Fredag och idag åkte vi till Stockholm då Ullis skulle efterjustera sina ögon efter ögonoperationen. Vi tog med löparskorna om hon skulle få springa efter. Man vet ju aldrig och vi visste ju inte om det bara skulle bli en kontroll idag.

Väl på plats så sätter vi oss och väntar och när hon går in så passar jag på att blogga om gårdagen. 
Ullis kommer ut och de hade justerat på en gång så någon löpning var inte att rekommendera och hon fick ha solglasögonen på. 

Efter operationen så fikade vi lite på Thelins och det var trevligt.
Efter lite felåkning så var vi på Djurgårn och tog en promenad. 
Vi pausade och åt lite på lilla Hasselbacken. Jag frågade vad han rekommenderade och då han lät så säker på hamburgare så tog jag det och även Ullis. Vi ångrade oss dock men det funkade. 

Vi fortsatte promenera och det blev en dryg mil. 
Sen till Kungens kurva och där fikade vi igen och delade på en bulle.

Väl hemma så tränade jag lite och sen kollade vi på Masked Singer och Ullis och jag var toksäkra på Emma Gren men när gissningen kom på Carolina Klüft så velade jag en aning och sade att det i alla fall var någon av Gren, Klüft och Bianca Kronlöf. Men gissningen låg på Gren.

Torsdag och det var lite segt att komma igång men snart var jag igång med att beskära träden igen men jag tog några pauser då regnet föll och jag behövde samtidigt lite mat i magen. Klart jobbigare än man tror att klättra i träden och tiden gick. Egentligen ville jag träna lite också men tiden gick och kanske var jag fortfarande lite sliten samt tänkte att Ullis vill träna lite på kvällen också.

Nu började det bli tid att åka till Trosa för vi hade bokat tid för att kolla på lite försäkringar på banken. Vi hade ju lite dålig koll och jag hade sagt upp någon halvskum på Hela. 
Jag skyndar mig iväg och får för mig att jag skall hinna tvätta bilen innan också. Nja, tveksamt och Ullis hade börjat gått till banken. 
På banken är det högt tempo och vi skäms lite över att inte kollat över ordentligt vad vi hade. 
Men det gick smidigt och vi fick bra hjälp men tiden gick och man blev sjukt trött och hungrig.

Väl hemma så fanns varken tid eller ork för träning men det sved.

Vi åt och tittade på Elitstyrkans hemligheter.

Onsdag och idag var det lite segare att komma upp. Jag bloggade lite och läste samtidigt lite inspirerande Ironmanbloggar. Det gjorde att jag blev rejält taggad och kanske glömde jag bort att Hitta ut tog lite kraft. Så jag var inställd på att köra lite längre på crosstrainern och att Ullis skulle göra mig sällskap på löpbandet på slutet efter coren. Jag tänkte väl inte att hon sprungit Sillen Runt.

Hursomhelst så kom jag ut i solen runt lunch och jag tog omgående några stora grenar på ett träd innan jag kom på att jag ju skulle byta däcken på gamla Volvon. Först hann jag dock sopa lite på gatan då jag såg att sopbilen varit förbi och det hade jag missat. Jag tänkte på det igår men glömde bort det.

Till bilen då! Lite segt utan bra verktyg men snart nog var det gjort men nu hade den stått för länge så den orkade inte gå igång utan jag får ta starthjälp senare. 

Sen återgick jag till träden och jag blev nog lite trött utan att tänka på det.

Till affären sen och idag fick det bli lite kyckling och jag testade nudlar för första gången på mycket länge.

Maten var svingod och det skadade ju inte att det var billigt. 
Vi tittade sedan lite på Morden i Sandhamn innan vi drog till gymmet.

Klart segt men jag tuffade på och hade Def Leppard i öronen. Det blev riktigt segt på slutet och jag kom på att jag faktiskt varit igång en hel del på slutet.

Väl hemma så kikade vi återigen lite på teve och kom ned i varv. 
 

