Torsdag och efter skolan så var det återigen dags att bege mig till Västerljung för den sista massagen. Jag valde ju att plocka ut friskvårdsbidraget i massage och det är välbehövligt för min kropp. Ullis hade ju tipsat om just Monica i Västerljung och fått för sig att hon var riktigt bra och jag var ju supernöjd efter min första gång. Jag fick dock inte ihop vad som hände med en hel timma, jag flöt bara bort och jag var visst mottaglig sade hon. Och jag kan nog bara hålla med, något skumt är det med mig iaf. Lite fundersam på hur det skulle bli nu. Jag kom dit ganska precis och som vanligt så kan jag inte flyta bort då jag ligger på mage och armarna hänger nedåt. Det gör för ont i axeln och det gjorde om möjligt ännu ondare den här gången fast jag försökte verkligen få till det nu. Så axeln störde hela tiden och det var först när jag lade mig på rygg som jag kunde sväva bort. Och det gjorde jag nog. När hon sade att hon hade tryckt hårt med armbågarna så förstod jag ingenting. Det måste jag ju ha känt men nädå. Jag bara försvinner och när det sedan är klart tog det några minuter innan jag kunde komma upp och sen åker jag på värsta nysattacken. Jag kan ju få nysattacker och brukar få det med jämna mellanrum på sommaren men inte på vintern. Jag nös i flera minuter och det var inte alldeles ovanligt i samband med massage, sade Monica. Och jag som dessutom brukar få det. Det kändes ju inte helt perfekt och jag använde nog upp hela hennes arsenal med papper... Men nu hade jag förbrukat hela friskvårdspengen och det på lyxig massage men det kan jag rekommendera och Monica är sjukt duktig och hon har full kropp på hur och var hon skall trycka. Och problemen i ryggen hade börjat försvinna helt och i skrivande stund är det nog helt borta. På vägen hem så får jag ett sms från Karolinska där de tröttnat på att "jag" inte svarat om en tjänst och jag ringer upp växeln då jag inte vet om det är ett fusk-sms från bedragare, så här i Corona-tider. Jag förklarar att jag fått ett sms och att de försökt ringa mig och jag har ju några samtal som jag inte kunnat ta. Det var till en Max och han hade blivit erbjuden jobb men att de nu skulle gå vidare eftersom han inte svarat och allting verkade ju stämma men jag tyckte det var synd om den här Max om de inte lyckats få tag på honom. Personen som skickat verkade jobba på just Karolinska och jag blir kopplad till henne men hennes telefonsvarare går på och jag förklarar läget och lämnar mitt nummer om hon vill få det förklarat mer. Väl hemma så blir det en lugn hemmakväll och träning är det inte tal om idag.