Fredag och idag var det skolavslutning och jag tänkte lösa klädbiten på morgonen, jag orkade helt enkelt inte då jag gick och lade mig. Tänkte att det borde vara lugnt. Jag fixade till mig och så tog jag fram vad jag hade och hoppades innerligt att någon fin skjorta inte var ostryken. Byxor och skjorta helt okej och så tog jag en lite festligare slips, dagen till ära. 

In i bilen och så iväg men först var jag tvungen att slänga lite på en återvinningscentral. Jag tänkte att jag får säkert lite från eleverna och det fick jag. Dock inte på det sätt jag hade trott. 

När jag kommer fram till skolan så hinner jag inte ens komma in på skolan förrän jag hör glada tillrop och jag hann på den korta biten både vara mäklare och advokat. Lite kaffe och snart skulle vi iväg. Jag hann lite snabbt in på toaletten och när jag kommer ut, till alla eleverna som väntade, så skriker alla och tycker jag är jättetjusig. Jag "dabbar" lite töntigt och det uppskattades. 

Precis när vi skall gå så ringer en kollega och undrar om jag har bilder på deras klass från idrotten och jag väntar in honom så får min klass klara sig utan mig. De hade redan en lärare och jag tänkte att jag borde hinna ikapp. Vi löser det lite snabbt och jag får sällskap av en annan elev. Vi går på och jag känner att det är rätt varmt idag också. Som tur är inte så varmt som igår. 

När jag nästan är framme, vid Rosvalla som vi skulle till, så är jag ikapp och vi föser in eleverna till sina platser och snart är avslutningsfesten igång. Det är kul och högt tempo. Sen tillbaka och vi släpper eleverna när de är tillbaka. Flera stycken vill ta kort med mig och det är gulligt. Jag fick present från en (!) elev och det var en godispåse, som flera andra lärare fick, samt en chokladask. Det var lite roligt då jag speciellt tog bilen idag. :-) Det var i och för sig inte största anledningen men den bidrog. I huvudsak så tog jag bilen för att jag ändå pausat busskortet och jag kanske klarar mig flera dagar nästa vecka på det. 

Väl hemma så somnar jag i soffan och det är lustigt att även känslosamma dagar kan ta på krafterna. Det är ju inte så  att det var fysiskt ansträngande direkt men absolut lite känsligt med alla glada och gulliga elever. 

När Ullis kommer så börjar vi göra oss iordning då vi är bjuda på studentmottagning. Det är våra kompisar Gisela och Per-Fredriks son Alfred som gått ut gymnasiet och vi kommer iväg så vi nästan får stressa. Väl framme så är vi nog någon minut sena men hinner precis i tid, tror jag. 

Det är väldigt trevlig och vi hamnar i samma trevliga sällskap som sist det begav sig och dessutom med Giselas övertrevliga mamma. Det blir roliga samtal och när vi tar mat så får jag en kvinna att inte sluta skratta. Det var när hon undrade vad som krävdes för att komma in på sjökaptenslinjen i Kalmar. -Det går i vågor, svarade jag. Det kom så snabbt och typiskt mig. Det var nästan så jag kvävde en dabbning där också. Hennes skratt smittade av sig och man kände att man nästan fick kramp i mungiporna. 

Så var det förstås tävling och jag kan inte rå för det men jag älskar verkligen tävlingar. Nu handlade det förstås om Alfred och är man inte jättenära så är det förstås svårt men det var kluriga frågor och roliga frågor. Ullis chockade alla, vid vårat bord, med att ha alla fem första rätt och jag hade nästan tvärtom. 

Fina tal och känsliga tal och det var en mycket trevlig tillställning, tack för det och förstås tack för den fina maten. 

Sen skulle Alfred i väg och vi åkte också strax efter då festen förstås löstes upp. 

Efter så drog vi förstås till katten då vi är kattvakt. Det blev en liten stund med honom. 

Väl hemma så tog vi det lite lugnt och visst var det lite jobbigt att det inte blev någon träning idag. Ullis tycke vi kunde ta igen det imorgon för nu blev det lite sent.