Tisdag och jag tyckte det var förjäkligt att Ullis skulle jobba. Hon kunde väl ägna sig åt viktigare saker som Hitta ut? Ha ha! Själv så var jag rätt effektiv idag och kanske var det för att jag var taggad. Jag bloggade ikapp nästan en vecka på morgonen, jag vek ihop all min tvätt, jag sågade ned några stora grenar, jag monterade ned den trasiga paviljongen och så gick jag förstås en promenad för att kolla vad bokstaven skulle vara på den försvunna kontrollen. Med Def Leppard i öronen gick jag uppför backen och den låg precis där den skulle vara. Nu hade jag gått där och så många gånger så man behövde inte ens kolla på kartan. Jag tog ett kort och nu var det inte någon skylt utan någon hade satt upp en lapp bara så frågan är om den ens fanns någon kontroll. Några hade dock tagit den så lite fundersam är man ju. 

Jag ringer Ullis och berättar och hon verkar taggad på att komma igång. Jag är inne på att vi skall äta i Trosa för att komma iväg snabbare men hon vill hem först och byta om. Så fick det bli. Jag skulle se till att ha lite mat redo men gissa om jag var taggad. Skulle jag fått bestämma helt så hade det varit som ett depåstopp i formel 1.

Jag känner mig rätt nöjd så när det är en timme kvar så börjar jag förbereda för sista rycket och maten är klar och ryggsäcken packad med både vatten och sportdryck. Tänkte att det skulle kunna behövas direkt efter. 

Ullis kommer hem och vi äter. Hon byter om och snart är vi iväg. 

Vi parkerar bilen där Tim bor och efter en kort promenade mot skogen så trycker vi på klockorna och tanken är att springa mellan varje kontroll men det kan ju vara svårt i skogen. Det första kontrollerna går bra men sedan kommer några jobbiga i svår terräng. Det är värsta berget till en och det är mer bergsbestigning än gång. Vi försöker ta bästa väg upp och till slut är vi klara med den. Nedåt igen och vi forcerar en tät skog då det hade tagit för lång tid att gå runt och sen kan vi röra på oss igen. Någon mer har nu tagit 108 kontroller och det sporrar. Lite larvigt kanske men när man är så nära så vore det ju roligt att komma först igen. Näst sista och jag tar den först för att kolla att den är rätt och jodå. Några i skogen var fel igen men vi lyckades precis få till det. Sista och nu har vi nog över en kilometer då vi sparade den och nu, så här i efterhand, så kändes det dumt. Vi börjar bli trötta men försöker öka farten och så var det då dags. Jag låter Ullis ta den och så fort hon tryckt så klickar jag i den och vi är klara. Jag är så fruktansvärt varm och ångrar att jag sprang med tjocktröja. Vi börjar jogga hemåt men möter några bekanta och pratar lite med dem. Trevligt men tungt att börja jogga igen men vi lyckas förhandla med oss själva och joggar ett tag. Sen, när vi är relativt nära, så stannar vi och går sista biten. 

Vi försöker se hur vi ligger till men det tar tid innan kontrollerna uppdateras och det är fyra stycken på 108 kontroller och vi ligger en bit ned och kontrollerna har inte tickat in ännu. Nåja, det märks, tänker vi. Vi hoppar in i bilen och åker bort till löparbanan där det snart är jogg. Vi hoppar av och någon tror säkert att vi tagit bilen och plockat kontroller men så funkar det inte och om inte annat så borde mitt röda ansikte avslöja att jag inte åkt bil...

På Ica-Trossen så ser vi att det är uppdaterat och Ullis och jag ligger i topp - hurra! :-) Ha ha!

Sista kontrollen och årets roliga Hitta ut är slut. Kontrollen i Västerljung - om den inte är ändrad.

Måndag morgon och idag tänkte vi ge Hitta ut en riktig chans. Vi gillar ju att tävla och fastän Hitta ut inte är en tävling så sporrar det lite att komma först på listan. Det drog ned lite grand att en del kontroller var felmärkta och några dessutom satt på helt fel ställe. Kanske hade det också dämpat några av de som var nära att ta alla, iofs. 

Hursomhelst så försökte vi komma iväg tidigt men det strulade lite och min cykel verkade sjunga på sista versen. Ullis fick ta sin citybike då vi inte lagat punkan på hennes mountainbike ännu. Efter lite strul så var vi då iväg och det var lite vånda vad man skulle ställa träningsklockan på. Cykel eller gång? Vi både cyklar och går ju idag. Springer ibland också. Jag var inte riktigt konsekvent och får nog bena upp det i efterhand. Vi började dock med att cykla och tog lite kontroller ut mot skogen bortom Häradsvallen och efter en kontroll en bit in i skogen så bytte jag visst till gång och vi tog några till i Vagnhärad innan vi drog mot Trosa där vi i princip dammsög alla för att kunna ta de sista vid Krymla löpandes imorgon istället. 

