Fredag och idag kände jag mig lite lugnare. Proven gick riktigt bra och vid lunch så kom återigen några nior och ville in i salen och sist hade jag brusat upp, då de inte riktigt lyssnade. Jag kände dock att jag hade tid och lät de vara inne ett tag då jag plockade ihop och passade på att rätta lite prov samtidigt. 

Sen lunch och dags för den sista lektionen. Den gick också riktigt bra och sen var det bara att städa upp och några elever var kvar och hjälpte mig.

Hem på bussen och tyvärr var det en tråkig buss med säten som inte gick att fälla. Jag körde lite spel men blev lite trött på slutet så jag slumrade visst till. Så vaknar jag till av att bussen står still och det går plötsligt upp för mig att jag skall ju av här men det är ju kaos i min hjärna! Jag låter det gå några sekunder och bussen står fortfarande kvar men jag inser att jag måste vakna till så jag bestämmer mig för att göra det och gå av vid nästa station istället. Det får bli en extra promenad istället för att få hjärtinfarkt på kuppen. 

Det blir en skön lite promenad och jag vet att Ullis är nere i källaren och cyklar. Grym är hon!

Jag går ned och hälsar och försöker snabba mig för att joina henne. 

Snart är jag bredvid och det är lite bråttom då vi tänkt att åka ned till Trosa för att vara med på ett lite event på Team Sportia. Det är Saucony som skall vara där och köra en liten tävling. Det handlar om att gissa sin tid. Förr var jag ju sjukt grym på att veta vilken fart jag hade men nu har jag inte mycket koll alls. 

Hursomhelst så hoppar jag upp och startar upp mitt vanliga program och Ullis är inne i en bana och kämpar på. 

Jag får kämpa lite mentalt och det får hon också. Till slut är hon klar och jag har väl cirka 20 minuter kvar och inser att jag inte hinner duscha men vi skall ju ändå springa senare. 

Så var jag dock också klar och benen kändes helt okej men kanske lite tunga då. Jag har ju ändå kört lite mer igen på slutet. Jag fick dock inte ha triathlonbyxorna på mig för Ullis och det var nog smart att hon sade åt mig att byta. 

Iväg och när vi kommer fram till sportaffären så är det väldigt lugnt. Vi trodde det skulle vara mycket mer folk men vi verkar vara först och då kommer vi ändå prick 17.00 Det kanske är flytande start dock. 

Vi får prova några skor men de jag provar först sitter inte bra och nu är jag lite stressad. Jag vill ju springa så jag kör i mina Hoka och det kanske inte var snällt. Banan är visst lite kortare än det var sagt innan så vi får tänka om och vi bestämmer oss för en tid vi skall springa på och alla hjälpmedel är inlämnade på sportaffären. 

Vi joggar iväg men det känns som det går lite fort emellanåt men vi försöker korrigera och snart närmar vi oss målet och då Ullis har satt en tid på 10.55 och jag på tio sekunder senare så tog jag det lugnare på slutet och hon startade dessutom fem sekunder före. Jag tar det extra lugnt uppför trappan och väntade några sekunder innan jag blippade. Lite larvigt för jag hade ju inte någon vidare koll. Jag litade mer på Ullis som sprungit mycket mer. Bakom oss kom klubbkompisen Peter som typ hade klämt sig in mellan oss i tider. Det här skulle bli jämnt! En äldre kvinna var visst ute och promenade också. 

När vi går mot sportaffären så ser vi en annan löparbekant och han var med klubben förra året och han har visst med sig några ungdomar så nu minskade chansen till vinst. Det man kunde vinna var ett par löparskor från Saucony och det var ju ingen dålig vinst. 

Efter ett tag var det prisutdelning och jag hade passat på att springa och handla och när jag kom tillbaka så var det precis dags att ropa ut och han tittar på mig och säger något. Kommer inte riktigt ihåg vad men jag känner mig förhoppningsfull men jag kom visst på delad tredjeplats med den promenerande kvinnan och vi var endast sex (!) sekunder ifrån! What! Det var visst väldigt hög nivå på det här men nu fanns det ju chans för Ullis för vi visst ju att hon lär ligga i närheten av min tid då vi sprang tillsammans. Förhoppningsvis åt fel håll. -Andra plats! börjar Saucony-mannen.... Ullis! Nä! Hon var fyra sekunder ifrån och killen som vann var tre sekunder ifrån. Sjukt imponerande men vad surt att vara så nära en vinst på ett par sprillans valfri skor. Jag skämtade och sjöng på fyra sekunder vilket uppskattades. 

Sen hemåt och nu hade vi snart besök så vi skjöt på maten till efter. Det var Tomas och Rosie som kom förbi och jag slängde mig in i duschen efter att ha satt på kaffet. 

Det var trevligt och vi pratade om lite allt möjligt. 

Sen sprang vi till affären och köpte oss lite gott och nu gällde det att inte kolla på nätet då vi ju missade starten och tänkte kolla på play. 

Så var vi då igång och det var kul. I finalen var det Karamellen, Maneten och Den magiska boken. Jag var supersäker på Edvin Törnblom, alltsedan Cilla nämnde det för länge sedan och sen även Felix. Lika säker var jag nog på Vanna Rosenberg och boken men när det kom upp en gissning på Helena Bergström, på slutet, blev jag liiite osäker. 

Tyvärr hade jag råkat se en notis om att Karamellen vann och jag sade att jag råkade se vem som vann. När sedan karamellen gick vidare så var jag ju spänd på vem som skulle åka ut av maneten och boken. Då kommer jag ju på mig själv att genom att undra så har jag ju redan avslöjat vem som vann för Felix och Ullis. Ullis var dock lite trött efter all träning och hörde nog inte på. När jag säger det så går det upp ett ljus för Felix och han imponerade dessutom sjukt mycket innan å han löste ett iq-problem på några minuter som jag hållt på med i flera dagar. Dessutom hade en mensa-medlem kikat på det och det var kört. En kille som dessutom klarade inträdesprovet med hög marginal och fått 2,0 på högskoleprovet. 

Om ni inte hängde med där så avslöjade jag ju vem vinnaren var genom att fortfarande undra vem som skulle åka ut. Hade Karamellen inte gått vidare direkt så hade jag ju vetat vem som skulle åkt ut i nästa duell. Lite kul! :-)

Sen skulle dock masken av på den magiska boken och jag säger bestämt Vanna och vad skönt att få rätt igen. 

Sen var det masken av på maneten och där var alla bombsäkra och även vi i stugan.

Till sist var det Karamellen och idag var jag ännu mer säker än tidigare för Klaras härliga vibrato gick igenom och när man blundade så var det som om Klara sjöng. Tre av tre idag och det var en skön revansch sen de senaste tre felaktiga gissningarna.