Tisdag och idag var det lite segare att komma upp. När jag dock kom upp så blev det en del bloggande om gårdagen och det var skönt att skriva av sig. Alla har vi väl våra demoner och att skriva av sig är en billig terapeut. Framförallt så har jag märkt att det är fantastiskt kul att kolla tillbaka i bloggen. Minnet har ju en förmåga att försvinna, och till och med ändras, med tiden. 

Till slut är jag klar men jag känner att jag blivit lite skadad av träningen igår. Det var hemmagympa och det känns som en mindre bristning i höger baksida lår. Ajdå! Mindre bra. 

Sen röjer jag upp lite, det ligger ju förstås på mig nu som går hemma. Jag förbereder mig ganska snabbt för att klippa häcken och tar fram sladdar men ser att det är väldigt blött i häcken. Hm, det får bli senare, tänker jag. 

Sen in igen och jag har svårt att komma igång och tittar en halvtimme på Manifest. 

Efter det så blir det ett cykelpass och nu kör jag mitt vanliga 70-minuterspass. Det blir lite mer rättvist med sträckan också men vill man plocka "poäng" så är det ju bättre att köra med en robopacer. Nu handlar det ju om att bli så bra som möjligt till Kalmar så poängen är av underordnad betydelse. 

Det går bra och trots baksida lår så fungerar det att cykla i alla fall men löpningen är nog körd på ett tag. Jag blir lite orolig över benet, om jag skall vara ärlig. Dock lite konstigt att jag kunde cykla utan egentliga problem men jag tryckte heller inte på. 

Sen ut för att klippa häcken men nu sprutar det ut pollen då jag kör och det tar heller inte lång tid innan häcksaxen börjar krångla. Den fasntar i ett läge och bara tjuter. Jag vågar heller inte sticka in fingrarna för att röra på bladet. Typ för att stöta på. Snart inser jag att den måste plockas isär och kanske är det bra att få bort lite tunna kvistar som stör också. Men risken är stor att jag måste ha reservdelar eller förstås en ny häcksax. En googling om pollen visade också att det är bättre att klippa när daggen ligger kvar. Note to my self!

Tiden har nu runnit iväg och jag springer och köper lite mat och passar på att gå in på apoteket och köpa allergimedicin. Dock så verkar man behöva uppsöka läkare om man behöver medicin för en längre tid och det gissar jag. Den här perioden har ju varit överjävlig och jag känner att alla sommarlopp är körda. 

Ullis kommer hem och vi äter lite gott och pratar om en speciell sak. Lite tråkig faktiskt men jag har min världsbild och står för den. Ullis höll med och det var skönt. 

Sen hoppar Ullis upp på cykeln och jag förbereder lite inför kvällens träning. Ullis tänkte joina mig och gå lite på banan. Jag hade dock inte kollat upp vad som stod på schemat men då i princip alla pass är på banan så tänkte jag att jag gör det i bilen. Högtalaren fick lite laddning också och när Ullis var klar så var det hög tid att bege sig. 

Ned mot Trosa och Ullis kollar schemat och säger att det är spåret! Men vad f-n! tänker jag. Det hade jag ju glömt helt. 

Vi åker i alla fall ned och med tanke på min pollenallergi så är spåret omöjligt för mig så vi får bara hälsa och önska dem lycka till. 

Ullis och jag tar istället och går en liten runda i Trosa istället och det känns helt okej. Det stramar lite i baksidan så det går inte ens att gå fort. 

Väl tillbaka i bilen så känns det lite bättre så det kanske inte var så farligt med benet. Det var ju en ny konstig rörelse så det är nog bara lite muskulärt på mig. Hemåt och väl hemma så känns det ännu bättre. 

Nu blir det lite yoga och jag försökte spela Primetime samtidigt då klockan var 20.00 Det gick helt okej men ingen vinst. 

Efter yogan så ser Ullis något om att det verkar vara fotboll på gång och jag säger att det är väl imorgon? Jag går och slår på teven och det visade sig vara idag Sverige spelade mot Österrike. Jag säger att jag kan massera Ullis på rygg och nacke och hon sätter sig framför mig på golvet och jag knådar på så länge som jag orkar. Sen sitter jag kvar ett litet tag och tittar men går sedan och joinar Ullis innan matchen var slut. Då var det nog 20 minuter kvar av ordinarie tid och det stod 0-0. 

Matchen då? När jag började titta så såg det ut som Sverige lekte och dominerade fullständigt men det tog inte lång tid förrän Österrike tog över och det var helt ombytta roller och ännu mer. Att det inte stod typ 3-0 till Österrike då berodde i stor del på Robin Olsen. Han var sjukt bra men att man inte kan styra tillbaka matchen är ju lite konstigt. Dock så höll vi ihop det hyfsat bra men det är ju tråkigt då vi hade så bra tryck i början.