Efter sista kontrollen i Trosa så skiftade jag till cykel igen och nu drog vi hemåt men glömde en stackars kontroll på vägen då vi var hungriga. In på Piccolina och åt en kycklingsallad och jisses vad mycket mat. Jag som har svårt att lämna fick verkligen kämpa men kanske såg vi hungriga ut. Grymt bra i alla fall. Vi väljer att cykla tillbaka och ta kontrollen och åker sedan tillbaka till kontrollen vid Lånestaheden som verkade helt borta. Vi lade ju minst en halvtimme på den i förrigår och när vi nu kommer fram så ser jag en moped stå vid vägen och tänker att det är en bekant som är där och letar. När vi kommer upp i skogen så ser jag honom men även två kvinnor som är med där och hjälper till. Snart är det ännu flera och vi är nog ett tiotal där samtidigt och letar. Alla letar och vi har i princip damsugit en hel kvadratkilometer och det finns ingen kontroll där. En kille hör av sig till ansvarig och jag passar också på, senare, att skicka ett sms om att det inte finns någon där och nämner också att några kontroller ligger lite fel och har fel bokstäver. Som tur var så brukar man kunna chansa rätt. Ullis och jag kan ju sammanlagt gissa fyra gånger innan det låses i 24 timmar och förra året var det bokstäver som såg lika ut men nu verkar det vara att man snubblat med tangenterna och det var då närliggande som det skulle vara. Ibland helt fel men jag sade till vilka som var fel så det rättades i systemet så det fungerar. Hursomhelst så skulle kontrollerna vara fixade till imorgon bitti, sade han. 

När Felix kom hem med bilen så tog vi den och drog till Västerljung och parkerade vid kyrkan och nu skulle vi springa. 

Vi väljer att springa mellan varje kontroll och det känns roligt. Det är bra mycket lättare än förra årets surdeg i kärrskogen men visst var det kärr även nu. Dock inte lika mycket. Lite lättare terräng också så då och då sprang vi på bra. Det gick fort att springa och man fick ta i lite grand. Om jag inte minns fel så fick vi gissa på några kontroller även här men tog kort för att hjälpa till. Vi hade sett att man haft svårt för nummer 51 och när vi springer mot den så ropar Ullis plötsligt - här! Jag förstår ingenting för det är ju alldeles för tidigt. Det var dock den och jag fotar av var vi tog den och förstod varför den var svårhittad. Så jäkla tur att vi sprang rakt på den. Jag såg den inte och den låg nog närmare 100 meter fel och dessutom inte i en riktig brant så det var tur att hon hade ögonen på skaft. OM den inte är flyttad nu så ligger den ungefär 90-95 meter mot mitten av kärret och ungefär 15 meter ifrån kärret på samma sida som kontrollen skall sitta. Precis där det sluttar lite mer. På ett träd. Även nummer 44 ligger en bit ifrån men den ser man lätt. Den är vid dungen. 

Det var skönt att röra på sig och det blev en tuff dag med runt fyra timmars aktivitet. 

Vi hade dock fortfarande inga förhoppningar på att komma högst på listan men nu var vi visst veckans raketer men det kanske inte var så konstigt efter den här dagen och dessutom på en måndag. Jag var dock lite sugen på att köra ända in i kaklet men Ullis var nöjd så det fick vara. Tanken var att köra det sista imorgon men det var segt att gå hemma då man kände att de andra kanske skulle ta de sista för det var några som bara hade två kontroller kvar. Det lär väl då vara nummer 51 och nummer 41. 51:an hade vi ju tur på och imorgon skulle 41:an ligga rätt. Egentligen skulle man ju ta bort gps-funktionen i appen för att göra det mer rättvist. Samt kontrollera att kontrollerna är rätt innan de går live. 

