Söndag morgon och jag vaknade tidigt men var trött och låg i sängen och scrollade lite på min träning, bloggade en hel del samt kollade in Mia Törnbloms intagram. Svägerskan Anette tipsade igår om att Mia Törnblom skänkte bort en massa böcker och då jag och Ullis håller på att samla på oss böcker för vårat kommande bibliotek så skickade jag direkt och hoppades på det bästa. Hon hade sedan svarat att det mesta fanns kvar och vi skulle åkt upp igår men hon fick sedan förhinder och vi styrde om till idag istället men då lite senare. Ullis skulle ju jobba. Direkt hade jag fått en bra känsla av Mia men tänkte att det också kunde vara lite spel för galleriet. 

Sen var det lite allt möjligt och jag körde några schackmatcher, lade ut om provlöpningen och röjde förstås upp lite i huset. 

Sen kollade jag av med Felix om han skulle med till stan så kunde vi passa på att äta då vi samtidigt hämtade böckerna. Jag tänkte att det säkert inte var så mycket böcker kvar... 

Felix bestämmer sig för att hänga på och jag åker lite i förväg till Trosa för att dammsuga bilen lite och sen hämtar jag Ullis. Jag bestämmer mig för att köra mjukisshorts då jag ändå skulle bära en del. 

Sen åker vi och hämtar förstås upp Felix. I Södertälje så passar jag på och springa och köpa lite kartonger och jag hugger bara tag i en packe och jag ser sedan att det är medium och det blev nog kanon. 

Vi knappar in adressen och efter en u-sväng så står vi utanför deras port och knappar in koden. 

När vi skall ta hissen upp så verkar den inte fungera så vi knatar upp till femte våningen och jag hör att Ullis och Mia pratar lite men när Mia ser mig utbrister hon! - JAG KÄNNER IGEN DIG! Jag blir lite paff och skämtar om att jag är influencer och har säkert 100 följare. Kanske påminde jag om någon för jag är rätt säker på att våra vägar inte korsats förut. Säkerligen så kollade hon upp mig lite fort och glömde bort det. Hursomhelst så var det lite kul. 

Första intrycket av Mia, då hon skrev, var kanon och hon var genuint äkta. Supertrevlig och vi packade för fullt och det visade sig att det var på håret att vi fick med oss alla böcker. Jag tror vi packade hela nio fulla lådor och vi kunde inte ens få in något mer i bilen. Den var totalt fullastad! :-0

Efter att ha sagt adjö till både Mia och hennes man så drog vi iväg och vi tänkte att vi tar en liten middag på Bastard Burgers och snurrade runt ett tag innan vi parkerade och gick sista biten. 

Vi gick sedan över gatan, till Bröd och salt och köpte lite kaffe och fikabröd och åkte hemåt. 

Väl hemma så kunde vi inte hålla oss utan började packa upp lådorna och jag fotade av och lade in i lådor. Det var sjukt fina böcker och extremt mycket hälsningar i var och varannan bok som hon fått då hon ställt upp eller varit inspiration för olika personer. Jag tror vi alla, dvs jag, Ullis och Felix fylldes av någon slags värme. Det var riktigt kul att träffa henne och jag är supertacksam för böckerna men även att de hade tid att prata med oss. Mitt i allt så börjar Primetime och jag spelar samtidigt och rätt som det var så var jag inne på sista frågan och chansar rätt! Härligt! Nu är jag inne i ett bra stim. 

Sen började jag få panik att jag inte tränat idag så jag gick ned i källaren och trampade igång. Min hjärna sade att det var försent men något skrek inom mig att jag måste! 

Jag körde igång lite lagom hårt men så kommer en Robopacer blåsandes förbi och jag testar och ser om jag orkar ikapp och det gör jag. Han håller visst 4,2 watt per kilo men det räcker att ligga runt 3,0, strax bakom honom och jag orkar hänga på i runt en mil innan det kommer en för lång uppförsbacke, då man inte får samma hjälp. 

Sen är det lite lugnt ett tag innan det kommer ett snabbåkande gäng och jag kör igång igen och snart har kilometerna tickat in. Det blir 46,5 kilometer innan det står att jag klarat veckomålet på 180 kilometer och jag känner mig nöjd - pust!

Sen in i dushen och sen försöka somna! Riktigt trött men ändå lite svårt att komma till ro efter träning så sent. 

Ja, jag måste förstås även knyta igen säcken med Zlatan. Det kom lite som en chock så det tog väl lite tid att smälta det. Zlatan har under så lång tid gett glädje och spänning. Kanske inte alltid den bäste på planen men när han var bra så hade han en sådan enorm högstanivå och det var alltid en aspekt att ha med sig. Det kunde alltid komma det oväntade och med rätt förutsättningar var han på en sådan sjuk nivå. Personligen så uppskatte jag hans tid i PSG väldigt mycket. När han gick ned och mötte boll och skickade iväg en pass med sådan kraft vilket gjorde att motståndarna inte riktigt hann med och det blev nästintill alltid ett farligt läge när det hände. 

Redan när han gjorde debut i landslaget så var det en spänning och just av samma anledning, man visste aldrig var man hade honom och visst hände det även dumma saker i början av hans karriär. Tyvärr! 

Så tack för allt och precis när man trodde att man skulle få lite lugnt på fotbollsfronten så kommer Erling Haaland. Hmm, det var väl typiskt. :-)