Tisdag och jag tyckte det var förjäkligt att Ullis skulle jobba. Hon kunde väl ägna sig åt viktigare saker som Hitta ut? Ha ha! Själv så var jag rätt effektiv idag och kanske var det för att jag var taggad. Jag bloggade ikapp nästan en vecka på morgonen, jag vek ihop all min tvätt, jag sågade ned några stora grenar, jag monterade ned den trasiga paviljongen och så gick jag förstås en promenad för att kolla vad bokstaven skulle vara på den försvunna kontrollen. Med Def Leppard i öronen gick jag uppför backen och den låg precis där den skulle vara. Nu hade jag gått där och så många gånger så man behövde inte ens kolla på kartan. Jag tog ett kort och nu var det inte någon skylt utan någon hade satt upp en lapp bara så frågan är om den ens fanns någon kontroll. Några hade dock tagit den så lite fundersam är man ju. 

Jag ringer Ullis och berättar och hon verkar taggad på att komma igång. Jag är inne på att vi skall äta i Trosa för att komma iväg snabbare men hon vill hem först och byta om. Så fick det bli. Jag skulle se till att ha lite mat redo men gissa om jag var taggad. Skulle jag fått bestämma helt så hade det varit som ett depåstopp i formel 1.

Jag känner mig rätt nöjd så när det är en timme kvar så börjar jag förbereda för sista rycket och maten är klar och ryggsäcken packad med både vatten och sportdryck. Tänkte att det skulle kunna behövas direkt efter. 

Ullis kommer hem och vi äter. Hon byter om och snart är vi iväg. 

Vi parkerar bilen där Tim bor och efter en kort promenade mot skogen så trycker vi på klockorna och tanken är att springa mellan varje kontroll men det kan ju vara svårt i skogen. Det första kontrollerna går bra men sedan kommer några jobbiga i svår terräng. Det är värsta berget till en och det är mer bergsbestigning än gång. Vi försöker ta bästa väg upp och till slut är vi klara med den. Nedåt igen och vi forcerar en tät skog då det hade tagit för lång tid att gå runt och sen kan vi röra på oss igen. Någon mer har nu tagit 108 kontroller och det sporrar. Lite larvigt kanske men när man är så nära så vore det ju roligt att komma först igen. Näst sista och jag tar den först för att kolla att den är rätt och jodå. Några i skogen var fel igen men vi lyckades precis få till det. Sista och nu har vi nog över en kilometer då vi sparade den och nu, så här i efterhand, så kändes det dumt. Vi börjar bli trötta men försöker öka farten och så var det då dags. Jag låter Ullis ta den och så fort hon tryckt så klickar jag i den och vi är klara. Jag är så fruktansvärt varm och ångrar att jag sprang med tjocktröja. Vi börjar jogga hemåt men möter några bekanta och pratar lite med dem. Trevligt men tungt att börja jogga igen men vi lyckas förhandla med oss själva och joggar ett tag. Sen, när vi är relativt nära, så stannar vi och går sista biten. 

Vi försöker se hur vi ligger till men det tar tid innan kontrollerna uppdateras och det är fyra stycken på 108 kontroller och vi ligger en bit ned och kontrollerna har inte tickat in ännu. Nåja, det märks, tänker vi. Vi hoppar in i bilen och åker bort till löparbanan där det snart är jogg. Vi hoppar av och någon tror säkert att vi tagit bilen och plockat kontroller men så funkar det inte och om inte annat så borde mitt röda ansikte avslöja att jag inte åkt bil...

På Ica-Trossen så ser vi att det är uppdaterat och Ullis och jag ligger i topp - hurra! :-) Ha ha!

Sista kontrollen och årets roliga Hitta ut är slut. Kontrollen i Västerljung - om den inte är ändrad.