Lördag morgon och jag var sjukt sugen på att plocka kontroller men samtidigt skulle Ullis köra ett långpass på cykeln och jag kunde ju köra avslutande delen på Tour of Watopia. Tror den heter så och det var något jag signade upp mig på och det sporrar ju då man ändå startat den. Dock är jag lite kluven till hur jag skall lägga upp cykelträningen. Förra gången då jag fick lyckat resultat av cykelträningen så körde jag ju två stycken block av ftp-träning men jag är ju mer inne på ren mängd i runt 65-70 % av maxpuls och uppenbarligen så fungerar det. Som en tredje sak så lockar ju alla zwift-event... Hm...

Hursomhelst så satt vi snart på cyklarna men Ullis blev några sekunder försenad och vi missade klungan och efter ett tag så bestämmer vi oss för att köra lite självt och Ullis försöker byta bana men då hon signat upp sig så verkar hon fastnat i den och vi kör på samma bana men på lite olika ställen. När jag var klar så var motivationen lite låg så jag orkar tills jag har gjort två timmar och Ullis fortsätter en timme till. 

Sen är det full fart in till kalas och vi hinner väl ganska precis. Det är lilla Josefin som fyller tre år och det smakar riktigt bra med en bit tårta och lite kaffe. Sen hemåt. 

Vi planerar några kontroller och tar sedan en längre promenad genom skogarna. Vid en kontroll så fastnar vi rejält och bestämmer oss efter någon halvtimme att skita i den. Den finns ju inte. När vi går längs en höjdlinje så ser jag plötsligt den och ropar till. Den låg väl 50 meter fel ungefär. Så irriterande men ändå skönt att vi sprang på den. 

Sen fortsätter vi men sen kommer det en till som inte sitter där den skall och nu letar vi bra länge men får till slut ge upp. 

Fortsatt så känner vi att det är kört med vinsten då vi ligger så långt efter. 

På kvällen så är det ju Lets dance men det skippar vi och tittar på något annat. Undrar om det inte var Wahlgrens värld och det var väl när Petter Stordalen var med. Mycket speciell man.