Söndag morgon och idag var vi bjudna till min gulliga faster och hennes minst lika gulliga man i Mariefred. Nja, han kommer inte upp i Els-Maries nivå, det är det inte många som gör. :-) Men ett gulligt par som jag och Ullis har kärt är det hursomhelst. Sen skulle vi på 45-årsfest och jag vågar inte skriva vad jag fick för mig att Tanja fyllde. Då blir det nog inte mer kalas... :-0 Det var dock en tankevurpa bara och jag utgick ju från mig och Ullis. 

Hursomhelst så startade vi upp tidigt idag och vi började med att gå en promenad på morgonen för att plocka lite kontroller och vi tog de en del i Vagnhärad och det blev lite skog också. Sen hemåt och snart satt vi i bilen mot Mariefred. Tyvärr hade lampan för lågt lufttryck börjat lysa men det gick inte att se någonting så jag blev lite orolig att det var några muttrar som satt löst men inget märktes då jag sparkade på däcken. Skumt. Inte hade vi bytt däck heller då vi alltid är ute i sista stund med att boka. Eller jag är det kanske då det är jag som byter då jag ändå är i Nyköping. Varför jag då valde att ta vägen genom skogen till Mariefred är då en gåta men det gick bra och var lite kul ändå. Tid sparade man dock inte och vi luftade däcken i Gnesta då vi ändå passerade. Inget däck hade lågt däcktryck heller. Tvärtom lite för högt. 

Väl framme i Mariefred var det supermysigt så det kändes som vi drog alldeles för tidigt men det var supermysigt att träffas och se att alla mådde bra. Tack för en trevlig stund och sorry att jag åt upp alla mackorna. På vägen hem så tog vi några Hittaut-kontroller från bilen och det var ju lite typiskt oss. Vi får väl se om det blir flera i sommar men nu är vi i alla fall med i matchen där också. 

Sen hem igen och nu blev det förstås motorvägen och det kändes som vi halverade tiden. 

Efter en kort mellanlandning hemma så åkte vi till Trosa för att fira Tanja men när vi kommer på tiden som det pratades om från början så är det helt tomt och vi bestämmer oss för att gå en liten runda och plocka några närliggande kontroller och det var tre stycken som låg på ett perfekt avstånd för att få oss att komma närmare tiden som senare bestämdes. Det visade sig att hela kalaset hade flyttats fram en halvtimme och det var ju snällt. Vi såg att det kom bilar då vi närmade oss och tog bara den sista kontrollen som låg i ganska precis anslutning och joinade. 

Trevligt och jag pratade en hel del med Tanjas killes pappa som hade mer koll på folket runtomkring än vad jag har. Trots att han ändå är relativt nyinflyttad. Så fort jag inte visste så tittade jag lite åt Ullis håll för hon har dubbelt så bra koll på folket än vad jag har. Jag är liksom lite av apan som de flesta känner till.  Trevligt var det i alla fall och gott med lite kaffe och en bit tårta. 

Hem igen och nu var det återigen dags för lite kontroller och det blev lite kontroller. Nu blev det runt Trosa Sushi, Skärlagsskolan, Vårdcentralen och La Piazza. Det tog en knapp timme och gick i lagom fart. Tyvärr glömde jag knäppa av klockan så jag fick bra mycket snabbare fart då jag satt i bilen någon kilometer. 

Sen tittade vi lite på Superstars, tror jag. Något blev det i alla fall. 

Lördag morgon och jag var sjukt sugen på att plocka kontroller men samtidigt skulle Ullis köra ett långpass på cykeln och jag kunde ju köra avslutande delen på Tour of Watopia. Tror den heter så och det var något jag signade upp mig på och det sporrar ju då man ändå startat den. Dock är jag lite kluven till hur jag skall lägga upp cykelträningen. Förra gången då jag fick lyckat resultat av cykelträningen så körde jag ju två stycken block av ftp-träning men jag är ju mer inne på ren mängd i runt 65-70 % av maxpuls och uppenbarligen så fungerar det. Som en tredje sak så lockar ju alla zwift-event... Hm...

Hursomhelst så satt vi snart på cyklarna men Ullis blev några sekunder försenad och vi missade klungan och efter ett tag så bestämmer vi oss för att köra lite självt och Ullis försöker byta bana men då hon signat upp sig så verkar hon fastnat i den och vi kör på samma bana men på lite olika ställen. När jag var klar så var motivationen lite låg så jag orkar tills jag har gjort två timmar och Ullis fortsätter en timme till. 

