Börja jogga lite försiktigt då och då och öka längderna eftersom och gärna med förstånd. Och det sunda förnuftet? Vad hände med det? När inte ens elitlöparna, med mycket högre fart, klarar av att lägga sin träning i tunna skor så tror man att man själv, som generellt väger mycket mer, skall klara det. Samma sak gäller för övrigt med kosten. Det är faktiskt inte så konstigt att vi väger mer nu än för 20-30 år sedan då fikat på något konstigt sätt blivit 3-4 gånger större och vi fikar oftare och rör oss mindre. Men det är ju ett ypperligt läge att skapa kostdebatter hit och dit. Men fortfarande så är det Energi in- och ut som gäller. I stora drag.

Så öppna ögonen nu och ta ansvar för Era egna kroppar! Och visst funkar traditonella skor att springa i terräng så man behöver inte ha flera olika par till att börja med.

Enklare är bättre!  ;-)

Sitter och tittar på I huvudet på Gunde när jag bloggar lite om träningen idag. Kanske blev lite mindre än planerat men väldigt kul! Och med träningsvärken från "Tantträningen" så räckte det och blev över om ärligheten skall fram!

Egentligen var det Ullis och Tanja som skulle springa men frågan kom om jag inte skulle hänga med och det verkade trevligt och nu var det Tanja som skulle visa någon av sina rundor. Lite väl sena kommer vi fram och efter en stund kommer vi iväg och det tar nästan stopp! Jisses! Jag kan ju ibland ha det kämpigt precis i början och det hände nu och det i kombination med att Tanja drog iväg i 5-minutersfart gjorde att jag hamnade lite bakom. Usch! Och jag ser att pulsen gick i taket och jag måste värma upp lite innan jag kan springa. Men efter någon kilometer så ligger pulsen normalt. Vi springer ut på Sörmlandsleden och det är typ samma slinga som jag och Ullis sprang i våras men då åt omvända hållet. Sen ändras rutten efter ett tag och det är härligt teknisk löpning med flera små korta backar och man förflyttas till Lidingöloppet ibland för känslan kommer lite åt tävlingshållet ibland då man snackar om diverse lopp och pulsen är relativt hög ibland. Sen kör vi en lite mindre runda två gånger för att få lite mer mängd och vi är totalt ute i nästan en timme och jag körde två fartökningar på slutet bara för att känna på lite och få upp pulsen. Jag har ju varit ifrån kvalitetsträningen ett tag iom min förkylning. Och visst gick pulsen upp då jag tryckte på. Jag tittade på klockan och ser att den är runt 184 och sen fick jag upp den till 185 vid andra fartökningen. Det fick räcka då jag kände mig lite trött. Skönt pass och trevligt sällskap! Jag hänger nog på igen om jag blir inbjuden! :-)

Imorgon blir det spinning på Safiren, det blir kul!