Onsdag och det blev återigen igen bra träning i form av branta backar vid Emils backe. Det är ett nytt bostadsområde som kommit fram med ganska häftiga hus som står på pelare. Där släpper jag av lite elever som får orientera sig fram så passar jag på att ta en annan väg för att senare hjälpa dem. Oavsett så är det brant och det tar bra i benen. Det blir några kilometer varje gång och ibland så drar det till i ljumsken och baksida lår. Ajdå!

Många elever var förbaskade att jag skall sluta och det är bara att säga att det kommer att bli bra och att skolan alltid skall sträva efter behöriga lärare. Sen är det förstås absolut inte någon garanti att en behörig är "bättre" än en obehörig men det får man ju hålla för sig själv. Människor av naturen är ju också oroliga för förändring och jag har själv varit en orolig förälder som t.ex inte alls förstod varför man skulle bryta upp klasser och göra om. Med facit i hand blev det ju jättebra och det kommer säkert bli bra för eleverna också. Jag, å min sida, tycker det jobbigaste är just att bryta upp med eleverna då man skapat en sådan bank med deras kunskaper samt förstås att jag gillat dem. Det är det värsta men det blir bara nya banker att bygga upp och jag är riktigt sugen på ett nytt jobb och väntar svar den här veckan. Riktigt nervös faktiskt och det kanske förklarar att jag var nervös under intervjuen. Det borde för övrigt vara ett bra tecken på en intervju. ATT man är nervös alltså! ;-)

Väl hemma så kom jag först hem och gjorde några mackor och tittade några minuter på teven. Jag var så trött. 

Sen gick jag och Ullis till affären och köpte lite och vi fixade förstås till maten sen. Det blev pasta med köttfärssås, det var faktiskt länge sedan. 

På kvällen så tvingade jag mig själv att jobba lite och fogade lite i nya gästrummet eller skall man säga det nygamla gästrummet då samma rum tidigare också varit gästrum. Det var under tiden Tim bodde i vårat nyvarande träningsrum i källaren. Det låter ju inte snällt att han bodde i källaren men det var rätt coolt med ett eget plan för sig själv och ett väldigt stort rum. 

Sedan tittade vi på ett nytt program med Felix Herngren som handlade om simulerad terror. Vad som skulle kunna hända och det var både lite läskigt och spännande på samma gång.