Fredag och jag fick stressa lite på morgonen men insåg att jag inte skulle hinna träna ändå. Det blev ju min soffgrupp och jag var tvungen att fixa fram ett släp på morgonen då vi bestämde att jag skulle hämta den strax efter nio. Tyvärr hade jag ingen bärhjälp men hade hoppas att det skulle lösa sig på plats. Det var nog bara soffan man borde vara två på, tänkte jag. Hon kanske var själv i butiken och i värsta fall var hon upptagen med en kund. Hm... 

Ullis fick låna släpet på jobbet och jag kom ned strax innan nio men på vägen dit kommer jag på att jag kan chansa med bussiga Patrik L, jag tyckte han skrev något om att han var ledig eller var på gång att bli det i alla fall. Jag chansade och ringde och han var på väg ned till Trosa Stadslopp för att hjälpa till och jag kunde ju skjutsa honom så kunde han passa på att hjälpa mig. Det var schysst! 

Efter att ha fått ta en omväg, på grund av Stadsloppet, så var vi då framme och soffgruppen såg lite sliten ut men skulle ändå passa in väldigt bra i det kommande biblioteket. Problemet nu var väl mest var det skulle förvaras. 

Nåja, jag hade gjort lite plats i garaget så länge. 

Patrik och jag lyfter in soffgruppen och sen vinkar jag adjö till honom. 

Hemåt och nu chansringer jag till några men får inget napp. Jag plockar in fåtöljerna och bordet och sedan granskar jag bordet och hoppas någon passande skulle passera. Jag väntar och väntar och sen ringer Patrik och undrar hur det har gått. Han säger att jag kan hämta honom och sen hoppas han i gengäld att jag kan hjälpa honom med Stadsloppet men jag säger att det är omöjligt då jag samtidigt skall köra iväg kvistar och lämna släpet innan klockan kvart i två. Det är förstås lite trist men jag åker och hämtar honom och snart är soffan inne och jag skjutsar tillbaka honom till Trosa. Lite onödigt åkande men så kan det bli ibland.

Nu tar jag mig lite mat och sedan är det riktigt bråttom med att få upp allt skräp på släpet och åka iväg och tömma det på tippen innan jag skall lämna släpet. 

Jag får bra hjälp på Korslöt och snart är jag vid Camfil och väntar. 

Rätt som det är så kommer det en trevlig tjej och det är hon som skall ha släpet. Ullis kommer strax därefter och vi visar hur släpet skall på och vad man bör tänka på. Hon är jättetacksam och det är kul att kunna hjälpa. Nu blev det inte Patrik som fick hjälp men det brukar jämna ut sig i slutändan. 

Sen hem vi tar lite att äta och snart skall vi tillbaka till Trosa då vi skall supporta lite och speciellt vara vid Camfills tillhåll då Ullis är lite ansvarig. 

Vi fixade och donade och jag var förstås borta vid Enklaresports tillhåll också och tog kort och önskade dem lycka till. Jag fick ihop hela 18 000 steg på den lilla tiden så det blev lite springa för mig med. 

Riktigt kul att se allas insatser och man blev sjukt imponerad! Några sprang riktigt bra och man blev sporrad att komma tillbaka till bra tider igen. Förhoppningsvis blir min Ironman-satsning en bra grund. 

Vi kom isäng riktigt sent men en kul och inspirerande dag. Trots egen utebliven träning men jag har en bra mängd den här veckan ändå.