Nyårsafton och klockan ringde förstås tidigt då vi skulle upp och iväg till Nyårsjoggen. Jag var rätt stressad över att hinna med men skulle få extra hjälp av Ola, Tanjas kille. 

Efter någon kvart, då kaffet var klart, så väcker vi Peter och Anette men försäkrar att de kan åka senare då vi först skall till en kille och hämta grejer och sedan iväg till blomsterhandeln för att hämta en stor blomsterbukett. Dessutom hade jag stressat igår kväll då jag inte visste var en nyckel var. 

Efter frukosten så packade vi in i bilen och snart var jag och Ullis iväg. 

Det gick fort att hämta grejerna och fastän vi kom iväg lite sent så var vi på plats i god tid och fick igång en högtalare så lite fin musik kom och vi fick till och med senarelägga starten några minuter då Trossen-tjejerna fick ett ryck och åkte och hämtade mer frukt då det verkade bli så många. Stort tack till dem! 

När de åkte iväg så hade jag lite tid över och eftersom jag ändå tänkt överraska Ullis med en födelsedagssång så passade den extra tiden bra där och då. Det var mäktigt att höra så många sjunga för Ullis och något sådant lär man aldrig få uppleva igen - stort grattis, Ullis! 

Sen var det då dags och det var ganska prick 50 stycken som joggade iväg. Vi slog alltså inte 2019 då vi nog hade 52, eller 53, stycken. Men gott nog. Mäktigt var känslan och längst fram hade vi två klubbmedlemmar som skulle hålla en lagom takt. Brorsan Peter, som aldrig sprungit på typ 30 år, var också med och det vore ju häftigt om han klarade det. 

Sen var det full fart för mig och Ola och blåsten ställde till det rejält och duken gick sönder hela tiden. Efter en massa sjå, och bra hjälp av Anette och Maria, så var allting klart ungefärlig lagom tills alla kom. Även Peter kom joggandes och han hade fått slita - grymt!

Vi skålade och jag drog några resultat från året där nog Anders N stack ut mest med sin vinst i Rönninge Backyard. Dock är det ingen som lyckades slå mina gamla pb och nu är jag supersugen på att komma igång igen men jag inser ju att jag inte kommer att nå ändå tillbaka, iaf inte på distanser upp till 21 kilometer men på de längre har jag inte lyckats fullt ut. 3.09.51 på maran kan jag kanske klara om allt går bra framöver och ett bra mål. Det stora målet är dock Ironman Kalmar och trots kort förberedelse så siktar jag på pers och det är nog 11.29 men jag drömmer om sub11 redan i år. Dock måste jag även kapa en hel del vikt och jag behöver gå ned ungefär 0,6 kg i veckan tills höften. Tufft men görbart. 

Alla verkade nöjda med joggen och det var kul att se allas leenden!

Väl hemma så softade vi lite och Tomas och Rosie kom på fika och efter så gick Ullis igenom alla presenterna. 

På kvällen var det soffhäng och vi skålade i alkoholfritt bubbel och det blev lite mycket choklad för mig. Kanske vore det ett bra mål. Att ta bort allt godis för jag mår ju inte bra av det. Troligtvis fortsätter jag på den alkoholfria vägen för det är ju också ett gift och jag har sett för många må dåligt utav det. Ett år har i alla gått utan en droppe och det är rätt många Nyårsaftnar utan alkohol nu och uppenbarligen kan man ha kul utan det! :-)

Kram på er och gott nytt år!

Och tack för att du finns, Ulrika! Idag är det dessutom 31-årig förlovningsdag!