Vaknar väldigt tidigt av mig självt och har nog aldrig varit så här pigg. Tror klockan är runt tjugo minuter i sju. 

Går upp och sätter på kaffe och sen sitter jag och för in bedömningar för hela slanten och försöker lösa inloggningen till jobbmailen men det är tvärkört sedan jag skaffade en ny mobil. 

Hela dagen går och jag tar det lugnt i sängen. När Ullis kommer hem så tar vi några mackor och kollar in Julkalendern och bara softar. Jag kommer på att jag ju borde ha märken efter elkonventeringen och ser att märken efter två stora plattor syns lite grand. Då jag läste att man ofta brukar känna av att det svider så kollade jag. Dock har jag inte känt något. Då jag tänkt på att jag EFTER operationen i några veckor skall fundera på om det är möjligt att köra Ironman nästa år så började jag förstås att tänka lite på det men jag skall låta det gå några veckor men det vore ju supercoolt. Jag har ju ändå hållt igång så startsträckan borde ju gå förhållandevis fort. Dock läste jag att man inte borde springa på typ fyra veckor och det stör ju förstås semestern men en läkare på sjukhuset tyckte nog att jag kunde jogga lite lätt efter några veckor så jag får väl känna efter. Första veckan blir dock helvila och sen blir det lite lätt cykling på trainern är det tänkt. Så taggad och än så länge så verkar ju ablationen vara lyckad. Klart piggare än vanligt och jag tycker man kan se det i ansiktet. Tjo flöjt! :-)