Måndag och jag var klart förkyld när jag vaknade. Jag borde förstås varit hemma men det är väl min svaghet, eller kanske styrka. Jag har väldigt svårt att vara hemma och kanske inser jag inte själv att jag är sjuk. Det kanske är därför många tittar snett på mig. Så snart jag var igång så kändes det rätt bra dock och jag kunde visa lite övningar utan att dö. 

Sen var det möte men då tog förkylningen ut sin rätt och det var rätt segt, faktiskt. 

Lite surt att missa en bra buss med några minuter men så är det. Jag var hemma klockan 18 och då hade precis gudsonen Oliver kommit då han skulle kolla på Felix bil. Jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att han kunde få igång den så där direkt men när jag står inne i huset så låter motorljudet helt plötsligt annorlunda och nog sjutton är det Felix bil som brummar. Efter ett tag så fungerade allt riktigt bra och Felix och Oliver bokade in en tid för en liten större service. Grymt jobbat, Oliver!

Efter det så satt vi mest och pulade med att få Ullis cykelprogram att laddas in och en snäll själv ringde upp oss, Sanna heter hon, men vi gick bet även då. Sen, när Felix hade tid, så var det löst på en minut. F-n! Man har blivit gammal och varken mecka eller ha koll på datorer kan man. 

Det blev till slut Major Svan på teve och det är något jag i alla fall kan - kolla på teve! :-)