Sen är det full fart in till kalas och vi hinner väl ganska precis. Det är lilla Josefin som fyller tre år och det smakar riktigt bra med en bit tårta och lite kaffe. Sen hemåt. 

Vi planerar några kontroller och tar sedan en längre promenad genom skogarna. Vid en kontroll så fastnar vi rejält och bestämmer oss efter någon halvtimme att skita i den. Den finns ju inte. När vi går längs en höjdlinje så ser jag plötsligt den och ropar till. Den låg väl 50 meter fel ungefär. Så irriterande men ändå skönt att vi sprang på den. 

Sen fortsätter vi men sen kommer det en till som inte sitter där den skall och nu letar vi bra länge men får till slut ge upp. 

Fortsatt så känner vi att det är kört med vinsten då vi ligger så långt efter. 

På kvällen så är det ju Lets dance men det skippar vi och tittar på något annat. Undrar om det inte var Wahlgrens värld och det var väl när Petter Stordalen var med. Mycket speciell man. 

Fredag och det var bara att kliva upp och få i sig lite frukost. Ullis drog i sig en halv flaska Vitargo och snart traskade vi bort till Safiren. Ullis hade väl en plan att kliva av efter två timmar då hon var lite osäker på formen och dels så var hennes träningsprogram för helgen så. Snart sprang de iväg och jag skulle åka iväg med Flakens bil men när jag släpper bromsen så rullar bilfan framåt och jag får panik och jag hade ju lagt i backen. Jag försöker några gånger men snart är jag bara några millimeter från bilen framför och jag försöker ringa Flaken som säger att det ju bara är att gasa men jag hinner ju inte, tänker jag. Det visade sig att han måste ha i den automatiska bromen som går i då man står still och det är ju inte jag van vid. Så fort jag lagt i någon växel så står Volvon still. Till slut kommer jag iväg men på vägen så messar Lidas och undrar hur de springer då han vill heja. Jag skickar mitt mobilnummer istället då jag är stressad. Han skickade på Messenger och jag hade visst inte hans nummer. Jag tänkte att jag borde hinna cykla lite innan men nu är det på håret. 

Snart ringer han upp och jag säger att det är bättre att han hänger med mig istället och jag ger honom en tid. Snart inser jag att jag varit för optimistiskt och ber honom komma tidigare och mitt träningspass blir på endast 20 minuter. Snabbt in i duschen och när Lidas kommer så packar vi snabbt in lite i bilen och åker iväg. 

Vi kommer någon minut försent men vid nästa stopp, i Gnesta så ringer Tommy och undrar var första stoppet är och han stod visst vid rondellen. Nja, det gör du väl inte, svarade jag, för det gör vi. Jag tutade och snart ser vi honom vid bensinstationen rätt över. Jag räknar på gamla tiderna och inser att de bör komma typ NU och vi går ut. Mycket riktigt. Lite support igen och alla kämpar på. Nu har tåget utökats med Bjurkull och Klaesson så sammalagt åtta stycken blev det i år. 

Alla var grymma och fastän det var segt för några stycken så kom alla i mål och Ullis och jag tackade för oss och gick in på badhuset för nu skulle Ullis simma några kilometer. Väl inne så ser vi att det är fullt med lek och stora badleksaker och att simma skulle nog bli svårt. Vi lägger oss istället i varmpoolen och det var helt okej för Ullis. 

Jag var dock supersugen på att träna mera men det var inte Ullis, av förståeliga skäl. Nu var jag helt säker på att vi inte skulle vinna Hitta-ut för några hade tagit väldigt många kontroller. Det blev lite lugnt med familjen istället och Tim och Cilla kom på besök för lite mat. Det blev Masked Singer och pizza. Jag chockade alla med att säga Janne Andersson men när någon sade Tomas Brolin så började jag att vela och jag sade Janne, Brolin, Janne, Brolin. -Asch! Janne Andersson och masken åkte av. What! Sjukt skön känsla att pricka rätt och det gäller nog att lita på magkänslan och framförallt gå på framförallt rösten efter att ha sorterat bort en del med hjälp av längden. Kolla av var knän och axlar sitter.